Category: Uncategorized

  • Matextravaganza i Kalifornien

    Matextravaganza i Kalifornien

    Kalifornienfantaster med mat och vin högt upp på priolistan bör omedelbart göra upp planerna för en höstresa till det fantastiskt vackra Central Coast området, i och kring universitetsstaden San Luis Obispo.

    Mellan den 29 september och 2 oktober pågår en mat- och dryckparad där alla mat och dryck producenter visar upp vad de kan. Programmet innefattar allt mellan högtidliga middagar, tillredda av traktens stjärnkockar till rundvandringar hos vinproducenter och ostronodlare. Kick-off sker med buller och bong på det berömda Hearst Castle i San Simeon.
    savorcentralcoast.com

     

  • Designa och flytta in i ditt eget hotellrum på Radisson Blu

    Designa och flytta in i ditt eget hotellrum på Radisson Blu

    Är du, precis som vi, något av en hotellfetischist i ständig jakt på det perfekta rummet? Nu behöver du inte söka vidare.

    Hotellkedjan Radisson Blu kallar på alla världens hotellnördar och inredningsfantaster för att komma med bidrag på moodboards till drömhotellrummet. Vinnarens bidrag förverkligas på något av de åtta medverkande hotellen i Europa, och låter vinnaren flytta in i sin egen skapelse under hela 30 dagar. Men skynda, skynda – ditt bidrag måste lämnas in senast 30 augusti.

    design.radissonblu.com

  • Hotell J i Stockholm utökar

    Hotell J i Stockholm utökar

    Newportinspirerade Hotel J har sedan starten 2000 varit ett populärt hotell med sitt läge nära vattnet vid inloppet till Stockholm. I september öppnar 113 nya rum samt en mötesdel som rymmer 160 personer med tillhörande lounge. New England-känslan består med sin rustika och tidlösa inredning i marint, vitt och rött. En hemmakänsla med en oslagbar utsikt ut mot havet. För inredningskonceptet står Peter Ågren på Millimeterakitekter.

    Stefano Catenacci kommer att driva den nya a la carte-restaurangen The Club House med tillhörande bar och lounge. The Club House inryms i J:s Tornvilla, från 1889, som nu står klar efter totalrenovering och kommer att inrymma frukostmatsal, festvåning, fem mötesrum, gym samt The Club House. Peter Ågren från Millimeterarkitekter varit designansvarig och inredningsansvaret har Anna-Johanna Bonnier och Lena Widenfelt.

    hotelj.com

  • Skärgårdskultur i Finland

    Skärgårdskultur i Finland

    Stickat sjögräs, undervattensskulpturer och framtidsvisioner finns med bland konsten som visas i en utställning på skärgårdsöarna utanför Åbo under kulturhuvudstadsåret. Åbo är tillsammans med estniska Tallin Europas kulturhuvudstad 2011.

    För genomförandet av kulturhuvudstadsåret 2011 ansvarar stiftelsen Turku 2011. Den 781 år gamla hansastaden ligger på den finska västkusten, vid floden Aurajokis mynning i Östersjön. Både lokala och utländska konstnärer visar tillsammans upp 20 konstprojekt som inspirerats av landskapets karaktär och livet på öarna. Konstprojekten går under namnet ”Contemporary Art Archipelago“. Programmet innehåller allt från Science Fiction-filmer och forskningsprojekt till virtuella konstverk på internet och i radio. De flesta konstverk kan framför allt upplevas från havet, via båttur eller snorkling, men några kan också ses från land.
    contemporaryartarchipelago.fi

     

  • Excess – det nya formatet för reselitteraturen

    Excess – det nya formatet för reselitteraturen

    De kluriga holländarna har uppfunnit boken igen. Genom att med traditionell bokbinderikonst, extremt tålig papperskvalitet och ett litet format har den ultimata boken att ha med på resan skapats.

    Med ett format på bara 8 x 12 centimeter och med texten ’på tvären’ kan man både hålla den och vända blad med ena handen. Formatet tar otroligt lite plats i handbagaget eller i innerfickan och dessutom gör tillverkningstekniken och pappret boken till en betydligt tåligare historia än en traditionell pocketbok. Det i Europa populära formatet introduceras i Sverige av Pocketförlaget.
    pocketforlaget.se

     

  • Cypern surprise

    Cypern surprise

    De mest vågade partyturisterna har lämnat Cypern bakom sig, men ön förblir ändå ett av Europas mest älskade resmål. Snart 40 år efterdelningen i grekiskt och turkiskt är det hög tid att återupptäcka Medelhavets kluvna paradis.

    Tex och foto: Jörgen Ulvsgärd

    På kafé vid Mosaic Plaza i Pafos på västra Cypern sitter man som vid en catwalk med uppvisning av de huvudsakligen brittiska turisternas semestermunderingar. Det är komiska hattar, proppfulla midjeväskor, för djupa urringningar, t-shirtar med skabrösa tryck och skjortor uppknäppta över svällande, rödblanka bukar. Kavalkaden är så brokig att man knappt höjer på ögonbrynen när en man utklädd till groda plötsligt passerar.

    Ett von oben-perspektiv? Kanske det, men icke desto mind-re sant, och en illustration till den klassmässiga dimensionen av resandet.

    Pafos har uråldriga anor, dess övre del är en levande stad, den nedre är ett hårt exploaterat turistområde av souvenirbutiker, serveringar med menyer på åtta språk och bargator där det krökas till tinnitusmusik. Det är en spegling av barlivet i Agia Napa i öns andra ände, även om många festare numera drar till full moon parties i Thailand i stället.

    För både barnfamiljer, partykids och övervintrande pensionärer är Cypern ett av de verkligt älskade chartermålen. Men liksom på andra genomtröskade destinationer satsar man också här på att bredda utbudet i en mer sofistikerad riktning. Det växer upp designhotell, spaanläggningar och restauranger i toppklass, ett exempel är den gigantiska marina som byggs i Lemesos som sägs bli ”Cyperns svar på Saint-Tropez”.

    Vid den smärtsamma delningen av ön efter att Turkiet med hänvisning till en greknationalistisk statskupp invaderade nordsidan 1974, försvann välkända Famagusta från turistkartan. Greker och turkar hade levt sida vid sida, nu tvingades tiotusentals människor lämna sina hem och verksamheter. Den södra delen, Republiken Cypern, är internationellt erkänd, medan endast Turkiet erkänner Nordcyperns turkiska republik. Och en återförening tycks avlägsen. Grekcyprioterna sa nej i den senaste folkomröstningen.

    Ortsnamnen på sydsidan är numera officiellt helleniserade. Nicosia blev Lefkosia och Limassol blev Lemesos, men i dagligt tal lever de gamla namnen.

    Cypern må vara delvis hårdexploaterat, men det är lätt att styra bortom det grälla och bullriga och upptäcka hur mycket mer det finns att se. Att platsen där jag sitter heter Mosaic Plaza beror på att den ligger strax intill Pafos stora, världsarvsklassade arkeologiska område. Det är bokstavligen bara ett par stenkast från kommersen till bland annat de magnifika romerska golvmosaikerna från 200-talet. Här hade de mäktigaste i Nea Pafos sina palats, och man häpnar inför detaljrikedomen och färgbehandlingen i scenerna ur den antika mytologin. Bilden av Ovidius tragiska kärlekspar Pyramus och Thisbe påminner om att det i grunden nog bara finns sju historier att berätta. Hur många som har lånat temat från den här sagan är inte lätt att säga, men den mest kända är William Shakespeare med Romeo och Julia.

    Till området hör också de så kallade kungagravarna från hellenistisk och romersk tid. I dunklet kan man begrunda livets förgänglighet, men nu om våren är hela området en fest för livet. Blomsterprakten är som en uppvisning av en speedad florist, det är långa, rödlysande stråk av vallmo genom kaskader av grönt, gult, blått, vitt och rosa mot bakgrund av Medelhavets blå.

    Samma skönhet möter på sluttningarna mot havet ett par mil upp längs kusten, vid Lara där havssköldpaddorna lägger sina ägg på vad som kan vara öns vackraste strand. Vågorna frasar, horisonten är tom. Arkaiskt är ordet, och Cyperns historia förlorar sig verkligen i dåtidens dimmor där man skymtar såväl greker och egyptier som perser, assyrier, romare, venetianare, turkar och britter. Storbritannien höll den strategiskt viktiga ön från 1878 till 1959, men även efter självständigheten finns engelsmännen kvar. Från radaranläggningarna på Mount Olympus bevakar de en stor del av östra Medelhavet.

    Polis vid Chrysochouviken i nordväst har ett ganska intetsägande namn eftersom det betyder ”stad”. Men det är en behaglig liten ort, i trakten finns fina stränder, och härifrån kan man fortsätta ut på Akamashalvön och till Afrodites bad.

    Kärleksgudinnan Afrodite sägs ha fötts ur vågskummet vid Afroditeklippan mellan Pafos och Lemesos, till baden ska hon ha gått för att skölja av sig efter kärleksstunderna. Men det är oklart vad turister väntar sig att se på ett ställe berömt för att ha besökts av någon som aldrig har existerat. Det är i sådant som besöksnäringen visar lejonklon.

    Från Polis leder vägen söderut upp i bergen mellan macchia och tall, i kvällningen kommer jag till byn Miliou på 1 000 meters höjd där det finns en kylig klang i luften. I närheten har ett vackert gammalt kloster förvandlats till Ayii Anargyri Spa Resort, inbäddat i grönska och på morgnarna i forsar av fågelsång från pinjer och plataner. Här handlar det om avkoppling, kring poolen eller i de svavelhaltiga baden och genom allehanda behandlingar.

    Munkarnas matsal är förvandlad till bar, vilket de fromma bröderna näppeligen hade kunnat föreställa sig. Att ett spa numera är självklart för varje bättre hotell kan möjligen ses som ett uttryck för vår tids självfixering. Man ska skämma bort sig, och visst är det avslappnande och skönt, men för att tro att vatten och naturmedel rår på det mesta mellan celluliter och åldrande måste man förlita sig på kvasivetenskap. Inte ens eau de vie, livets vatten, håller vad det lovar, utom möjligen för stunden.

    Timtal i svavelvatten är ingenting för Dinos Costi i Lemesos. Massage en gång i veckan, sedan är det gasen i botten för denne kraftigt överviktige rökare, arbetsnarkoman, perfektionist och ensamstående far. Hans krog Dino Art Café räknas som en av Cyperns bästa, men utan lyxpriser. Inredningen är sparsmakad och trivsam, väggarna är en växlande konstutställning, och kvällens japanskt inspirerade rätter är enastående.

    Dinos växte upp i England som barn till fattiga cypriotiska föräldrar, och han följer ännu faderns råd:

    – Han sa: ”Om du inte skulle vilja äta det själv, servera det inte.”

    Om det blev allmän regel skulle det vara glest mellan restaurangerna, men här i Lemesos gamla stad är det ganska gott om bra krogar i de vindlande gränderna. I medeltidsborgen i närheten lär Rikard I Lejonhjärta år 1191 både ha gift sig och utropat sig till kung över Cypern.

    Efter turkarnas invasion 1974 tog Lemesos över rollen som både turist- och hamnstad när Famagusta hamnade på andra sidan gränsen. Sedan dess har det vuxit upp vad som kan beskrivas som en 15 kilometer lång hotellkedja utmed kusten. Men det finns också iögonfallande villor, av vilka många ägs av ryssar. Bara i Lemesos är de cirka 30 000, men i likhet med folk med andelslägenheter klumpar de sig gärna samman i vad som brukar kallas diasporisk gemenskap.

    När trafiken i Lemesos känns för pressande är det skönt att svänga av på väg B8 mot de gröna Troodosbergen. Sjön till vänster är egentligen Kourisdammen, en reservoar som äntligen är full av vatten efter åratal av torka.

    Vita hus klänger på klipporna. Vid byn Lofou finns ännu ett exempel på Cyperns nya turism. Apokryfo är en grupp gamla stenhus som har gentrifierats till ett lantligt, fridfullt boutiquehotell. Här i Koumandariaregionen odlas mycket av öns vin, och kanske har hela Medelhavets vinodlingar rötterna just på Cypern.

    Agros är en välmående by där man har lyckats hejda den annars så vanliga avfolkningen. Här finns gymnasium, butiker, ett hotell och småindustrier som producerar till exempel sylt och marmelader och produkter av den persiska rosens ljuvt doftande blad.

    Savras Athrakiotis och hans hustru Ifigenia har bott här hela livet. Han är före detta murare och vinodlare, nu i 75-årsåldern hålls de mest vid huset med utsikt över dalen. Ovanför tv:n står rader av fotografier på släkten. Savras talar om Cyperns medlemskap i EU.

    – Det skulle bli så bra, säger han. Och visst, vi har fått bidrag, men hur ska vi kunna konkurrera med jordbruksprodukter utifrån? Cyperns volymer är för små för export.

    Ifigenia ställer fram fikon och tsouveka, små knyten fyllda med ris och russin. Till detta ett litet glas fryskall, hemdestillerad zivania, den sorts sprit på pressrester som turkarna kallar raki, spanjorerna aguardiente och italienarna grappa.

    Under kampen mot engelsmännen på 1950-talet gömde Savras gerillasoldater i ett lönnrum i hemmet. Det var ett vågspel; den som avslöjades med att skydda motståndsmän fick sitt hus sprängt.

    Ingenstans blir delningen av Cypern så tydlig som vid övergången mellan nord och syd i Lefkosia, numera Europas enda kluvna huvudstad.

    Det moderna Lefkosia har vuxit utanför de massiva, venetianska sandstensbastioner från 1500-talet som omger den gamla staden. Huvudstråket där innanför är gågatan Lidras (eller Ledra), med vackert gula hus och doftande apelsinträd. Den kantas av klonade butiker, men på de tysta smågatorna och bak bysantinska kyrkor finns undanskymda krogar och vattenpipekaféer. Eller så finner man sig sitta bredvid 30 pensionärer som alla talar Oxfordengelska.

    Vid Lefkosias ”Checkpoint Charlie” visar man passet på den nordcypriotiska sidan för att komma in i den ockuperade zonen. Kontrasten är påfallande. Även om också turkcyprioterna har fått det bättre – bland annat genom inflyttning av ”bosättare” från fastlandet – så är här betydligt mer slitet, rörigt och basarlikt än på den EU-stödda sydsidan. Det känns mer exotiskt, och som resenär söker man ju gärna det ”olika”, det som ger något att prata om vid hemkomsten. Det är väl samma fenomen som gör att folk hellre lyssnar till skildringar av missöden än hur man hittade ”den där un-der-bara lilla fiskkrogen”.

    Flickor skyndar förbi med kaffebrickor, gamla män sitter utanför grottliknande butiker, en minaret höjer sig bortom markiser och parasoller. Här går man lätt och gärna vilse, men det gäller att inte missa Büyük Han, det ottomanska värdshuset från 1572 där handelsmän och resande fick tak över huvudet för sig och sina lastdjur, och där det nu kring den förtrollande innergården finns kaféer och hantverksbutiker.

    Och detta hör alltså till ett annat land.

    Några raki brukar räcka för att knäcka världsproblemen, men Cypernfrågan är en för hård nöt. Och om samexistens inte fungerar på en ö som bara är tre gånger större än Gotland, hur ska då någonsin Europa komma på god fot med den muslimska världen?

    BRA ATT VETA

    Vänstertrafik gäller. Skyltningen i städerna är dålig, men bättre när man kommer ut på vägarna.

    Cyperns viktigaste näringar är turism, livsmedels- och cementproduktion.

    Skidåkning på Cypern kanske låter avigt, men det finns faktiskt fyra liftar på Mount Olympus, 1 921 meter över havet. Störst snöchanser är det kring februari. Efteråt blir det afterski vid någon strandbar.

    Cypern har mängder av fina, blåflaggade stränder. Tätast mellan dem är det i Agia Napa-området.

    BOENDE

    Londa Beach Hotel

    Vid havet utanför Lemesos ligger ett designhotell som representerar det nya Cypern. Sparsmakat och fantasifullt på samma gång: marmor, trägolv i svart, möbler i vitt. Omtalat spa, privat strand. Till hotellet hör Caprice, en av öns bästa restauranger. Dubbelrum från cirka 2 200 kronor.

    72 Georgiou A, Potamos
    Yermasoyias, Lemesos
    +357-258 655 55

    Lediga rum & priser

    Ayii Anargyri

    Sparesort i gammalt kloster på 1 000 meters höjd nära byn Miliou. Utmärkt restaurang och bar, fin pool samt en omfattande meny av spabehandlingar. Från propra standardrum med balkong i nya annexet till Prestige Suite med bergsutsikt från det egna spaet. Dubbelrum från cirka
    1 400 kronor.

    Miliou
    +357-268 140 00
    Lediga rum & priser

    Apokryfo

    Agroturism boutique style. Gamla, fint inredda stenhus bland bergen i byn Lifou, lugnt, elegant, med litet spa och restaurang ­Agrino med bland annat traditionellt cypriotiskt kök. Dubbelrum från 1 400 kronor.

    Lifou
    +357-258 137 77
    Lediga rum & priser

    RESTAURANGER

    Snabbmat och brittiskt pubgrub i oändlighet, men det finns faktiskt även gott om bra restauranger. Den cypriotiska mattraditionen har rötterna i den ottomanska tiden, så missa inte mezeutbudet, men ta det lugnt i början, kavalkaden av rätter tar aldrig slut.

    Dino Art Café

    Trendigt och trivsamt, berömt bland annat för salladerna, men också för bra pasta och asiatiska rätter (Dinos Costi jobbade några år i Japan innan han återvände till Cypern).

    62–66 Irinis, Lemesos
    +357-257 620 30

    Caprice

    Baren och restaurangen lockar både lokalbefolkning och turister. Svenske kocken Patric Steckl­macher skapar medelhavssmaker med både svenska och franska inslag, och hyllar cypriotisk tradition i modern tappning, helst närproducerat.

    Londa Beach Hotel,
    72 Georgiou A, Potamos
    Yermasoyias, Lemesos
    +357-258 655 55

    Gourmet Taverna

    I Pafos krogdjungel är det lätt att trampa snett, men här vet de vad de håller på med och är lyhörda för gästens önskemål. Trevlig service och bra vinlista.

    Posidonos/Dionysou, Pafos
    +357-269 336 26

    LITTERATUR

    Lonely Planets Cyprus är riktigt bra.

    För mer fördjupning, välj Cypern: kärlek, krig och kult av Marie-Louise Winbladh (Sekel Bokförlag), initierat om historien och politiken – författaren har varit ansvarig för Medelhavsmuseets Cypernsamlingar.

    Lawrence Durrells Bittra citroner, en engelsman i 1950-talets Cypern.

    Krogtips i Time Out Cyprus.

    MER INFORMATION

    Cyperns Turistråd i Stockholm

    08-10 50 25
    visitcyprus.com

  • Bäst i världen Ann Rosman

    Bäst i världen Ann Rosman

    Deckarförfattaren Ann Rosman är aktuell med sin tredje kriminalroman Porto Francos väktare, som utspelar sig i Marstrand. Här tipsar hon om sina egna favoritresmål och -adresser både inom och utanför Sveriges gränser.

     

     

    STORSTAD:
    London. Det är underbart att strosa runt i den ändlösa staden, fascineras av föremålen på British Museum, gå i Sherlock Holmes fotspår, beundra fartyget Cutty Sark eller bara njuta av en bokhandel i fyra våningar.

    Hotell i London

    STRAND:
    Utkäften på Klöverön. För att den ligger så nära att jag kan hämta barnen på dagis klockan fyra och ta vår snipa dit en vanlig tisdag. Det är livskvalitet!

    Ö:
    Marstrandsön! Här finns något för alla. Spännande och vacker historisk miljö, fina promenadmöjligheter, riktigt bra restauranger och shopping – allt omgivet av saltvatten och friska vindar.

    RESTAURANG:
    Basement i Göteborg för att de har superb mat och dryck i världsklass. Första gången jag var där var med mina litterära agenter på Nordin Agency, med trevligt sällskap av Camilla Läckberg, Mons Kallentoft, Carin Gerhardsen, Karin Alfredsson, Jens Nordqvist, Christian Mörk och Agneta Sjödin.

    HOTELL:
    Hotell Seurahuone i centrala Helsingfors. Pampigt hotell byggt 1913 med gammaldags härlig känsla, i alla fall tills jag fram på natten började fantisera om att ett mord mycket väl skulle kunna ha skett där. Efter det hade jag svårt att somna om.

    Lediga rum & priser Hotell Seurahoune

    NATTKLUBB:
    Som småbarnsmamma prioriterar jag dessvärre sömn. Men under Bok- och Biblioteksmässan i september så … Därför faller valet på Park Lane i Göteborg för alla roliga möten och de mest osannolika konstellationer av människor.

    BAR:
    Efter en segling över Nordsjön (tar allt mellan två och fem dygn över öppet hav) känner man sig alltid sällsynt välkommen på Lerwick Boating Clubs lilla bar i Lerwick på Mainland, Shetlandsöarna. Första anhalten är duschen, den andra baren. Kasta in några skottar i kilt med fioler och du får ett ös utan dess like.

    KAFÉ:
    Ett litet kafé beläget i den mysiga hamnstaden Kassiopi på ön Korfu dit Kia, en av mina bästa vänner, och jag åkte någon gång 1999. På kvällen visade kaféet filmen Notting Hill som vi kikade på med ena ögat samtidigt som vi pratade om livet och kärleken. Kanske är själva minnet bättre än kaféet, som jag för övrigt inte kommer ihåg namnet på.

    PARK:
    Cimetière du Père-Lachaise i Paris. Det är både en känd kyrkogård och en park där det är fantastiskt att gå och grubbla, lyfta blicken och se namn som Jim Morrison eller Frédéric Chopin på gravstenarna.

    BUTIK:
    Det får bli en bokhandel i London, till exempel Waterstones. Jag älskar att gå runt bland böckerna och veta att det finns ytterligare några våningar med berättelser, bilder och livsöden. Det brukar bli tunga påsar.

    FLYGBOLAG:
    Thai Airways för att de har en servicekänsla utöver det vanliga och tog fin hand om min syster Karin som blivit sjuk under vår vistelse i Thailand.

    PRYL PÅ RESAN:
    En bok som berättar om resmålet och dess historik, ger mig en känsla för platsen jag är på väg till. Eller helt enkelt en bra kriminalroman …

  • Det danska krogundret

    Det danska krogundret

    Hotell i Köpenhamn

    Den danska huvudstaden har blivit ett måste för alla matintresserade resenärer. En gastronomisk weekend i Köpenhamn kan innehålla några av nutidens bästa matupplevelser – och krönas med världens bästa krog.

    Om man tillhör dem som har förtroende för den franska däcktillverkaren Michelins röda krogguide är Köpenhamn den stad i Skandinavien som lockar med flest restaurangupplevelser på hög nivå. Stockholm är visserligen den enda stad i vårt lilla hörn av Europa med två tvåstjärniga restauranger, men när det gäller antal stjärnkrogar står Köpenhamn i en klass för sig.

    Det finns många likheter mellan de danska och svenska krogscenerna. Råvaror och traditioner liknar varandra, även om det också finns skillnader. Många av kockarna i Danmark och Sverige har praktiserat på samma stjärnkrogar utomlands och därmed inspirerats av samma förebilder – El Bulli i Katalonien, Per Se i New York, French Laundry i Kalifornien och L’Arpège i Paris.

    Egentligen är skillnaden mellan vinlistorna i Danmark och Sverige större än mellan matmenyerna. Variationsrikedomen av drycker i de danska krogarnas vinkällare är stor, men på senare år har även svenska krogar blivit bättre på att profilera sig med ett eget urval drycker.

    Mycket tack vare Noma, med kocken René Redzepi, ­krogen som har blivit vald till världens bästa två år i rad, har ­Köpenhamn fått medial uppmärksamhet av sällan skådat slag, inte bara i mattidningar. Och den danska matprofilen Claus ­Meyer, som var med och startade Noma, har placerat Danmark på den gastronomiska världskartan med tv-serien New Scandi­navian cooking.

    Vid sidan av Noma finns en hel rad krogar och kockar med stor personlighet som på olika sätt bidrar till att göra staden till en spännande destination för rutinerade restaurangbesökare.

    En känd svensk kock har sagt att de danska kockarna är speciella för att de håller ihop och hjälper varandra mycket. Kanske är det den egentliga hemligheten bakom varför det är så kul att gå på krogen i Köpenhamn.

    The Paul

    Gastronomisk underhållning på Tivoli

    Första hälften av de 14 rätterna på restaurang The Paul är lätta och spröda som snöflingor. Kocken och ägaren Paul Cunningham kan konsten att komponera aptitretare. En berest herre som han är, smyger han in inspiration från olika kulturer här och där. Och hans brittiska ursprung, där han skolades till kock i unga år, hans resor till bland annat Hongkong, och hans många år som en av Danmarks mest kreativa kockar går tydligt att härleda i matlagningen.

    På en tallrik kommer späda rödbetsprimörer i olika form: rödbetstunnbröd, rödbetschutney, späd rödbetsblast och tunna skivor krispig rödbeta. Lätt, friskt och fräscht.

    Vad som först ser ut som en liten knäckebrödsskiva är egentligen ett kycklingskinn som har långbakats i ugn till extrem sprödhet och smak. Mycket mumsigt tillsammans med små klickar av superfrisk äppelcidervinägermarmelad.

    Temat krispig konsistens fortsätter i skålen med stora gröna oliver i olivolja med färska rosmarinkvistar och vitlök. Nej, förresten, det är inte bara oliver … det är också små kart av persikor som ser ut som oliver. De har ingen kärna, och en touch av sötma i stället för bitterhet.

    Det känns udda att börja ett besök på en riktigt bra restaurang med att lösa biljett på Tivoli, men The Paul är inrymd i Glassalen, ursprungligen byggd som en danssal mitt i den köpenhamnska nöjes­parken. I lokalen låg också den lyxiga franskinspirerade restaurangen Belle ­Terrasse, där det åts anklever, ostron, tryffel och dracks champagne i parti och minut i mitten av förra århundradet. I dag är inredningen modern med helt öppet kök där kockarna arbetar, och ett större chef’s table framför. Men utsikten utanför fönstret är förmodligen ungefär densamma med stojande tivolibesökare, skojiga åkattraktioner och Tivolis lummiga träd.

    De flesta krogar på den här nivån matchar varje rätt med ett utvalt vin. I undantagsfall smyger de in öl eller te. Chefssommelieren Daniel Furmanek på The Paul tänker längre än så och plockar som alternativ till vinerna fram tolv ­juicer på olika råvaror – äpple, fläderblom, ­citron, mango, päron och druvsorter som chardonnay, merlot och vermentino. Kvällens allra mest intressanta juice är gjord på chardonnaydruvor – kanske inte lika gott som en bra chablis eller champagne, men inte långt ifrån.

    Kvällens vackraste rätt är en decimeter­lång, lätt picklad gurka, färserad med en röra på crème fraiche och rökt stenbitsrom. Till detta en superelegant, kall gurkgazpacho i botten. Gazpacho möter smörrebröd på ett alldeles fantastiskt vis.

    Menyn avslutas med lemon and ymer mess, en marängsvissliknande, snygg och försvinnande god röra av sönderbruten citronmaräng, citronglass, lemoncurd, isad citronsorbet och bitar av vit choklad. Det låter som en överlastad sockerorgie, men rätten är perfekt utförd och lämnar mersmak.

    The Paul
    Vesterbrogade 3
    +45-337 507 75
    thepaul.dk

    Priser: meny: 1 070 kronor, vinmeny: 1 070 kronor, juicemeny: 560 kronor, osträtt: 209 kronor.

    Terroiristen

    Viner underground

    Snett mitt emot restaurang Relæ ligger en liten vinbar och vinbutik med det nördiga namnet Terroiristen. En bar framför allt för alla med en förkärlek för naturliga viner.

    Missa inte att ta ett initierat snack med ägaren, terroirfantasten och vinimportören Stefan Jensen, som kan förklara allt om hur ett vin präglas av den omgivning som druvorna har vuxit i. Eller lita helt enkelt på kvällens wj (det vill säga, wine jockey), en speciellt inbjuden kunnig personlighet från den danska vinvärlden som rekommenderar viner under kvällen. Missa heller inte att prova vinet Magma från den belgiska vinprofilen Frank Cornelissens vingårdar på vulkanen Etnas norra sluttningar.

    Det mesta på hyllorna kommer från italienska och slovenska vinfirmor.

    Terroiristen Vinbar og -butik
    Jægersborggade 52
    +45-369 060 40
    terroiristen.dk

    Relæ

    Världens modernaste krog

    Jordärtskockorna ligger som skrumpna pungar i en hög bredvid dippen på lös äggkräm med rejält senapssting. Skockorna får sin tuggiga, lite sega men saftiga konsistens genom långsam torkning i ugn vid låg temperatur. Egentligen en oerhört enkel rätt, men finger-licking good. En intelligent och kreativ kocks pastisch på chips med dipp.

    Under de vackra, tunna skivorna av majrova ligger en illgrön gelé på ramslök, läskande vassle och några färska ramslöksblad. Piggt, fräscht och fingertoppskänsligt.

    Kökschefen och ägaren Christian Puglisi har arbetat på toppkrogar som El Bulli och Noma, och öppnade Relæ i augusti 2010. Den ligger på Jægersborggade i Nørrebro, den mest multikulturella ­delen av Köpenhamn och också en del av staden där hyrorna är tillräckligt låga för att spännande småföretagsamhet ska ha råd att frodas. Längs samma gata ligger kaffedestinationen Coffee Collective och undergroundvinbaren Terroiristen.

    Det är Christian Puglisis uppenbara mål att erbjuda nyskapande mat på riktigt bra råvaror utan att det kostar för mycket. En fyrarättersmeny för 325 danska kronor. Fyra matchande viner till rätterna kostar lika mycket till.

    Inte en enda kavaj bland gästerna, mest sneakers på fötterna. Bra gubbrock i högtalarna – Johnny Cash och Willie Nelson. Det finns sittplatser runt hela det öppna köket, där mycket av monteringen av rätter sker för öppen ridå. Det är underhållande och lärorikt att se exakt hur kockarna förbereder. Bossen Puglisi går många gånger själv ut med tallrikarna till borden.

    Alla viner på restaurang Relæs vinlista är naturliga, det innebär att de antingen är gjorda på ekologiskt eller biodynamiskt odlade druvor, eller att vinmakaren generellt sett har som målsättning att göra vinet med hjälp av så lite tillsatser och ­påverkan utifrån som möjligt.

    Nästa rätt är en frisk och syrlig ­issörja med klockren smak av grapefrukt, knapriga skalade hasselnötskärnor och japanska jordärtskockor, rejäla högar med mycket lätt saltad stenbitsrom och gräddig hasselnötsmjölk. Hela rätten serveras sval vilket bidrar till att den har en utmärkt aptit­retande effekt.

    Det finns en ”vanlig” meny och en meny med grönsaker som röd tråd. Fläskrätten ser vid första anblicken ut som gulfärgad bandspagetti, men är i själva verket kålrabbi skuren i långa breda remsor. Till detta en animalisk fond på hälften fläsk, hälften kyckling och uppiggande citronsaft. Där under gömmer sig generöst tilltagna feta skivor grisnacke – en härligt mjuk, fettinsprängd, underskattad styckningsdetalj.

    Det är ju såhär man vill att ett restaurangbesök ska vara. Skön musik i högtalaren, kunnig servis, nyskapande rätter och samtidigt vällagad mat med generösa och lättillgängliga smaker, ingen klädkod, avslappande gäster, humana priser på mat och dryck.

    Relæ
    Jægersborggade 41
    +45-369 666 09
    restaurant-relae.dk

    Priser: meny med fyra rätter: 388 kronor, grönsaksmeny med fyra rätter: 388 kronor, ost: 89 kronor, fyra viner: 388 kronor.

    Geranium

    Vackrast av dem alla

    I väntan på att bordet ska bli klart lutar man sig bekvämt tillbaka i en fåtölj med full utsikt i två vädersträck, i öster den danska kustremsan med Sverige i bakgrunden. Norrut brer den gröna Fælledparken ut sig. Inne på Geranium finns det inte mycket som skvallrar om att restaurangen är inrymd i H-tornet i den danska nationalarenan Parken, där FC Köpenhamn spelar sina hemmamatcher.

    De små aptitretarna serveras på subtilt avrundade keramiska stenar från en lokal keramiker. Ett vackert, glänsande och golfbollsstort skal av karamelliserad morotsjuice rymmer friska smaker av morotskräm och havtorn – kanske Danmarks godaste och vackraste aptitretare 2011. En tunt skuren remsa grönt äpple är rullad kring selleripuré toppad med en kvist körvel. På en liten servett ligger ett tunt band friterat grisöra rullat i murkelpulver – krispigt, fett, smakrikt, skogssmakande och väldigt mumsigt. Skölj ner med ett tjeckiskinspirerat ljust öl från Nørrebro Bryggeri i kvarteret.

    Kocken och delägaren Rasmus Kofoed är inte den stressade krögartypen som skriker och domderar med svettpärlor i pannan. I varje fall inte att döma av hur han agerar i den öppna delen av köket som vetter ut mot matsalen. Solbränd och lugn dirigerar han styrkorna i kök och matsal. Han har deltagit i inofficiella kock-VM i Lyon tre gånger – kom trea 2005, tvåa 2007 och etta 2011. Restaurang Geranium öppnade han för första gången 2007, men den stängdes 2009. Nu har Geranium alltså öppnat igen, på ny adress.

    Ett litet silverägg med lock innehåller stenbitsrom, krabba och små bitar av ”gröna” jordgubbar som med sin höga syra tar rollen som annars citron brukar göra i den här typen av rätter.

    Stora tärningar av pilgrimsmusslor har marinerats i rödbetsjuice och serveras med tunna, krispiga skivor primörrödbeta och en klick syrlig kärnmjölksyoghurt. Rätten är så vacker att det tar emot att sätta gaffeln i den.

    En måltid på Geranium är som ett slugt genomfört förspel – från de minimala konstruerade aptitretarna till de övriga rätternas konstnärligt fulländade uppläggningar, perfekta balans mellan krispig knaprighet, små retsamma inslag av sötma och sälta, och kittlande hög fruktsyra.

    ”Vårförnimmelser” är det poetiska namnet på kvällens sparrisrätt – spröda bitar av vit och grön sparris, uppbruten kokt äggula, klickar med pepparrots-crème fraiche, bitar av rökt ål (riktiga smakbomber) och ovanpå hela skönheten ett ångande iskallt, fryst dillpulver.

    Det är ingen tvekan om att Rasmus Kofoed med Geranium har ambitionen att konkurrera om att vara den klarast lysande stjärnan på åtminstone den danska kroghimlen. En enda stjärna i Michelinguiden kommer han med stor sannolikhet att se som ett misslyckande, i varje fall efter att ha haft öppet ett par år.

    Geranium
    Per Henrik Lings Allé 4
    +45-699 600 20
    geranium.dk

    Priser: meny: 1 252 kronor, vinmeny: 1 252 kronor, exklusiv vinmeny: 2 030 kronor, juicemeny: 595 kronor.

    Noma

    Tillbaka till framtiden

    En kväll på restaurang Noma är något helt annat. En promenad längs stigar som få andra restauranger ens kommer i närheten av även om de försöker. Nya, vilda, naturliga smaker, ibland utmanande konsistenser och koncept. En unik upplevelse inte bara för smaklökarna, utan för ögat, känseln och intellektet. Men ändå känns det hela märkligt bekant och okomplicerat, det är som att gå tillbaka till ursprunget.

    Kocken och delägaren René Redzepi och hans team på krogen har gjort mycket för att föra fram den rådande trenden med fokus på skandinaviska råvaror och smaker. Att förbehållslöst lyfta fram det som växer runt omkring oss här i norr har blivit inte bara gångbart utan fashionabelt, att vi inte ska stirra oss blinda på vad andra har, utan även uppskatta och lära oss mer om vad som redan finns här.

    Karljohansvampspudrade bollar av spröd renlav smakar av vild skog. Nerifrån de vilda nyponrosbuskarna på stranden kommer rosenblad (perfekta att plocka under två veckor varje vår) som har picklats lätt och serveras med en bit ”läder” på havtorn- och morotsjuice.

    98 procent av råvarorna kommer från en radie av tio mil. Mycket från odlare och producenter, men en stor del plockar staben på Noma själva. Listan är lång på örter, gräs, skott, blommor, blad, bär och frukter som ska skördas i exakt rätt tid. Våren och försommaren är särskilt hektiska, när späda skott och blad är som allra godast.

    En klassiker är levande fjordräkor på is med dipp. De är fångade i Isefjorden på norra Själland samma morgon. Gästen bestämmer själv om den sprattlande räkan ska ätas levande från stjärten och uppåt eller först dekapiteras för att minimera lidandet. Oavsett ätmetod, färskare kan det knappast bli.

    Vaktelägget är kokt vid låg temperatur, sedan lätt rökt i hö, och en av höjdpunkterna i den långa raden aptitretare. ­Perfekt konsistens med bara ett litet skikt av äggvitan koagulerat, resten är behagligt ljumt och rinnigt, och alltihop med den fint rustika tonen av rökt hö.

    Trots att Noma har två stjärnor i Guide Michelin, aspirerar på en tredje, och är vald till världens bästa krog två år i rad, är varken lokal eller service överdrivet strikta i stilen. Den gamla lagerbyggnaden med grova takbjälkar och fantastisk utsikt mot Nyhavn suddar ut en del av känslan av pretentiös lyxkrog, och gör att gästerna kan fokusera på viktigare saker, maten och dryckerna.

    Vintage carrots är en typisk rätt för Noma, en råvara tillvaratagen och presenterad på ett annorlunda men delikat sätt. Morötter som har fått vara kvar i jorden över vintern för att plockas upp följande skördeperiod alldeles skrumpna och till synes förstörda får puttra länge i pannan och serveras med tryffel. De är alldeles krämiga och söta inuti.

    Noma
    Strandgade 93
    +45-329 632 97
    noma.dk

    Priser: meny: 1 309 kronor, vinmeny: 1 070 kronor, juice­meny: 472 kronor, meny med tolv rätter: 1 667 kronor, vinmeny: 1 249 kronor.

    Geist

    Mat och kärlek

    ”Mad, kunst og kærlighet” är den nyöppnade restaurangen Geists motto. Det ska vara avslappnat och välkomnande, öppet sent, lätt att glida in på ett glas eller några rätter, ett helt gäng vid något av borden eller bara sitta själv i baren.

    Bo Bech är en lekfull kock som gärna låter sin kreativitet synas i matlagningen. Utan att Geist för den skull står för överdrivet experimentell mat är smakkombinationerna och presentationerna långt ifrån traditionella. Det är hederligt och vällagat som gäller, med just den där touchen av nya smaker och kombinationer som gör upplevelsen spännande.

    Små råa, delikata fjordräkor med friska syltade fläderbär, rökt mjölk och färska krasseblad är lätt och smakrikt på en gång. ”Pattegris” med späda rädisor är en enkel rätt som lyfter fram den otroligt saftiga biten helstekt spädgris på ett föredömligt vis. Fler mindre ortodoxa smakkombinationer finns också i rätterna råstekt hummer med ananas och vanilj, rökt ål med spenat och persilja, och banansorbet med olivolja och vit choklad.

    Och bara en kock med smakmässig känslighet kan kombinera vaniljglass, svarta oliver och engelsk lakrits till en perfekt komponerad dessertupplevelse.

    Geist
    Kongens Nytorv 8
    +45-331 337 13
    restaurantgeist.dk

    Priser: rätter från 137 till 227 kronor, desserter från 77 till 113 kronor

    Ved Stranden 10

    Vinbaren för alla

    I en ljus hörnlokal med uteservering som har utsikt mot pampiga Christiansborg på andra sidan kanalen ligger vinbaren Ved Stranden 10. Stället öppnar klockan 12.00 varje dag utom söndag: ”Eller klockan 10.00 när det är sol” som ägaren Christian Nedegaar säger, vilket berättar en del om attityden i baren.

    Inredningen andas anspråkslöst kafé eller orangeri på landet. Det finns flera små trevliga rum, högar med magasin, bekväma fåtöljer och danska designlampor i hörnen.

    Rosévinet La Bulette från Jurabergen är lätt pärlande, väldigt friskt, fruktigt, aptitretande och gjort på av biodynamiska
    druvor med minimala tillsatser. Några glas fruktspäckad, snustorr och nyanserad riesling från österrikiska Loimer slinker också ner lätt som en plätt. Större delen av vinlistan består av naturliga viner, och som det står på en skylt: ”Vi korkar upp nästan vad som helst för er”.

    Välsorterade vinbarer världen över kan mycket sällan låta bli att vara åtminstone lite snobbiga. Ved Stranden 10 lyckas med konststycket att kombinera ett bra vinutbud med en avslappnad, osnobbig attityd. Det känns egentligen mer som en kvarterskrog än ett ställe med många viner på glas. Ett ställe att gå tillbaka till igen och igen och igen. Inte bara för vinerna, utan kanske främst för servicen, som kan konsten att vara mycket kunnig och opretentiös på samma gång. Just det skulle även kunna vara den danska krogscenens starkaste sida och framtid.

    Ved Stranden 10 Vinhandel & Bar
    Ved Stranden 10
    +45-354  40 40
    vedstranden10.dk

  • Glad Pride önskar Longchamp

    Glad Pride önskar Longchamp

    PRYL Pridesäsongen är över oss, men flaggor i regnbågens färger som flaggas frenetiskt runtom i världen. Den första prideparaden anordnades i USA 1970, och i dag har så gott som var och varannan metropol och mellanstor stad i västvärlden sitt eget firande.

    Designer på Longchamp vet hur tungt det kan bli att gå runt i högklackat, invirad i en paljettförsedd boa under den långa vandringen, och lanserar därför väskan Le Piliage Rainbow i klassisk Longchamp-nylon, försedd med de sex färgerna ur prideflaggan.

    Le Piliage Rainbow
    longchamp.com

  • Trendspanarna: Tom Marchant, Black Tomato

    Trendspanarna: Tom Marchant, Black Tomato

    Tom Marchant har under kort tidsrymd blivit ”the go to-guy” när det gäller de mest nydanande reseupplevelserna. RES har pratat med killen som genom den egna resebyrån Black Tomato kan ordna allt från impromptu brottningsmatch med en anakonda i Amazonas till den bästa stjärnhimmeln i Tibets öken.

    Vilka är de mest aktuella resetrenderna om man tittar tolv månader fram i tiden?

    – Det är väldigt tydligt att den moderna resenären i allt större utsträckning söker det verkligt unika och svårfunna. Internet gör kunskap om olika destinationer väldigt lätttillgänglig, och samtidigt har väldigt många platser blivit överexponerade och på ganska kort tid förlorat sina ställningar som unika. Sedan är också definitionen av vad som är lyx under omarbetning. Det är inte längre självklart att estetik och många stjärnor är ett sätt att gradera en destination eller ett hotell. I dag betalar man lika mycket eller mer för möjligheten att sova under bar himmel på den mongoliska steppen som för att övernatta på ett sexstjärnigt lyxhotell. Det är den helt unika upplevelsen som är lyxen – känslan av att vara den enda som upplever något – inte den traditionella bilden av hotellyx.

    Vilka långsiktiga restrender ser du i din kristallkula?

    – Vi kommer i allt större utsträckning att dra i väg på strapatser som är fria från den dagliga komforten och tillgängligheten vi är vana vid. Vi kommer att bejaka vår genetiska betingelse att åstadkomma något, att uppleva något rått och okonstlat. Vi är trötta på att vara överuppassade och att ständigt ha ett ickeexisterande motstånd. På samma tema kommer vi allt mer att vända oss emot globalisering och likriktad service.

    Vilka destinationer och städer ökar i popularitet just nu?

    – Burma är en av få återstående platser där det fortfarande går att uppleva Asien så som det faktiskt är. Etiopien är också ett ställe som hittills är relativt outforskat som resedestination. Vi på Black Tomato har insett att det finns mycket mer att se än det vi ser i diverse nyhetssändningar. Det finns fantastiska landskap och spännande stammar kvar att upptäcka.

    Vilka resurser använder sig Black Tomato av i jakten på det senaste inom spännande destinationer och äventyr?

    – Våra upplevelser inbegriper destinationer som fortfarande är oupptäckta av de stora massorna, och hur man på bästa sätt kan njuta av alla de senaste inneresmålen. Gemensamt är att vi alltid ser till att våra kunder i största möjliga mån kan krypa under skinnet på en klassisk destination, och därmed få en bättre och mer långtgående upplevelse. Viktigast av allt är att vi i samtliga fall skräddarsyr resor för varje resenär. Om man ser till vilka resurser vi har till vårt förfogande är samtliga våra guider mycket väl förtrogna med respektive destination och har alltid längre tentakler än vad som är vanligt, för att helt enkelt veta mer om hur man får ut mer ur resmålet. Vi håller oss uppdaterade hela tiden, genom att själva ständigt återkomma till de platser vi rekommenderar.

    Vilken plats på jorden återvänder du till när du reser för nöjes skull?

    – Jag väljer Sydafrika och dess vindistrikt. Jag tänker särskilt på Constantia och Franschhoek, som båda ligger bara en kort biltur utanför Kapstaden. Man är helt omringad av en förstummande vacker natur, och jag upptäcker fortfarande små undangömda hörn i de lummiga dalgångarna. En favorit är vingården Uitsig, som enligt mig är en perfekt plats att luta sig tillbaka och slappna av i solskenet på, med ett glas chenin i handen.

    Vilken destination är nästa på din lista?

    – Jag är på väg till Alaska, som är en av de sista verkligt vilda utposterna i USA. Jag har velat åka länge, men tiden har inte funnits förrän nu. Jag ska ta tillfället i akt att försvinna ett tag och åka i väg på en snöskotersafari rakt in i vildmarken. Det är inte bara för att det är riktigt kul att köra snöskoter, utan för att det faktiskt också är ett unikt sätt att uppleva Alaskas natur på riktigt nära håll.

    Vilken pryl reser du aldrig utan?

    – Adapter, adapter och adapter. Jag åker ingenstans utan att kunna koppla in mig på elnätet och internet. Jag reser inte heller utan mina ljudisolerande hörlurar. De är perfekta för att koppla av och få en stunds sömn när man behöver.

    Vilken turistfälla i världen tycker du faktiskt om?

    – Las Vegas. Jag har en stor svaghet för Las Vegas. Jag blir som barn på nytt, varje gång jag kommer dit. Vart man än tar sig längs The Strip vet man att man alltid hamnar på ett ställe där man lika säkert kommer att ha riktigt kul. Herregud vad amerikanerna är bra på att överdriva på ett bra sätt! Las Vegas är kul, och jag har alltid ett ständigt leende på läpparna när jag är där.

    Vilken är din favoritflygplats och vilket är ditt favoritflygbolag?

    – Madrids flygplats Barajas är mycket fin. Designern Richard Rogers har gjort ett storartat arbete med dess utformning. Att byta flyg är superenkelt tack vare den enkla layouten, sedan är det trevligt med den fina taxfreeshoppingen också. Vad gäller flygbolag är de aldrig bättre än den senaste upplevelsen. Just nu gillar jag att resa med Air New Zeeland. Deras linjer passar mig med bra anslutningar via Hongkong eller Los Angeles till London. Deras nyligen introducerade ”sky couches” i ekonomiklass garanterar nästan också en god sömn ombord.

    Om du måste välja ett hotell, där du helst tillbringar natten, vilket skulle det vara?

    – Jag skulle välja det otroliga Little Ongava. Med sitt läge, fastklamrat på en bergssida på det egna 30 000 hektar stora Ongava vildmarksreservatet och precis intill Etosha National Park, bjuder stället på spektakulära vyer över den namibiska savannen. Hotellet består av bara tre individuella hus, vilket i sig helt garanterar lugn och avskildhet. Har man inte lust att hoppa upp i en Land Rover för att åka runt och titta på det vilda djurlivet går det fint att övervaka detsamma från den egna poolen precis intill huset. Förutom de otroliga omgivningarna – ett av Afrikas största vildmarksreservat, tillgången till en Land Rover med tillhörande egen guide, och vetskapen att du inte behöver dela dagens siktande av en vit flodhäst på nära håll med någon annan, är ju de privata husen i en klass för sig.

    Har du några andra favoritställen?

    – Hotel Toca da Coruja i Brasilien. Stället föddes precis intill stranden när Pipa i Natalprovinsen fortfarande var ett litet och sömnigt fiskeläge, känt enbart bland lokala surfare för sina pålitliga vågor. Omgivningarna består bara av tropisk djungel, men närheten till fem, sex av Brasiliens finaste stränder är på bara några minuters avstånd. En liten rännil av Rios festprissar har hittat till Pipa, vilket har fått de fåtaliga restaurangerna och barerna att städa upp sina fasader en aning, men det är fortfarande långt kvar till ängslig trendighet, vilket känns otroligt befriande. Lyxen på Toca da Coruja är av det tillbakalutade, barfota sättet. Hotellets hus är till stor del byggda av återvunnet material i allt från golvplankor till fönster. Det är dock inte en medveten ekosatsning som hotellet handlar om, utan snarare att ge besökaren en helt avslappnad upplevelse. Det lyxigaste är den helt genomgående, tillbakalutade men genuint vänliga och påpassliga servicen i kombination med att livsstilen här följer vattnets ebb och flod, och solens upp- och nedgång.

    Finns det något ställe som du fortfarande drömmer om att besöka?

    – Jag skulle vilja besöka São Tomé, vid Afrikas västkust. Det är en ö som helt domineras av rykande vulkaner och tät, orörd regnskog och mil efter mil av öde stränder. Sedan fascinerar den gamla koloniala slavkulturen mig. En väldigt stor del av öns nuvarande population är fortfarande baserad kring plantagerna på de centrala delarna av ön. Jag skulle vilja veta hur deras historia sammanlänkas med dagens samhälle.

    Tom Marchant är en av initiativtagarna bakom Black Tomato som grundades i december 2005. Resebyrån blev snabbt erkänd som en ledande arrangör av skräddarsydda, hippa och alternativa semesterupplevelser runt om i världen. Black Tomato har i dag kontor både i New York och London.