My Website

Author: admin

  • “Folk med nersatt rörlighet ska kunna resa obehindrat”

    “Folk med nersatt rörlighet ska kunna resa obehindrat”

    Handiscover är som airbnb fast för rörselsehindrade. Dominika Peczynski har nu gått in som delägare och berättar här hur tjänsten fungerar. 

    Reseportalen Handiscover matchar rörelsehindrade med hotell och privatpersoner som vill hyra ut. Alla boenden är kategoriserade för olika grader av fysisk funktionsnedsättning.

    – Det är viktigt för folk med nersatt rörlighet att kunna resa som du och jag, säger Dominika Peczynski.

    Grundaren och vd:n Sebastian Archambeaud har en son som sitter i rullstol vilket var anledningen till att han grundade företaget. Han har själv upplevt känslan av att känna otrygghet inför att ge sig iväg för att man inte i förväg vet hur det ser ut på plats. Det vet man när man bokar ett boende på Handiscover.

    På hemsidan kan du välja mellan tre kategorier när du ska boka boende:

    1. Du kan gå i trappor, maximalt 15 steg.

    2. Du klarar trappsteg ett i taget. Boendet är delvis tillgängligt och passar vissa rullstolsanvändare.

    3. Du behöver ett helt anpassat boende. Eventuella trösklar på max tre cm. Passar rullstolsanvändare.

    Resetjänsten erbjuder boenden för rörelsehindrade i Spanien, Kroatien och Sydafrika bland annat.

    – Alla boenden kontrolleras så att de följer de standarder de ska ha, berättar Dominika Peczynski.

  • Nytt nummer av RES i butik nu

    Nytt nummer av RES i butik nu

    Nytt nummer av RES är i butik nu. Kroatien är i blickfånget och vi får bland annat följa med till Split och Dubrovnik. RES redaktör David Grudd har varit på en resa med Hurtigruten och RES bloggerska Nina Olsson har gjort en stor cityguide till Amsterdam.

    Här är ett axplock av innehållet:

    Split: Sommarstaden Split har många gånger kallats Kroatiens St Tropez. En av Medelhavets bästa weekendstäder och utanför staden väntar Europas vackra skärgård.

    Dubrovnik: Ett av Adriatiska havets populäraste resmål som kanske aldrig varit känd som en matstad. Tills nu. Vi har ätit oss igenom restaurangutbudet och hittat innovativ, fräsch och underbar mat gjord på lokala råvaror med en twist av moderna idéer.

    Amsterdam: Stor cityguide till Amsterdam signerad RES bloggerska Nina Olsson.

    Hurtigruten: Hurtigruten är en drömresa för många. RES redaktör David Grudd har varit där på en weekendresa.

    Cagliari: Följ med till Sardiniens sydligaste stad som bjuder på citypuls och lugn på samma dag.

    Köpenhamn: Köpenhamn lockar gourmeter och gourmander världen över. RES har besökt fyra stjärnrestauranger.

    Golf + Gibraltar: Gibraltar har inga golfbanor men strax utanför gränsen ligger ett av Europas bästa golfområden.

    Bäst i världen: Anine Bing bjuder på sina resefavoriter världen över.

    Det och mycket mer i nya numret av RES. Köp i butik eller direkt här. Trevlig sommarläsning!

     

     

  • Så skyddar du dig rätt i solen

    Så skyddar du dig rätt i solen

    Svenskar är generellt varken bra på skydda sig mot solens strålar och många känner inte heller till hur solskydd fungerar. Exempelvis att det är skillnad på UVB och UVA-ljus eller hur mycket som krävs för att uppnå det skydd som står på flaskan. Det vill ägaren till solskyddsmärket EVY, Margret Pinto, ändra på.

    Text: Linda Larsson

    -Medvetenheten om att man bör skydda sig i solen ökar men många vet inte eller är felinformerade om hur solskydd fungerar, säger hon.

    Margret Pinto kommer från modeindustrin men började 2011 sälja skyddet i Sverige och jobba med sin mamma, som sålt solskyddet i 17 år på Island. 

    –  Evy är ett av Islands populäraste märken när det kommer till solskydd, berättar Margret Pinto.

    Margret Pinto menar på att i Sverige finns ett intresse för solskydd. Men intresset sträcker sig inte längre än “fungerar det?”.

    Vad många inte vet enligt Margret är skillnaden på UVA och UVB-ljus. Och det är framförallt UVA-ljuset som svenskar måste börja oroa sig mer för.

    – Det är framförallt UVA-strålningen som orsakar förtidsåldrande och bidrar till hudcancer. UVA är inte den strålningen som bränner men den tränger längre ner i huden och kan skada vårt dna. Effekten av hur du solar nu kommer först tio-tal år senare, så den är mycket “lurigare” säger hon.

    Ibland, berättar Margret att hon känner sig mer som en myndighet än ett företag då många hör av sig till henne för att få råd om hur de bäst skyddar sig mot solens strålar och många upplever problem i solen eller med solskydd.

    – Solskydd är i mellanlandet, det klassas inte som läkemedel men är egentligen inte heller kosmetika. Solskydd har strängare krav och klassas som “speciell kosmetika” i många länder. Det kanske skulle bli för dyrt om man klassade solskydd som läkemedel av staten eftersom man då skulle behöva subventionera det? funderar hon. 

    Vad är det som vi måste veta om solskydd enligt Margret?

    SPF 10 släpper igenom 1/10 del av UVB stålningen och ger alltså 90% skydd, SPF 50 ger 98% skydd.  Det är inte så stor skillnad på faktorerna som folk tror och det låter. Det viktiga är att ta tillräckligt.

    – Folk tror ofta att om SPF-faktorn till exempel är 50 kan man vara ute i solen 50 gånger så länge som om man inte hade använt solskydd. Det är inte så det fungerar. Man måste smörja in sig ungefär varannan timme för att skyddet ska ha samma effekt som den påstår på flaskan. Och man måste smörja in tillräckligt mycket,  ca 35-45 ml för en helkroppsinsmörjning.  Detta gäller i princip alla ordinarie skydd.  

    SPF-faktorn mäter bara hur bra produkten skyddar mot UVB-strålning. Vill man skydda sig mot UVA-strålning måste man hålla koll på att det står på flaskan att den gör det. Märkningen är UVA inuti en ring, inom EU. Det betyder att UVA skyddet är minst 1/3 av angivet UVB skydd. Övriga märkningar är Boots stjärnsystem, där man bättre markerar vilket skydd produkten ger och då är 5 stjärnor det högsta och indikerar över 90% skydd. I Asien finns PA + systemet.  

    Att svenskar inte har koll på solskydd illustrerar hon genom att dra en parallell till när vi åker på solsemester.

    – Hur mycket behöver en familj med två barn och två vuxna som ska vara borta i två veckor? Säg att du är ute i solen i 6 timmar, då  ska smörja in dig med ungefär 120 ml eller 360 ml varje dag för hela familjen. Ingen packar 30 flaskor i bagaget, det går ju inte.

  • Eddies dagbok – sista landet

    Eddies dagbok – sista landet

    Eddie Gustin har varit i alla världens 193 länder. Här får vi ett utdrag från hans dagbok som han skrev när han besökte sitt sista land. 

    6 maj 2016

    03.40! Okristlig tid. Trots att väckarklockan skulle ha ringt då så vaknade jag 10 minuter före. Pirrig! Jag ska åka på charter! För första gången i hela mitt liv. Jag ler för mig själv.

    Förväntansfulla men sömndruckna plockar vi (jag, min sambo Sanne och mina två barn Viking och My) ner det sista i packningen och så är vi på väg ut ur lägenheten när taxin ringer. Jag ser att han knappar in 70 kr i förseningsavgift.  Jag tittar på klockan, 04.36. Taxin var beställd till 04.30. Vi har lastat in väskorna och fått på barnen bilbältena på barnstolen som är lite knixigt så vi kan som max varit en – två minuter försenade.

    – Jag har rätt att ta ut förseningsavgift säger chauffören surt.

    Han lyckades verkligen förstöra den magiska stämningen jag hade inför min resa till mitt sista land.

    Jag förtränger händelsen och kliver in på ett myllrande Arlanda. Jag har varit på Arlanda många, många gånger (ja, jag har faktiskt tappat räkningen på hur många gånger jag har varit där) men jag har aldrig sett så mycket folk vid incheckningsdiskarna tidigare.

    Vi hittar vår incheckningsdisk och kommer fram på en gång. Incheckade och klara ska jag köpa en flaska skumpa i tax freen (man vill ju ändå ha något att fira med när man kommer fram) men väl framme i kassan får jag veta att den får jag inte köpa om min slutdestination är inom EU. Nåväl, skumpa lär finnas även på Cypern, någon slags skumpa i alla fall! 

    – Behöver någon kissa innan vi går till gaten?

    – Jag behöver, svarar sonen Viking, så jag ställer mig i kön till toaletten. Det tar tid att komma fram, kön är lång (känns oändlig). När vi äntligen är klara, kommer vi ut från toaletten, och då – då står dottern My där.

    – Jag behöver också kissa! 

    Suck. Det är bara att göra om samma procedur igen. Kö, kö, kö och så klara! 

    Vi hinner inte mer än sätta oss vid gaten när de ropar ut att det är dags att gå ombord på planet.

    Många har gjort det här förr, det syns på deras självsäkerhet. Ändå är det något i vissas blick – en oro – ja, nästan en skräck. Barnen är förväntansfulla och stojar runt – men vissa föräldrar ser skräckslagna ut, kanske för att de försöker hålla ordning på sina barn men halvt som halvt misslyckas?

    Väl ombord slår vi oss ner i mittenraden med fyra säten, med barnen i mitt emellan oss. Nu väntar bara fyra timmars flygning. 

    Väl uppe i luften, efter att både vi och barnen har fått i sig mat, slumrar jag till en stund. När jag vaknar upp är planet på väg ner för att landa. Det applåderas när hjulen slår i marken och planet rullar in mot terminalen, precis som i sällskapsresan med Lasse Åberg tänker jag och ler.

    Det är först nu jag börjar reflektera över att jag faktiskt besöker mitt sista land, land 193. Det är svårt att förstå. 

    Vi möts av vad som ser ut som miljoner personer som står i kö till passkontrollen. Otåliga barn börjar springa omkring runt pelare och jagar varandra, de blir vänner på en gång. Vi vuxna står lydigt och stilla kvar i kön. 

    Så är det äntligen vår tur. Passet scannas in och jag är officiellt i Cypern! Sanne kramar om mig och gratulerar till sista landet. Det känns overkligt. 

    Det är oordning vid bagageutlämningen. Det står helt fel avreseorter på skärmarna över bagagebanden vilket skapar oro, folk springer runt och letar sitt bagage på olika band. Vi får vänta länge på våra väskor. När vi väl fått dem så går vi ut genom ”nothing to declare” och möts omedelbart av representanter från olika resebyråer. Tyska, ryska och skandinaviska.

    Vi hittar snabbt vår representant, får en hotellnyckel och blir hänvisade till buss 15. Det är skönt att slippa påflugna taxichaufförer som drar och sliter i en. Fast, i en taxi brukar man få ha snacks. Det får man inte i den här bussen. Sanne hade köpt en chipspåse till barnen, det är ändå ca 45 min till hotellet. Men chauffören vägrar släppa på henne med påsen i handen. Den måste ut i bagageutrymmet!

    – Det här är ingen restaurang säger han spydigt.

    Vi är sist på bussen så det finns bara spridda platser kvar. Jag sitter med båda barnen i famnen. My sitter på golvet i stället. Vi kör in i värsta regnskuren. Det muttras i bussen. Här åker vi från sol till regn. Men det är väl ingen som egentligen tror att det ska regna när vi kommer fram. Väl på resorten är det alltid sol och varmt. Eller? 

    När jag kliver av bussen möts jag av en kvinna från Ving.

    – Är det du som är Eddie?

    Vibeke, som Vingrepresentanten heter, visar oss till rummet. Väl där möts vi av en stor överraskning.  

    En stor flaska mousserande vin, en flaska rött vin, godispåsar utspridda i rummet. Lollo och Bernie-gosedjur och ett stort fint blomsterarrangemang. Grädden på moset är en hälsning från hotellchefen med ett meddelade om att de bjuder på en trerätters middag i restaurangen.

    – Det är inte alla dagar vi har en så berest resenär hos oss, säger Vibeke. 

    Fast riktigt ännu kan jag inte säga att jag har besökt mitt sista land ännu – jag måste ha övernattat i landet  och varit här i 24 timmar för att få kryssa av landet från min lista.

    7 maj 2016

    – Ja må han leva, ja må han leva!

    Det är vad jag vaknar till!

    Sanne, Viking och My kommer insjungandes med en blomsterkrans och en guldmedalj som det står Worlds number one och hänger runt min hals.  I dag har jag varit i alla världens länder! Jag lyckades! Lilla jag. Nu kan jag luta mig tillbaka och bara drömma mig tillbaka till alla mina reseminnen: från när jag kört omkring med buss i Afrika – till när jag åkt motorcykel i Östeuropa, till pingviner på Antarktis till elefanter i Botswana. 

    Jag kramar om min familj. Dagen kunde inte ha börjat bättre.

    Mitt mål inför dagen är att dyka. Men dykinstruktören förklarar att vädret har varit för dåligt den senaste veckan, så min tanke att dyka på vraket Zenobia spricker. ”Vi hoppas på att det ska stabilisera sig” säger min dykinstruktör men det låter inte hoppfullt. Jag går till poolen istället där det bjuds på dans med Lollo & Bernie. Och frisbee. Och minigolf. Det var nog en av mina längre rundor som jag spelat faktiskt, Vikings idé om att inte gå vidare från en bana till nästa förrän någon av oss slagit en hole in one, ja, det tar tid kan jag konstatera.

    På kvällen passar vi på att äta vår tre-rätters middag för att fira min “bedrift”.  Barnen springer mellan restaurangen och underhållningslokalen. Egentligen är det ju som upplagt för en romantisk middag men, det är så kallt att jag mest sitter och fryser. Fast det är fortfarande mysigt. Och jag har fortfarande svårt att ta in att jag nu faktiskt varit i alla länder.  

    När jag går och lägger mig går jag och lägger mig med ett leende på läpparna. Ja, faktiskt somnar jag i ett lyckorus. Jag lyckades! tänker jag igen. Hade någon sagt första gången jag gav mig iväg, som 17-åring – att jag en dag skulle ha besökt all världens länder – då hade jag tänk, ja varför inte? 

    Läs mer: “Han har varit i alla länder – utom ett”.

    Vill ni ha mer av Eddie? Gilla då hans facebooksida ”Eddie Gustin i alla världens länder”.

  • ”Vår jord är fantastisk – vi måste ta hand om den”

    ”Vår jord är fantastisk – vi måste ta hand om den”

    Daniel Ohlsson är ekonomen som blev fotograf. I ett nytt fotoprojekt “The World in One Year” försöker han nu få sin omgivning att förstå vikten av vi ska ta hand om vår jord – ett fotoprojekt du i veckan kommer att kunna ta del av på RES Instagram. Här berättar han om hur intresset för världen och för att resa började.

    Text: Linda Larsson

    Vilken var din första resa du gjorde?
    – Oj, jag var i Danmark med föräldrarna. Vi reste inte alls mycket, mest inom Sverige och till Danmark.

    – När jag var 18 år tågluffade jag och en kompis genom Europa. Det var en klassisk rutt genom Östeuropa till Italien. Vi åkte runt som tokar under en månads tid. Det var under den gamla goda Interrail-tiden. Vi tog oss till och med till Skottland och letade efter sjöodjuret, fast henne hittade vi aldrig.

    Du pluggade till civilekonom men blev istället fotograf? Hur kom det sig att du började fota?
    – Jag började jobba på tv4 som webbredaktör efter att jag skrivit en C-uppsats om investeringsbedömning på just TV4. En dag behövdes en fotograf som skulle plåta Sikta mot stjärnorna. Så plötsligt stod jag med en kamera i handen. Och bilderna blev bra. Så fick jag frågan igen och sen så var stenen i rullning.

    – Första gången jag skulle plåta i en studio med blixtar fick jag frågan om jag kunde det där med ljussättning. Jag hade lite koll på hur det funkade men hade aldrig gjort det innan. Jag sa ja, en liten vit lögn helt enkelt. Och vem stiger in genom dörren om inte Rowan Atkinson – Mr Bean.

    Du åkte till Asien och var där i ett år när du var 26 – vad gjorde du är?
    – Jag ville ner till Asien för att bygga på min portfolio och testa på om det skulle gå att frilansa som runtresande fotograf. Det gick. Jag jobbade åt allt från AP till alla möjliga magasin.  

    Hur lyckas man som runtresande frilansfotograf ?
    – Det handlar om paketeringen. Du kan inte säga ”jag åker hit – vill ni ha något därifrån?”. Man måste sälja in en produkt – och där tror jag ekonomutbildningen hjälpt mig mycket i att veta hur man ska paketera bilder och texter.

    Tredje veckan in var du med om en traumatisk upplevelse – vad hände?
    – Ja, det var på Sumatra det hände. Jag var där för att fota orangutanger när den lilla byn vi bodde i drabbades av en fruktansvärd översvämning natten mellan den 2e och 3e november 2003. Jag var själv sekunder från att drunkna den natten och hela mitt liv passerade revy under timmen som helvetet pågick. Jag var beredd på att dö där i mörkret – det var absolut inget jag accepterade men jag var beredd på att det skulle kunna hända. Jag lyckades mirakulöst överleva, men jag förlorade en av mina vänner i flodvågen. Över 300 personer dog den natten – hälften av oss som var i den lilla byn. En natt som för alltid påverkat, och fortfarande påverkar, mitt liv. En natt jag aldrig kommer att glömma.

    Resandet generellt, hur har det förändrat dig?
    – Små saker blir inte så stora. Jag kan känna när jag kom tillbaka till Sverige att allt förstoras upp så mycket här – småproblem blir stora problem. Det är lätt att tappa perspektiven när man inte reser.

    Vilket av alla dina äventyr runt om i Europa världen har varit mest berikande?
    – Det var nog när jag arbetade med att utbilda guider i Kalahariöknen i Botswana. Jag kom otroligt nära några familjer som tillhör bushmen-folket och fick lära mig hur vi måste leva i samklang med naturen och respektera både naturen och alla som lever i den. Vi i västvärlden har så otroligt mycket att lära av ursprungsbefolkningar världen över. De har kunskap om livet och respekterar naturen på ett sätt jag tror vi måste anamma om denna planet ska ha en chans att överleva.  

    Du har precis fått barn – på vilket sätt förändrar det ditt resande?
    – Nu längtar jag hem på ett helt nytt sätt än vad jag gjorde innan. Ute på uppdrag kan saknaden av familjen komma över en som en våg när jag minst anar det – jag förstår först nu vad folk menar när de säger att de bara vill vara hemma.

    – Och jag drömmer om den dagen han blir så stor att jag vi alla kan åka till södra Afrika så vi kan få uppleva allt jag varit med om där som en familj.

    Berätta lite mer om ditt projekt?
    – Vi ser hela tiden larmrapporter om hur illa det är ställt med vår planet men eftersom abstrakta siffror inte verkar bita på mänskligheten funderade jag på alternativa sätt att påverka. Med fotoprojektet “The World in One Year” visar jag en bild om dagen från vår planet på sociala medier, jag berättar om den och varför den är viktig och på detta sätt hoppas jag att kunna påverka så många som möjligt att göra smarta och hållbara val för vår värld – inte bara för naturen utan även för våra medmänniskor.

    – Med mitt fotoprojekt vill jag visa upp vilken vacker värld vi har, vilken fantastik planet vi lever på och har till låns. Det handlar om allt från små till stora val. Det handlar om att politiker måste göra hållbara val för vår värld även som det skakar om i väljarskaran, det handlar om att företag världen över måste tänka miljömässigt även om det svider i plånboken. Och det handlar lika mycket om att vi – varje individ – måste tänka till och ta beslut som visar respekt mot denna jord och mot alla de som vi delar den med. 

    Vilka bilder kommer vi att få se på Instagram den här veckan?
    – RES Instagram kommer att få ta del av en vecka i mitt fotoprojekt ”The World in One Year”. Vi börjar på dag 165 på Svalbards östkust och sedan får vi se var vi hamnar.

    Följ Daniels fotoprojekt på RES Instagram. Vill ni se fler av hans bilder: gå in och följ honom på hans egna Instagramkonto på @dannedoff eller på www.doff.se

    Om Daniel Ohlsson

    Ålder: 39 år.
    Gör: Fotograf.
    Bor: Stockholm.

  • London – bästa tipsen just nu

    London – bästa tipsen just nu

    Ett mecka för chokladälskare, ett varuhus med ny adress och goda drinkar söder om Themsen. Här är Londonbon Cajsa Lykke Carlsons senaste tips till sin hemstad.

    Text: Cajsa Lykke Carlson

    Mat och dryck

    Peckham Refreshment Rooms – Trendigt söder om Themsen
    Peckham i södra London har blivit mer och mer spännande att besöka på senare år. I takt med att norra London blir dyrare väljer många unga, kreativa människor att bosätta sig i söder, och Peckham är fortfarande på uppgång. Ett av de säkra korten i området är Peckham Refreshment Rooms, som ligger precis vid pendeltågsstationen i en art deco-byggnad från 1930-talet. Prova en av deras roliga cocktails eller något från den välsorterade matmenyn som fokuserar på klassiska franska och brittiska rätter med en modern twist.
    Unit 3&4, 12-16 Blenheim Grove
    peckhamrefreshment.com


    1960-stil och indiskt på Dishroom i London. Foto: John Carey

    Dishoom – Indisk mat i 60-talsstil
    Indisk-persiska Dishoom har fyra populära Londonrestauranger. Den nyaste ligger vid Carnaby Street, den världsberömda gatan som var Londons stilcentrum på 1960-talet, och är inspirerad av områdets historia – här hängde både mods och hippies. Resultatet är en mycket snyggt inredd restaurang med en skönt avslappnad, men stilren 1960-talsvibe. Perfekt för en lång frukost eller brunch eftersom morgonrätterna är utsökta, men Dishoom rekommenderas också för middag.
    22 Kingly Street
    dishoom.com/carnaby

    Shopping

    Mast Chocolate – Paradis för chokladälskaren
    När man stiger in i Mast Chocolates butik på Redchurch Street slår chokladaromen mot en. Här inte bara säljs choklad, här görs den också, och varje dag hålls det visningar där man kan se hur tillverkningen går till. Chokladen är dyr, men att prova en av de ovanliga smakerna är definitivt värt det – vad sägs om choklad med smak av lönn, rök eller olivolja, eller choklad gjord på getmjölk? För den som vill ha något mer traditionellt finns det klassiker som vanilj och kaffe också. Mast Brothers väldigt fina förpackningar gör också chokladen till en rolig present.
    19-29 Redchurch Street
    mastbrothers.com

    Dover Street Market – Ikoniskt designvaruhus i ny lokal
    Modeskaparen Rei Kawakubo öppnade det första Dover Street Market-varuhuset på just Dover Street i London 2004. Nu har det flyttat till en större lokal på Haymarket, mitt i centrala London. Det är en modepärla mitt i turistområdet och på dess fem våningar hittar du allt från världens bästa designers. Oavsett om du är ute efter det senaste inom streetwear från Palace, en lyxklänning från Dior eller en specialdesignad kollektion från Simone Rocha så finns det här. DSM har också ett fint kafé på översta våningen.
    18-22 Haymarket
    doverstreetmarket.com

     

    Se & göra

    Genesis Cinema – Mysig lokalbio i East End
    För de flesta Londonturister betyder ett biobesök att betala dyra pengar på någon av jättebiograferna runt Leicester Square. Men det finns betydligt roligare biografer i staden om man vågar sig utanför centrum. Stepney Green i East End är fortfarande ett något nedgånget område som börjar få mer och mer intressanta ställen. Genesis Cinema är dess snygga lokalbio, som blivit uppfräschad och har en bar och ett kafé. Boka en film i salong nummer fem om du vill sitta i en fåtölj med eget bord för din drink, för en lyxig filmupplevelse.
    93-95 Mile End Road
    genesiscinema.co.uk

    Rolling Stones: Exhibitionism – Jätteutställning om musiklegendarerna
    The Rolling Stones är, trots medlemmarnas ålder, fortfarande världens största rockband och nu hyllas de med den största utställningen om bandet någonsin. På Saatchi Gallery i Chelsea, området där bandet först började sin karriär tillsammans, har nio rum fyllts med över 500 objekt från bandets tid tillsammans, inklusive saker från medlemmarnas personliga samlingar. Exhibitionism täcker konst och design, mode, film och givetvis musik. Utställningen pågår till den 4 september.
    På Saatchi Gallery
    Duke of York’s HQ, King’s Road
    stonesexhibitionism.com

    Boende

    Kandara Guest House – Charmigt bed and breakfast
    Kandara Guest House ligger nära trevliga Angel i norra London och är stället jag alltid rekommenderar till vänner och familj som vill bo prisvärt och fräscht. Hallen är klädd med vackra William Morris-tapeter som ger en klassisk, engelsk känsla och rummen är rena och ombonade. En rejäl frukost ingår i priset och det är lätt att ta sig till tunnelbanan i Angel för att åka in till centrum. Enkelrum från cirka 680 kronor/natt, dubbelrum från cirka 940 kronor/natt.
    68 Ockendon Road
    kandara.co.uk

    Glöm inte att följa Cajsas blogg för fler tips.

  • Sommarens bästa takbarer

    Sommarens bästa takbarer

    Barndomsvännerna Hans Ebenman och Rikard Fredricson gillar takbarer. Så mycket att de har skapat en sajt tillägnat världens bästa takhäng: rooftopguiden.se. Tillsammans har de rest runt i åtskilliga länder på jakt efter den där perfekta takbarsupplevelsen.

    Text: Jimmy Andersson

    Vad är det som utmärker en riktigt bra takbar?
    – Först och främst är det utsikten som spelar roll – allting är bättre med en fin utsikt. Gärna 360 grader så man kan se vyn helt och hållet. Sedan får det gärna finnas sköna loungemöbler. Extra plus om det ligger i ett centralt läge, men först och främst är det just utsikten och helhetsupplevelsen som spelar roll. Bra möbler. Bra inrett. Bra service, säger Hans Ebenman.

    Vart bär det av i sommar?
    – Medelhavet. Det blir Nice, Monaco, Cannes och Barcelona. Där finns det väldigt många nya barer att besöka. Framförallt ska det bli intressant att åka till de franska städerna, de har en hel del häftiga takbarer där trots att det är en ganska låg bebyggelse. Sedan är ju Barcelona den bästa takbarsstaden i hela Europa så det ser vi ju självklart fram emot. Där finns något för alla – superlyx med pool till mer avslappnade, bohemiska terrasser där man kan käka prisvärda tapas och bara hänga.


    Hans och Rikard njuter av en drink på en takbar. Vilken är din favorittakbar?
     

    Hans och Rikards bästa takbarer runt Medelhavet

    Sky Bar, Barcelona

    Fantastisk takbar med en grym 360 gradersutsikt och en lyxig infinitypool.
    Grand Hotel Central, Via Laietana 30, Ciutat Vella

    Belvue Rooftop Bar, Marbella

    Lyxig takbar med en magisk utsikt över havet och Marbella stad.
    Amare Marbella Beach Hotel, Avenida Severo Ochoa 8

    Le 360, Cannes

    Världsklass på mat, dryck och utsikt. Plus för magisk solnedgång.
    Radisson Blu 1835 Hotel & Thalasso, 2 Blv Jean Hilbert

    Skyline Rooftop Bar, Venedig

    För den som gillar lyx och party är detta den perfekta takbaren.
    Hilton Molino Stucky Venice, Giudecca Island

    La Terrasse Cuisine & Lounge, Rom

    Väldigt god mat, grym service och en av Roms bästa utsikter. Perfekt för långa vinluncher.
    Via Lombardia, 47

  • Fnulan till Flandern

    Fnulan till Flandern

    Nu ska en av våra vinnare i vloggtävlingen, fantastiska Fnulan, till Flandern. Snart kommer du att kunna ta del av hennes resa men redan nu får du ett litet smakprov. Fnulan funderar över sin resa och berättar om vad hon känner till om Flandern.

     

    Följ Fnulan på hennes egen blogg: hennes Instagramkonto och Twitter. Och har du, liksom henne, funderingar över Flandern, kontakta henne på sociala medier så kommer hon att se till att du får svar på dina frågor!

    Hela hennes resa kommer du att få ta del av snart! Prenumerera gärna på vår nya Youtube-kanal för att ta del av resan och fler resor.

    Trevlig resa Fnulan önskar alla vi på RES!

     

     

     

  • Sea World öppnar sin snabbaste och högsta berg- och dalbana

    Sea World öppnar sin snabbaste och högsta berg- och dalbana

    Parken som annars är känd för att ta sina gäster under ytan tar nu i stället sina gäster högt upp i luften.

    Samtidigt som Grönan lanserar sin nya åkattraktion inför sommaren 2017: Ikaros (fritt fall i 90 graders vinkel) öppnar Seaworld i Orlando sin snabbaste och högsta berg och dalbana – Mako. Parken som annars är känd för att ta sina gäster under ytan tar nu sina gäster högt upp i luften.

    Skulle ni våga testa?  

     

  • Nudistkrog öppnar i London

    Nudistkrog öppnar i London

    På lördag öppnar en ny krog i London – där tanken är att man ska äta naken.

    Till helgen öppnar en ny restaurang i London med ett lite annorlunda koncept – en nudistkrog där gästerna blir tilldelade en dräkt de får välja att behålla på – eller ta av.

    Restaurangen, som heter The Bunyadi kommer att hålla öppet i tre månader. En meny kostar 69 pund, cirka 800 kronor. 40 000 människor har redan anmält sitt intresse för att testa restaurangen men den har enbart plats för 42 gäster åt gången.

    Restaurangen kommer inte att bjuda på några selfie-moments. Telefoner och kameror kommer inte vara tillåtet.

    Sugen på att testa? Då kan du skriva upp dig på deras väntelista. 

     

    Hotell i London