Tag: Bloggprofilen

I vintras flydde Isabel mörket för att resa runt i Sydoastasien. Efter ett halvår har hon besökt bland annat Laos, Bangladesh och Burma.

Isabel, du har varit borta i flera månader nu, hur känns det att vara borta så länge?
– Att resa så här länge är fantastiskt och det är få tillfällen jag längtat hem. Det beror antagligen på att det är få saker här ute som associeras med livet där hemma. Varje dag möter man nya människor, lär sig något nytt om kultur och natur…

Vad har varit det absolut bästa på resan?
– Varje land har sin charm! Men när det gäller människor har definitivt Bangladesh varit det mest fantastiska. Det är lätt att komma lokalbefolkningen nära och jag har fortfarande god kontakt med många.

Burmeser är också ett folk jag har stött på många gånger under min resa. Jag har mött flyktingar i Malaysia, Bangladesh och Thailand och besökt olika center som arbetar med flyktingfrågor. Jag har stort intresse av frågor som rör mänskliga rättigheter så jag har tillbringat min resa mycket till att titta på orättvisor. Fast jag visst gillar även andra aktiviteter som att dricka en stor öl på stranden eller dyka med fiskarna i havet.

När det gäller platser gillade jag Bangladeshs huvudstad Dhaka mycket men enbart på grund av alla de fantastiska människor jag träffade där. Förvisso blev det i bland störigt att inte kunna gå ner för en gata obemärkt. Jag tror jag under min veckas resa hamnade i Bangladesh tidning tre gånger! Dessutom bokade en kille in mig på möte med landets skolminister. Anledning? Jag var västlänning i Bangladesh….

Myitkyina (Burma/Myanmar) var också fantastiskt! Återigen var det människorna som gjorde upplevelsen. Fikade och stötte på några muslimer som lärde mig mycket om hur det är att vara minoritetsgrupp i en militärisk diktatur. Spenderade tre dagar med denna muslimska familj.

Sa Pa – norra Vietnam är den vackraste platsen jag sett. Efter fyra månader i Asien var det skönt att komma till ett ställe med rent syre och känna lite kyla. Bergen var oerhört charmiga med risfälten som skiftade i olika nyanser. Runt omkring fanns moln överallt vilket gav lite spökstadskänsla. Gillade mystiken över att inte riktigt veta var foten hamnade härnäst.

Var befinner du dig just nu?
– Jag är i Filippinerna sedan en knapp vecka. Jag får säga vad många andra säger: fly huvudstaden snabbast möjligt. Manila är smutsigt och mycket av staden bombades ner under andra världskriget. I dag är det en blandning av kåkstäder i plåt och dyra varuhus. Det enda som var givande med besöket var att man fick uppleva fattigdomen. Som turist är man annars skyddad från det där fula, som att se barn leka med begagnade plåtburkar i soporna eller män som dödar råttor till lunch…

I övrigt har jag bara hunnit se Baugio i norr vilket jag rekommenderar! Det påminner lite om norra Vietnam med det kyligare klimatet, minoritetsbefolkningar som säljer smycken på gatan och vackra gröna klippor. Det är ett bra chillout-ställe till att bara vandra och njuta av naturen…

Och vad gör du härnäst?
– Det är valhajssässong i Donsol här i Filippinerna så imorgon ska jag därför ut på en snorkeltur. Planen är att senare resa till Coron för att dyka bland skeppsvraken. Efter det åker jag till Malaysias östkust, Borneo för att dyka och titta på orangutanger. Sista tiden innan jag reser hem kommer att bli på några indonesiska öar…

Tidigt i våras tog Erik Ekedahl sitt pick, sitt pack och sin cykel och åkte söderut. På sin blogg, Jorden runt på cykel, berättar han för res.se:s läsare om sina strapatser. Detta väckte vår nyfikenhet och med benen dinglande över kristallklart vatten på en pir i Montenegro berättar Erik över telefon vad det är som driver honom.

Du ska cykla jorden runt, hur kom du på denna galna idé och hur har du planerat resan?
Jag träffade en engelsk jorden- runt-cyklist, Alastair Humpherys, när jag reste i västra Kina för fyra år sedan. Det var då jag först förstod att det är möjligt att cykla jorden runt och jag bestämde mig för att jag måste göra det.  

Rutten kräver en del planering, jag vill undvika vinter och regnperioder men inte missa några platser. Cyklar man jorden runt kan man inte undvika vintern helt men då får man välja en bra plats att vara den perioden. I år förmodligen mellanöstern eller Iran.

Hur lång tid tror du att det kommer att ta?
Jag räknar med ungefär fyra år, då snittar jag 50 km om dagen och har en del vilodagar.

Favoritdestinationen hittills?
Jag tycker väldigt mycket om Balkan, mer inlandet och bergen än kusten även om Montenegro är helt makalöst. Maten, människorna, musiken är verkligen toppen.

Vad är det bästa med att just cykla?
Dofterna när man cyklar i ett ängslandskap eller passerar ett bageri, ljudet av fåglar som kvittrar eller människor som hejar på när man cyklar uppför. Det är en utmaning också, tanken på att ta sig runt jorden för egen maskin är väldigt lockande.

Något på resan du ser fram emot särskilt mycket?
Jag längtar till Iran, det kommer att bli fantastiskt spännande. Förhoppningsvis hinner den politiska situationen reda upp sig lite innan jag kommer dit. Afghanistan blir också väldigt spännande. Tillsammans med olika kontakter håller jag, i egenskap av civilingengör på att planera ett vattenreningsprojekt i norra afghanistan för våren 2010.

Vad är reaktionerna från de du träffar över att du cyklar?
Ofta reagerar folk genom att hävda min galenskap för att sen säga att det är häftigt och att det skulle vilja göra ngt liknande, men kanske inte på cykel, och inte så långt och inte på egen hand.

Berätta om några möten du kommer ihåg
Det var väldigt dåligt väder när jag kom till Bosnien, jag kände mig lite modstulen och less. men vinden vände: jag blev inbjuden till en familj som gav mig en säng, mat och sällskap. Det värmer djupt in i själen att möta sådan vänlighet och generositet när man är ensam och blöt.

Vad har du för budget?
Jag har två tusen kronor i månaden, det ska täcka allt. I Europa har jag blivit tvungen att nalla lite från reserverna för att få det att gå ihop.