Är tåget det nya flyget i Europa? Nja. Men kanske snart. Om några år har finns det snabbare tåg, bättre bokningssystem och fri konkurrens mellan de europeiska tågbolagen – om allt går som det ska. RES undersöker järnvägens framtid och tipsar om de snabbaste tågen i Europa just nu.
Tänk dig att du ska åka tåg från Stockholm till Paris. Du slår på datorn, hittar ett rabatterbjudande och bokar din internationella tågresa med bara en knapptryckning. Så kan det se ut om bara några år. I dag är det betydligt krångligare, eftersom SJ måste pussla ihop resan åt dig.
Men nu tycks järnvägen inom EU gå mot en renässans. Den europeiska järnvägslobbyn arbetar med att länka samman kontinentens metropoler med höghastighetståg. EU:s så kallade tredje järnvägspaket öppnar Europas järnvägsnät för fri konkurrens för internationell persontrafik från den 1 januari 2010. I praktiken dröjer det nog ytterligare ett par, tre år innan de nationella tågbolagen har släppt sina monopol och nätverket fungerar. Och det är först då som vi kan få en avreglerad tågmarknad och ett biljett- och bokningssystem liknande det som flyget har i dag.
På kontinenten ligger den tekniska utvecklingen av järnvägen långt framme. Genom ett samarbete inom organisationen Railteam arbetar man för att länka ihop näten. I Frankrike, Tyskland, Holland, Belgien, Schweiz och Österrike finns redan nu nationella nät av höghastighetståg varav de snabbaste klarar 300–350 kilometer i timmen. Italien och Spanien har också höghastighetståg men är ännu inte medlemmar, utan för fortfarande diskussioner med organisationen.
Sverige är däremot fortfarande ett u-land vad gäller höghastighetståg. Vi har de halvsnabba X 2000 som kör på våra gamla stambanor. Det finns planer på svenska höghastighetståg, den så kallade Europabanan (se ruta), men anläggningsarbetet har ännu inte börjat.
– I slutet av åttiotalet var Sverige först i världen med uppdelningen mellan SJ och Banverket, säger Jan Brandborn, regeringens utredare i järnvägsfrågor. Banverket sköter nu infrastrukturen, medan SJ har hand om tågtrafiken. SJ sålde ut de sträckor som inte var lönsamma och behöll monopolet på de kommersiella sträckorna – något som kan ha bidragit till att vissa sträckor i dag står sig i konkurrensen med flyget.
Jan Brandborn menar att Sverige även nu ligger i framkanten när branschen går mot avreglering.
– Direktiven för min utredning är banbrytande. Den svenska tågtrafiken ska öppnas för fri konkurrens på hela det statliga järnvägsnätet, säger han.
Men utvecklingen bromsas av exempelvis Tyskland och Frankrike som är nyckelländer i det europeiska järnvägsnätet genom sina centrala placeringar.
– Just nu är båda motsträviga och inte angelägna att öppna upp för andra. Men det ökande oljepriset, det nya miljömedvetandet och EU som stöder utvecklingen av internationell järnvägstrafik pressar på och kommer att tvinga fram samma avreglering som redan skett inom flyget, säger Jan Brandborn.
När konkurrensen släpps fri ska det i princip vara möjligt för SJ att köra tåg ner på kontinenten och släppa av och ta upp passagerare på vägen.
– Det kommer att ta längre tid än avregleringen av flyget, eftersom infrastrukturen är en hämmande faktor. Det finns inte lika mycket plats på spåren som i luften och dessutom är stora delar av det europeiska järnvägsnätet i dåligt skick. Men miljöfaktorer kan skynda på upprustningen, säger Jan Brandborn.
Om man jämför tåg och flyg ur miljösynpunkt har tåget klara fördelar. Energiförbrukningen per personkilometer med tåg är betydligt lägre, oftast mindre än hälften. Dessutom medför eldrivna tåg mycket låga utsläpp av klimatgaser. Flyget däremot släpper ut stora mängder koldioxid men också kväveoxider och vattenånga, som bidrar till växthuseffekten när de släpps ut på tio kilometers höjd.
Thomas Mann, chef för distribution på SJ Försäljning, tror att tåget på sikt delvis kan konkurrera ut flyget inom Europa. Redan nu väljer nittioåtta procent av resenärerna mellan Paris och Lyon tåg framför flyg. På sträckan Stockholm–Göteborg har tåget också ett övertag
– Även i framtiden tror jag att flyg och järnväg kommer att komplettera varandra. På sträckor som tar två, tre timmar att resa med tåg blir det svårt för flyget, säger han.
Snabbast i framtidenEuropakorridoren är en svensk lobbyorganisation vars mål är en järnväg för höghastighetståg från Stockholm och Göteborg till Hamburg. Tågen ska gå längs E4:an via Jönköping, Helsingborg och Helsingör till Köpenhamn. Från Köpenhamn bär det vidare genom Danmark över den planerade Fehmarn Bält-bron till Hamburg. Europabanan beräknas vara färdig år 2020–2025.
Beräknade restider:
Stockholm–Köpenhamn 2 timmar 35 minuter
Köpenhamn–Hamburg 1 timme 45 minuter
Källa: www.europakorridoren.se
Snabbast just nuHär är några av de tågbolag du ska hålla utkik efter om du vill åka snabbtåg i Europa redan i dag. Det finns en rad snabbtåg som går i 300–320 kilometer/timmen, flera av dem samarbetar redan i organisationen Railteam.
www.railteam.eu
Eurostar
Tågen som tillhör Eurostar går i 300 kilometer i timmen i Storbritannien, Frankrike och Belgien och är det tåg som länkar samman Storbritannien med kontinenten. Det tar XX timmar mellan London och Paris.
eurostar.com
Intercity Express (ICE)
Intercity Express rör sig mellan bland annat Tyskland, Frankrike, Belgien och Danmark. I Tyskland är det Deutsche Bahns flaggskepp och går i 300 kilometer i timmen mellan bland annat till Paris och Frankfurt.
railteam.eu
Artesia
I Italien är Artesia snabbast på järnvägen, men italienarna är ännu inte med i Railteam. Än så länge är det bara några få rutter där tågen går så snabbt som 320 kilometer i timmen.
artesia.eu
