Kryssningsturismen ökar och skeppen blir större och större. Kryssningsföretagen marknadsför sig gärna som ett miljövänligare alternativ till flyget – men stämmer det?
Text: Hanna Anfelter
Kryssningstrenden växer stort. I fjol kryssade närmare 26 miljoner människor, nära dubbelt så många jämfört med 2009. Samtidigt visar rapporter att kryssningsfartygen är större miljöbovar än flygen och de stora fartygen möts av växande protester. I populära semesterstäder som Dubrovnik och Venedig har man infört begränsningar för hur många kryssningspassagerare som får kliva i land. Och i London möttes planerna på en ny kryssningshamn av stora protester efter att den brittiska tidningen The Guardian rapporterat att ett kryssningsfartyg som ligger i hamn orsakar lika stora utsläpp som om 688 tunga lastbilar skulle stå med motorerna i gång.
– Kryssningsföretagen försöker skapa en bild av en ljus, ren och miljövänlig turistsektor, men det är tvärtemot verkligheten, säger Daniel Rieger från den tyska miljöorganisationen Nabu till The Guardian. Ett kryssningsfartyg släpper ut lika mycket föroreningar som om fem miljoner bilar skulle köra samma sträcka. Skeppen använder bränsle som hade förkastats som farligt avfall på land.
Ett kryssningsfartyg är både ett transportmedel och ett flytande hotell. Det behöver drivmedel för att förflytta sig från destination till destination, men förbrukar också energi för att hålla i gång exempelvis luftkonditionering och belysning. Utöver det finns en rad andra miljömässiga faktorer att ta hänsyn till, som avloppsvatten och matavfall.
2014 släppte den amerikanska miljöorganisationen Friends of Earth en rapport byggd på en utvärdering av 16 rederier. Organisationen hade tittat på flera olika områden, bland annat avloppshantering, luftföroreningar och transparens. Det var ingen munter läsning. Rederierna pekades ut som mer eller mindre miljökatastrofer. En orsak är de dåligt utvecklade avloppssystemen. Ett fartyg med 3 000 passagerare beräknas dagligen släppa ut cirka 80 000 liter avfallsvatten. Eftersom många kryssningsfartyg saknar fungerande teknik för att ta hand om avfallet, innebär det att stora mängder farliga gifter, avföring och tungmetaller hamnar i haven – något som leder till övergödning och en skadad havsmiljö.
Sämst rankades Carnival Cruise Lines. MSC Cruises hamnade också i bottenligan. I topp kom Disney Cruise Line, vars avloppssystem fick högsta betyg.
Frågan är om det finns en grönare framtid för kryssningsindustrin?
Tidigare fanns det inga regleringar av fartygens avloppsvatten, utan det var tillåtet att dumpa det i havet utanför nationellt vatten. Från 2019 är det dock förbjudet att dumpa svartvatten (avloppsvatten från toaletter) i Östersjön för nya passagerarfartyg, från 2021 gäller det för alla passagerarfartyg.
Det har också införts skarpare krav när det gäller bränslet. Historiskt har fartygsindustrin lagt ner betydligt mindre arbete på att minska sina utsläpp jämfört med till exempel bilindustrin, och många fartyg har använt en råolja med betydligt högre svavelhalter än biloljan. Från och med år 2020 ska dock alla fartyg på internationellt vatten ha sänkt svavelhalten från 3,5 till 0,5 procent. Redan 2015 införde Internationella Sjöfartsorganisationen (IMO) en begränsning i svavelhalten för fartyg som trafikerar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen, från 1 procent till 0,1 procent. Sänkningen medför extra kostnader för rederierna, men enligt WWF är ”vinsterna för samhället enbart räknat i mänskliga hälsovinster upp till 27 gånger större – och då har inte miljövinsterna tagits med i beräkningen”. Innan de hårdare svavelreglerna infördes beräknades svavelutsläppen från sjöfarten ha bidragit till att runt 50 000 européer dog i förtid varje år, enligt siffror från Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Orsaken är att svavlet bildar skadliga partiklar som följer med luften in över land.
Fartygsrederierna försöker nu möta de nya gränsvärdena genom att till exempel använda naturgas (LNG) eller etanol. Eller investera i utsläppsreningssystem, så kallade ”skrubbers”.
Resebolaget TUI är en del av den växande kryssningsmarknaden och erbjuder kryssningar med flera olika rederier. Enligt hållbarhetschefen Anna Kiefer arbetar företaget hårt för att minska utsläppen från hela sin verksamhet.
– Vi väljer partners som arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor och alla leverantörer som vi arbetar med måste uppfylla TUI:s ”Code of Conduct” som omfattar både miljömässig och social hållbarhet.
– Costa Cruises sjösätter i slutet av 2019 sitt nya flaggskepp, Costa Smeralda, som kommer att drivas med flytande naturgas, fortsätter Anna. Det innebär avsevärt minskade utsläpp jämfört med traditionella bränslen. Resenärerna kommer också att kunna låna cyklar för att utforska resmålen på egen hand. Även Royal Caribbean och MSC Cruises satsar på fartyg med flytande naturgas som drivmedel. De arbetar också aktivt för att minska avfallsmängden och fasa ut engångsartiklar i plast.
Reseföretaget Resia delar bilden av att rederierna tar ansvar:
– Uppfattningen jag har fått är att rederierna gör allt för att bli mer hållbara. De skaffar motorer som ska minska utsläppen, bojkottar sugrör och arbetar med bistånd på de platser de besöker, säger Lina Eklund, PR-ansvarig Resia.
Utöver miljö och klimat handlar hållbart resande också om sociala och ekonomiska aspekter. De stora kryssningsfartygen kan jämföras med flytande all inclusive-hotell där en väldigt begränsad del av pengarna kommer den lokala ekonomin på destinationerna till gagn. Många passagerare går aldrig ens i land.
Responsible Travel är en engelsk resebyrå som tar avstånd från den stora kryssningsindustrin. Orsakerna är flera, utöver den skadliga miljöeffekten. För det första har rederierna en historia av dåliga anställningsvillkor. Det har till och med pratats om ”sweat shops”, något som är vanligt inom modeindustrin och innebär att de anställda arbetar långa arbetsdagar under dåliga förhållanden, och för en låg lön.
En annan orsak är skatten. Kryssningsföretagen betalar i princip ingen skatt i de länder de trafikerar eftersom de ofta är registrerade i andra länder. Exempelvis är Carnival Corporation registrerat i Panama, Royal Caribbean Cruises Limited i Liberia och Star Cruises i Bermuda.
Det är svårt att få fram någon djupare information från kryssningsrederierna om deras hållbarhetsarbete. Alla de 16 rederier som utvärderades av Friends of Earth avböjde att svara på frågor om sitt miljöarbete. Kryssningsföretagen har länge lyckats hålla sig under radarn, men i takt med att allt fler konsumenter blir medvetna om deras påverkan får de större incitament att ta frågan på allvar.
Svenska Polar Quest arrangerar resor till polarområdena, som är särskilt känsliga för klimatförändringarna. Företaget har länge haft fokus på hållbarhet och meddelade nyligen att det från och med 2019 klimatkompenserar hela sin reseportfölj.
Polar Quest gör expeditioner med små fartyg, med plats för upp till 53 passagerare. Trenden i branschen är dock att fartygen bara blir större och större.
– Tyvärr blir de stora kryssningsfartygen fler, men jag tror att den moderna resenären, som blir mer och mer medveten, förstår vad som är mest hållbart på en plats som Svalbard: att 500 personer går i land eller att ett 50-tal gör det, säger Johanna Vakkila, produktansvarig på Polar Quest.
Rederierna själva hävdar gärna att kryssningar är ett mer miljövänligt alternativ än flyget. Problemet är att de inte är jämförbara, eftersom det ena är ett flytande hotell för rekreation, medan det andra är ett transportmedel, påpekar Johan Mellqvist, biträdande professor i optisk fjärranalys vid Chalmers.
– Flyget släpper nog alltid ut mest koldioxid – att flyga är som att ta bilen själv till den destination man ska – men kryssningar är flytande hotell med en stor energikonsumtion, och orsakar stora luftföroreningar. Dessutom får vi inte glömma att de flesta flyger till och från kryssningshamnarna, säger Johan och fortsätter:
– För en rättvis jämförelse måste man jämföra de totala utsläppen från en person som åker på kryssning och roar sig, med en som flyger till en långväga destination och bor på hotell, inklusive mat och aktiviteter, och den studien har vad jag vet ännu inte gjorts.
Kryssa mer klimatsmart
-
Välj först och främst små fartyg, helst ett som använder förnyelsebar energi.
-
Läs på och stötta rederier som tar ansvar.
-
Ställ frågor och visa att rederiernas hållbarhetsarbete spelar roll.
-
Anmäl missförhållanden hos personalen om du skulle se sådana.
-
Kliv av i hamnarna och spendera hellre pengar lokalt än ombord.
