Reseguide: See & Do

Maremma, en del av södra Toscanas kust, är något av en oupptäckt pärla i en av Italiens mest välbesökta regioner. Södra London bjuder inte direkt på samma upplevelse, men nästa gång du är i Brixton är det hur som helst varmt rekommenderat att smita in på denna lilla kvarterskrog döpt efter området och med en meny fokuserad på dess flärdfria, säsongsmässiga specialiteter.

Flärdfri betyder däremot inte enkel. Maten som lagas på Maremma briserar av sagolika smaker. Vi pratar på dagen handgjord tortelli som badar i salviasmör. Jordärtskocka, spenat och marzolino pecorina bakad till alldeles utsökt sformato (en slags sufflé). Risotto vars musslor sjudit till perfektion i en lätt vermentino. Få ingredienser av högsta kvalitet som kombinerats till rena lyckträffar. Boka bord!
 

Tips: Linda Iliste, Korrespondent i London
Foto: Jade Nina Sarkhel

Alla korten på bordet: undertecknad är ett stort fan av italienska Gloria och Circolo Popolare. Hipstersvulstiga Instagram-sensationer vars underfundiga maträtter jag fantiserar om när jag ska få äta nästa gång. Kanske är det därför det känns extra uppfriskande att slå sig till bords på Marylebones klassiska Harry’s Bar anno 1979. Vi pratar fullfjädrad retroglamor så som den såg ut och smakade i Venedig på 1950-talet. Det är mörkt och stimmigt, klätt i träpaneler och med speglar och tätt sittande tavlor på väggarna.

Komforten är omedelbar, servicen prickfri och kokkonsten likaså. Menyn listar traditionella rätter –insalata di gorgonzola, linguini vongole, frutti di mare, spigola grigliata, gelato, tiramisù – och jag lovar, varje tallrik som dukas fram framkallar ett ”ååh” följt av ett ”wow”. Olika rätter dyker upp vid olika tidpunkter på året; även om Harry’s Bar är en traditionell italiensk krog är kocken mån om att laga säsongsbetonad mat. Du vet med andra ord när du ska boka bord om du tycker om tryffel. Jag, jag kommer att boka bord så ofta jag kan.

Tips av: Linda Iliste, korrespondent i London

Vilket magiskt möte mellan Indien och Kina! Det ska erkännas att jag inte hade den blekaste aning om vad ”hakka” var. Men sedan jag lyckats få bord på den lilla hål-i-väggen-krogen Fatt Pundit på en av Sohos mindre traffikerade gator, och provsmakat alla (no joke!) vegorätter i kombination med alla (still no joke!) sidorätter, är denna särskilda indisk-kinesiska matlagningskonst en ny favorit.

Är du inte lika matgalen som jag utan föredrar att anamma menyn mer måttligt rekommenderar jag att börja besöket med signaturrätten, dumplingsknytena momo. Fortsätt med szechuan tofu, paneerost glaserad med svart-och vitpeppar samt ris med rostad ingefära. Då torde du ha plats för chokladdesserten också, så syndig att det svindlar. Missa inte signaturdrinkarna, hur ofta får man chans att njuta av en cocktail med curryblad?

Det kan vara svårt att armbåga sig in på Londons extremt dästa krogscen. Men Bubala ett skutt söder om Spitalfields Market har lyckats – och lyckats väl. Sedan öppningen i september 2019 har den forna middagsklubben fått alla stadens restaurangkritiker, bloggare och foodies att hoppa jämfota av lycka. Vi förstår precis varför. Den här nätta restaurangen, som är sparsamt och ljust dekorerad vid sidan av ett härligt överflöd av växter, serverar vegetarisk mat från Mellanöstern. Tänk ett livligt kafé i Tel Aviv där du samlas med dina vänner för att dela på små och medelstora tallrikar medan vinet flödar.

Bordet dignar av extremt vällagad meze à la hummus, labneh, falafel och laffabröd. Men också av ful medames med pesto på libbsticka, rostad radicchio med päron och kanderade valnötter och ljuvligt grillad aubergine med zhug och dadelsirap. Mycket är veganskt, allt är lysande!

Glöm dock inte att boka bord, Bubala har bara plats åt omkring 30 gäster åt gången och är som sagt extremt populärt.

Sommaren 2022 öppnade Bubala en andra filial i Soho; våren 2025 en tredje i King’s Cross.

Foto: Press.  

London är inte synonymt med sina höglänta barer och restauranger, men de finns – och för dig som önskar dig höghus och ett neonglittrande storstadstäcke för fötterna när du äter, är Bōkan ett hett tips. Restaurangen ligger på 37:e våningen i en skyskrapa i Canary Wharf på Isle of Dogs som även huserar en Hotel Novotel-filial. Den omsorgsfullt skandi-rustikt inredda miljön är snygg och servicen levereras felfritt och med många leenden. Menyn är pan-europeisk, lagad på lokalt producerade brittiska råvaror. Okonstlad men vackert presenterad, och väldigt klassisk. Tänk rapphöna, piggvar och primörer i säsong, från vårens sparris till höstens rödbeta. Vid sidan av enastående efterrätter saknas månne äkta kulinariska fyrverkerier, men Bokan är annorlunda och lockar dig till en ovanlig stadsdel att upptäcka. Missa inte baren på våning 38 och takterrassen på vågning 39.

Tänk en klassisk brittisk grundskola för pojkar (det vill säga något i Harry Potter-stil). Släng in en dos indiskt palats med gobelänger sydda med guldtråd, lyktor, takkronor och azurblå väggar. Då kanske du har en idé om vad som väntar på indiska restaurangen Baluchi vars matsal upptar forna St Olave’s Grammar Schools aula. Det är ett fantastisk utrymme som bokstavligen sätter guldkant på middagsupplevelsen, som i sin tur också är fantastisk. Skippa à la carte-rätterna till förmån för ”the naan’ery experience”. The Naan’ery är Baluchis brödbar, och upplevelsen innebär en särskild provsmakningsmeny baserad på, just det, fyra olika naan. Det låter konstigt men är sagolikt gott, aldrig har jag ätit så förfinade och smakrika tolkningar av vad de flesta av oss bara tuggat på som ett sätt att skyffla upp en currysås. Inte nog med det, varje naan är parat med ett vin. Rekommenderas varmt!

En trappa upp i Japan House, ”Japans kulturella hem i London” i Kensington, ligger sofistikerade Akira, troligtvis hela stadens främsta restaurang inriktad på gastronomi från landet där solen går upp. Mer specifikt på arvet som kock Shimizu Akira bär på. Det är modernt och minimalistiskt in i minsta detalj, som om du de facto transporterats till hans hemland. Kockarna i det öppna köket ropar “irasshaimase!” så fort en ny gäst kommer in. Varje rätt liknar ett färgsprakande konstverk vilket smakar minst lika gott som det ser ut, serverat på särskild keramik, intill premiumsake upphälld i särskilda glas. Det finns givetvis ett omsorgsfullt urval av japansk öl och whisky för den som så önskar. Har du svårt att välja bland det sagolika utbudet av fine dining-tolkningar av sushi, sashimi och robatayaki-delikatesser, finns det ett par avsmakningsmenyer. Gå förresten på toaletten även om du inte behöver, de är precis så där futuristiskt högteknologiska som du kan föreställa dig.