På västra Irland möter böljande kullar Atlantens mäktiga klippor. Vi reser längs fiskelägen genom Connemaras, Sligos och Donegals sagolandskap där legender och keltisk historia fortfarande frodas. Här är närproducerade, naturliga råvaror från hav och land inte något nytt utan en självklarhet generationer bakåt.
Text: Malin Hefvelin Foto: Linda Romppala
Lediga hotellrum & priser längs med Atlantkusten
Högst uppe på Mount Knocknarea finns en 2 000 år gammal gravsättning. Enligt myterna är drottning Maeve begravd här i upprätt position, iförd full krigsmundering och redo att försvara sitt land mot inkräktare. Det låter kanske inte så välkomnande, men den irländska gästvänligheten är annars väldokumenterad. Faktum är att i forntida Irland var gästfrihet till och med lagstadgad. Främlingar kunde komma oanmälda till ett irländskt hemman och förvänta sig att få en varm måltid med kött och grönsaker, en ren bädd av halm och underhållning med musik, poesi, sånger och berättelser vid brasan. Denna sed återspeglas på iriska i en av deras mest populära hälsningsfraser, ”céad míle fáilte”, som ordagrant betyder ”hundra tusen välkomnanden”.
En bilfärd genom landskapen på Irlands västkust bjuder inte bara på varma välkomnanden vart vi än styr vår kosa, utan också på sköna vyer. Vägarna kantas av röd vallmo och gul ärttörne runt stengärsgårdarna. Närmare kusten slår havet obönhörligt in över karga klippor eller kilometerlånga stenstränder med slipade runda stenar.
På Irland har man en gång för alla slagit fast att tång är fullproppat med nyttiga ämnen, vare sig du stoppar den i dig, eller stoppar dig själv i den. Därför ligger jag i ett badkar fyllt med grönbrun röra på spaanläggningen Voya Seaweed Baths i byn Strandhill, med order att skrubba kroppen med de långa tångrankorna. Det ska erkännas att badet trots det oaptitliga utseendet är ganska behagligt. Efter en timme känner jag mig både uppfriskad och uppmjukad, och vi tar en promenad längs Strandhills kaj. På muren ovanför vågbrytarna kan man sitta och spela surfarbingo. Man väljer varsin av de många surfarna i vågorna, och den vars utvalda vattensportare trillar i vattnet först får betala ölen på puben efteråt. Vill man testa mer adrenalinstinna aktiviteter erbjuds förutom surfbingo och surfing också den senaste flugan coasteering som går ut på att man i grupp klättrar på klippor, hoppar ner i floder, simmar i havet och utforskar grottor längs med kusten iförd våtdräkt.
Tång visar sig bli ett återkommande inslag på vår resa när vi anländer till den charmiga skaldjursrestaurangen Eithnas by the Sea i Mullaghmore. Eithna är tångfrälst, liksom många andra som vi möter. Irland och Japan är de två länder där man konsumerar mest tång. Men medan man i Japan ofta äter den som en egen råvara, torkad eller kokt, väljer man på Irland ofta att tillsätta den till andra maträtter.
Eithna serverar en skaldjursplatå med krabbröra, remtång, havskräftor och en halv hummer med fluffig tångcreme. Till efterrätt har hon lagat norimaränger och tångbrownies.
– Jag har arbetat med tång länge, det är en underbar råvara, nyttig och billig. Men det viktigaste är ändå att det blir gott.
Och det är det, både tången och skaldjuren är smakrika och vällagade. Du kan heller knappast få hummer färskare än såhär – utanför restaurangens fönster ligger fiskebåtarna som kommit in med fångsten tidigare på dagen.
Fisket har givetvis stor betydelse längs hela den irländska västkusten. I byn Lissadoonvara håller den svenska marinbiologen Birgitta Hedin Curtin till. Efter en vändning i karriären har hon gjort succé med företaget Burren Smokehouse som erbjuder rökt fisk och skaldjur enligt svenska traditioner. I Lissadoonvara är för övrigt Tinder överflödigt. Här hålls nämligen varje år Irlands största singelfestival. Huvudgatans charmiga hus målade i starka färger borde inspirera till romantiska stordåd, tänker jag. Men just ikväll är det lugnt på gatorna. På bykrogen spelar en trubadur medan de få gästerna dricker en pint eller två.
I närheten ligger Burren Geopark, en naturlig amfiteater som öppnar upp sig mot havet och är väl värt ett besök med sina steniga slätter och låga buskage av hassel och björnbär. J.R.R. Tolkien sägs ha inspirerats av Burrens månlandskap när han skrev Sagan om ringen. Här finns bland annat en gammal grotta som bär namnet Pol na Gollum, om det låter bekant.
Vi fortsätter vår resa norrut längs Wild Atlantic Way och kommer in i Donegal, ett kargt och bergigt landskap varvat med vikar av långa sandstränder. Här finns bland annat Europas högsta havsklippor, Slieve League. De reser sig över 600 meter över havet och bjuder på en svindlande vacker utsikt. Högt uppe bland klipporna låg tidigare ett munkkloster, och marken anses fortfarande vara helig av många.
Sandhouse Hotel ser ut som något ur en film där det ligger i ensamt majestät på sandstranden. På en morgonpromenad kan man iaktta tidvattnets rörelse, det förflyttar kustremsan en rejäl bit fram och tillbaka varje dag. Här har man också goda möjligheter att se både delfiner och valar sägs det, och mycket riktigt, när jag kommer tillbaka från min promenad får jag höra att de i sällskapet som valde att stanna inne i värmen och fika minsann sett delfiner från restaurangfönstret. Nåja, jag fick rejält med frisk luft, tidig morgonsol, måsarnas välkomnande skrik och en promenad som sitter kvar länge i kroppen.
Donegals otillgängliga vikar och dalar utgjorde perfekta gömställen för illegal destilleringsverksamhet. Området är känt som vaggan för Poitín, en lokal, hembränd sprittyp som man är mäkta stolt över, även om jag personligen tycker det smakar mest finkel.
Mer intressant är whiskeyn som sägs ha uppfunnits på Irland av munkar. De gav drycken det gaeliska namnet uesqueba som betyder livets vatten och som så småningom – kan whiskeyn själv ha bidragit till det något sluddrigare uttalet? – blev whiskey.
Under 1900-talet infördes en alkoholskatt som erlades per destilleri, till skillnad från Skottland där man betalade skatt baserad på alkoholmängden som framställdes. Det innebar att Irlands många små destillerier slog igen eller gick ihop och under större delen av 1900-talet präglades Irlands whiskeytillverkning av ett par få men stora destillerier med relativt liten komplexitet i utbudet. Jameson är till exempel för många synonymt med Irland, det sägs att det säljs en flaska var fjärde sekund i världen. På senare år har det dock skett en skiftning tillbaka till mångfalden med mängder av nya mikrodestillerier som har startats upp.
Ett gammalt talesätt säger att om du vill veta något om gröt är det bäst att höra med spisen, så vi beger oss till Sliabh Liag Distillery, ett av de många nystartade destillerierna. Där har man valt att göra en whiskey som minner om gamla tiders hantverk. Den irländska whiskeyn destilleras till exempel tre gånger jämfört med till exempel skotsk som i regel bara dubbeldestilleras.
– Det är viktigt för oss att allt vi gör visar var vi kommer från, och vår whiskey har sina rötter i våra berättelser och sagor, berättar Moira Doherty som driver destilleriet tillsammans med sin man James. Hennes favorit är The Silkie, en silkesmjuk whiskey som fått sitt namn av mytologiska sälar som förvandlas till människor på land.
Från hamnen i Killybegs bordar vi Donegalfiskaren Brian McGilloways fiskebåt. En bit utanför kusten släpper han ankare och vi får kasta ut våra tilldelade revar. Brian är en stolt irländare vars kärlek till fisket smittar av sig. På bara någon timme har vi tillsammans fått upp fem stora torskar på ett par kilo vardera, och adrenalinet pumpar hos stolta amatörfiskare som poserar med sin fångst framför relingen. På restaurangen Kitty Kelly’s som ligger i en vackert restaurerad 200 år gammal bondgård kan man få sin fisk tillagad om man vill.
Men vi väljer att efterskänka fångsten till Brian, för vi ska till ett slott och då kan man inte komma dragandes med egen fisk. Till kvällen tar vi nämligen in på Lough Eske Castle, där en vacker gammal ruin fått stå kvar som ett skal till det moderna hotellet inuti.
Efter en god natts sömn i säng med dunbolster och sängstolpar är det dags att fara söderut. Det är omöjligt att köra mer än fem minuter utan att se en fårskock, de står på kullarna och i hagarna, ute på golfbanor och inte helt sällan mitt på vägen. Inte så konstigt dock, det finns drygt 4,7 miljoner får i Irland, faktiskt fler än det finns irländare.
Men det finns också mycket annat att hålla ögonen öppna efter. När vi kör in i Galway i närheten av Letterfrack uppfattar min ostronradar att någon typ av servering pågår, och vi hinner precis tvärnita och svänga av. Från en foodtruck serveras nykokta musslor och färska ostron som avnjuts med hackad lök och citron vid långa träbord och bänkar under en uppspänd presenning.
Den medeltida staden Galways färgglada affärsfronter och granna blomkorgar på fasaderna gör att även den gråaste dag känns solig. Längs livliga Shop Street samsas butiker som saluför keltiska symboler i silver och guld, bagerier och konditorier med trubadurer och eldslukare. Hos McCambridge’s på Shop Street kan Galwayborna få sitt lystmäte av lokala delikatesser.
Butiken öppnade redan 1925 och drivs idag av tredje generationen McCambridge. Här finns delikatesser som lufttorkat Connemara-lamm och getost från Killeen kryddad med bockhornsklöver som är beroendeframkallande god.
Tigh Neachtain på Cross Street är en av Galways mest populära ”snug bars”. Bakom den välfyllda bardisken finns flera små rum, snugs, med frostade dörrar och väggfasta bänkar där mindre sällskap kan mötas utan att synas. Vi baxar in oss i ett bås och beställer varsin skummande Galway Hooker Ale.
Bara några minuters promenad därifrån på andra sidan floden ligger Oscars Seafood Bistro med en avslappnad och skön atmosfär. Restaurangen drivs av Michael O´Mara vars praktverk Sea Gastronomy nyligen utsågs till världens bästa kokbok. Det säger en del om vad man kan förvänta sig här. Menyn beror helt på vad som är färskt och under säsong. Michael är också en ivrig Galwayentusiast, och berättar gärna om varför man ska välja Galway före storebror Dublin.
– Galway är visserligen mindre, men charmigare och har mer själ än Dublin. Galway har en djupt rotad historia, bra mat, och ett fantastiskt läge vid havet, förklarar Michael. Vi har massvis med festivaler och festligheter, som till exempel ostronfestivalen i september, då VM i ostronöppning hålls. Och alla är välkomna att testa själva också, säger han och brer ut med armarna.
Den irländska lagen om gästfrihet må vara glömd sedan länge, men den har onekligen har satt sin prägel på det irländska folket än i dag. Jag kan konstatera att överallt har vi mötts av ett genuint trevligt folk som är intresserade av oss, och av att visa vad de själva har att erbjuda.
Och det är mycket!
Guide Irlans kust
Faktaruta Irland
Den gröna ön som Irland också kallas har drygt fyra miljoner invånare på en sjättedel av Sveriges yta. Besöksmål längs Irlands 260 mil långa västkust har samlats under namnet The Wild Atlantic Way. Längs vägen finns över 2 500 sevärdheter, aktiviteter och landets fjärde största stad Galway.
Språk: Engelska och iriska
Tidsskillnad: -1 timme (GMT)
Valuta: Euro
Prisnivå: likvärdig eller något lägre än i Sverige.
Ta sig hit: SAS har direktflyg till Dublin från Stockholm, Göteborg, Köpenhamn och Oslo, och Norwegian flyger direkt från Oslo och Köpenhamn. Övriga alternativ kräver byte.
Ta sig runt: Att hyra bil är helt klart enklast och bäst, men tänk på att det är högertrafik.
Bästa tiden: Vår, sommar och höst för att slippa den kyliga vinden. Ta med paraply eller regnställ oavsett årstid.
Hotell
Lediga hotellrum & priser längs med Atlantkusten
Sandhouse Hotel
Hotellet gick i konkurs under krisen 2009 men de anställda köpte konkursboet och driver i dag hotellet som blivit ett mycket populärt resmål vid en av Irlands mest magnifika stränder.
Rossnowlagh Beach, Donegal
Lediga rum & priser
Lough Eske Castle
En vacker gammal slottsruin har fått stå till tjänst som fasad till det förstklassiga hotellet Lough Eske Castle med elegant sagostämning mitt i Donegals urskogar.
Lough Eske, Donegal Town
Lediga rum & priser
Wild Honey Inn
Gammeldags pensionat med tillhörande gourmetrestaurang i byn Lisdoonvarna. Knarriga golv i nyinredda rum med pittoresk salong där eftermiddagsteet intas.
Kincora Rd, Rathbaun, Lisdoonvarna
wildhoneyinn.com
Glenlo Abbey
Magnifikt slottshotell med många vackra sällskapsrum och gemak, trevlig lokal personal. Rummen är stora och fräscha, sängar med sängstolpar är alltid trevligt.
Kentfield, Bushypark, Galway
Lediga rum & priser
Restauranger
Eithna’s by the Sea
Skaldjursrestaurang med vackert målad fasad och hemma-hos-känsla i fiskebyn Mullaghmore.
Harbour View Apartments, Mullaghmore
eithnasrestaurant.com
Trá Bán
Restaurangen ligger i Strandhills natursköna hamn och fokuserar på mat av internationell klass med lokala råvaror.
Strandhills hamn
trabansligo.ie
Tigh Neachtain
I Galway finns flera charmiga snug bars med små traditionella bås. Tigh Neachtans är en av de äldsta.
17 Cross Street, Galway
tighneachtain.com
Oscars Seafood Bistro
Prisvinnande fisk- och skaldjursrestaurang i centrala Galway.
Dominick Street Lower, Galway
oscarsseafoodbistro.com
Se & Göra
Galway Food Tours
Sheena Dignam kan det mesta om Galway och allt om stadens matkultur. Matiga besök i ostbutiker, delikatessbutiker, bagerier, pubar och hos pralintillverkare väntar.
galwayfoodtours.com
Tångbad
Testa ett tångbad på Voya Sea baths i Strandhill eller köp med en packe torkad tång för att prova hemma.
voyaseaweedbaths.com
Irlands högsta klippor
Imponerande Slieve League är ett vackert område att vandra i bara man håller tungan rätt i munnen, det är högt och staket saknas.
slieveleaguecliffs.ie
Djuphavsfiske
Testa fiskelyckan på en tur med Donegalfiskaren Brian på Kilybegs Angling. Han erbjuder hel- eller halvdagsfisketurer, liksom sightseeing av Slieve League-klipporna från havet.
killybegsangling.com
Mer information:
thewildatlanticway.com
visitireland.com
Lediga hotellrum & priser längs med Atlantkusten
