Ekologiska visioner, lekfull arkitektur och en krogscen som bara blir bättre och bättre. Rotterdam är redo att ge Amsterdam en match om turisterna. 

Text. David Grudd
Foto: Caroline Nyman

Hotell i Rotterdam

Heilige boontjes är nederländska och betyder heliga bönor. Det är också ett uttryck för personer som har svårt att hålla sig på rätt sida av lagen och den tvetydigheten görs det en ordlek av här vid torget Eendrachtsplein. Alais Fernandes Lopes skruvar vant på kaffekvarnen. Doften av nymalda bönor sprider sig medan hon berättar om projektet som hjälpt henne att få rätsida på sitt liv. Här på Heilige Boontjes har hon fått en andra chans. Tillsammans med andra ungdomar, ”heliga bönor” från stadens marginaler, driver hon fiket som anses servera, inte bara Rotterdams, utan hela Nederländernas bästa kaffe. Den ironi som namnet slår an spetsas dessutom till ytterligare av byggnaden som inhyser det hyllade kaféet. Heilige Boontjes ligger nämligen i en tidigare polisstation.
– Det här jobbet är det bästa som kunde hända mig. Jag hoppas verkligen att jag får vara kvar här efter praktiken, säger Alais och går iväg för att hämta en säck kaffebönor i det gamla häktet.

Hon växte upp i ett Rotterdam som var själva sinnebilden av den stora, europeiska hamnstaden. Råbarkad och ruffig. Ständigt i bakvattnet, ständigt baktalad. Fjärran från allt det sköna och pittoreska som lockar människor till att besöka just den här delen av världen. Men på senare år har saker och ting förändrats. Bilden av Rotterdam som en nedgången hamnstad har så sakteligen tvättats bort; kriminaliteten har sjunkit – mellan 2006 och 2014 med mer än tredjedel.
– Rotterdam är en mycket bättre stad i dag än när jag var liten. Det går knappt att jämföra då med nu. Det jag gillar mest med min stad är att den rymmer så många olika människor från så många olika länder. Rotterdam är Nederländernas mest multinationella stad och i dag fungerar den mixen. Alla kulturer har växt samman, säger Alais.

Genom ett öppet fönster hörs klangen eka över Eendrachtsplein. Det är börshusets klockor som berättar att en ny timme är slagen. En dag om året spelar dessa klockor en viktigare roll än andra dagar. Den 14 maj, strax före klockan halv två på dagen, inleder de en elva minuter lång föreställning då sången dånar genom hela stadskärnan och ända ut över floden Maas. Det är en påminnelsens och sorgens sång. En sång som berättar om den mest omskakande händelsen i Rotterdams historia. Om när den tyska flygskvadronen Kampfgeschwader 54 lät släppa sina första bomber över staden. Elva minuter senare låg Rotterdam i ruiner. Hundratals döda, tusentals hemlösa – bara inom loppet av några minuter. Fem år senare var kriget över och Rotterdam stod inför ett vägval. Stadskärnan, med anor från medeltiden, var sönderbombad till oigenkännlighet och frågan ställdes nu om man antingen skulle rusta upp den – eller börja på ny kula. Rotterdam valde det senare.
– Och sedan dess är staden ständigt i förändring, berättar Arie Broere, en hotellportier som vi möter på den södra sidan av Maas.

För att komma till hotellet har vi korsat floden till fots på ett av Rotterdams stora landmärken, Erasmusbron som stod färdig 1996. Res den över någon av Amsterdams kanaler eller flytta den till Vermeers historiska Delft och folk skulle tro att det pågick ett angrepp från yttre rymden. Men här, strax söderut, smälter den svanlika pylonen med de långsträckta stålvajrarna in som fisken i vattnet. Det udda gör nämligen det i Rotterdam, arkitekternas egen lekpark. Allt är möjligt. Människor bor i snedställda, kubiska hus och i lägenheter som omger den nya, jättelika saluhallen. Här hittar du spår av de flesta strömningar från 1950-talet och framåt, vissa av dem förmodligen bara här.
– I Rotterdam finns det visioner och vi är dessutom beredda att jobba hårt för att förverkliga dem, säger Arie och fortsätter:
– Vi har Europas största hamn och den har gjort oss till en arbetarstad. Även om hamnen inte är vad den har varit märks mentaliteten fortfarande av i alla nya projekt som startas – och också genomförs här. För till skillnad från i Amsterdam, där man mest snackar, får vi saker gjorda här, menar han och rättar till slaget på sin dubbelknäppta kavaj.

Under våra dagar i Rotterdam träffar vi fler än honom som vittnar om rivaliteten mellan Nederländernas två största städer. Fågelvägen skiljer det bara sex mil mellan Amsterdam och Rotterdam, men vissa påpekar att det kulturella avståndet är betydligt längre än så. Och nog tävlas det städerna emellan. Nuförtiden även om turisterna. Rotterdam har i sin nya skepnad tagit upp kampen och fast Amsterdam är Amsterdam med allt vad det innebär pekar siffrorna i rätt riktning.
– Det förtjänar vi. Rotterdam har jobbat hårt för det här, säger Arie och visar ett amerikanskt sällskap till rätt hiss.

En trädgårdsmästare kan knappast ha ett mer passande namn. Kevin Groen kisar mot solen medan han särskådar en morot han nyss ryckt upp ur jorden. Vi är högt över marken, omgivna av skyskraporna vid Rotterdams centralstation, men likt förbaskat står vi ändå i en trädgård. För fyra år sedan invigdes Dakakker, en dröm om att kunna odla mitt i stan blev till verklighet och nu har den urbana trädgården växt till en självklar del av Rotterdams inre. Förutom en mylla där bär, grönsaker och rotfrukter frodas finns här också en biodling, berättar Kevin Groen och pekar mot ett par kupor på andra sidan av taket.
– Dakakker är väldigt typiskt för dagens Rotterdam. Det har blivit en succé och vi har inspirerat andra till att göra liknande saker. Ekologiskt och närproducerat är väldigt stort i staden i dag, säger Kevin och ursäktar sig. En nyfiken skolklass pockar på hans uppmärksamhet och vi sätter oss i stället till bords på restaurangen intill trädgården.

Op Het Dak hämtar de flesta råvaror från odlingen på taket och har blivit ett av stadens mest populära lunchställen. I hård konkurrens, ska sägas. För just maten är ett av Rotterdams trumfkort i kampen om turisterna. Kvällen före äter vi hemmasonen och underbarnet Jim de Jongs mytomspunna meny på krogen som bär hans namn. Den här aftonen vandrar vi längs Witte de Withstraat på väg till ännu en omtalad restaurang. Medan vi går lägger sig mörkret över bargatan som så här dags är Rotterdams obestridliga pulsåder. De lediga platserna är få på uteserveringarna och det skålas ivrigt i öl, vin och trendiga drinkar när vi rundar ett hörn och kliver in till Dertien. Särskilt mycket ljusare än på gatan är det inte i den industriellt utsmyckade lokalen, men dagens rätter lyckas vi urskilja på den stora menytavlan på en av väggarna. Med kaffet efter maten kommer sedan kocken själv fram till vårt bord. Pepijn Schmeink vill försäkra sig om att den ekologiska menyn varit till vår belåtenhet. Det har den. Han tackar för berömmet och börjar att berätta om en stad som smakar allt bättre för varje år som går.
– Restaurangerna har tagit stora kliv framåt de senaste åren. Precis som staden som sådan. Många av oss som jobbar med mat är goda vänner sedan längre och tillsammans triggar vi varandra till att bli ännu bättre, säger Pepijn och fortsätter:
– Vi har inspirerats mycket av det nordiska köket, men försökt att skapa något eget. Det går väl inte att säga att det och det är typiskt för Rotterdam, men hållbar och närodlad mat är en gemensam nämnare för de flesta krogar som uppmärksammats på sistone. Hela staden genomsyras av ett ekologiskt tankesätt så det är inte så konstigt att det också märks på våra menyer.

Från det ena till det andra övergår samtalet snart i en lektion i Rotterdams moderna historia. Pepijn berättar förnöjt om stadens nyvunna respekt, om hur den i dag nämns i helt andra ordalag än när han växte upp.
– Förr tyckte folk att man var tokig om man flyttade till Rotterdam frivilligt. Så är det inte i dag. Tvärtom, säger han och tillägger:
– Men mentaliteten är densamma. Rotterdam är fortfarande en arbetarstad. För att ta ett exempel bryr sig mina vänner på den södra sidan inte ett skvatt om att jag har en restaurang som vinner priser. Inte ett skvatt – och det gillar jag!

Fakta: Rotterdam

Invånare: Cirka 620 000.
Valuta: Euro.
Språk: Nederländska, men de allra flesta talar god engelska.
Ta sig hit: Direktflyg till Amsterdam från Stockholm, Göteborg, Linköping eller Köpenhamn. Därefter tåg från flygplatsen Schiphol till Rotterdams centralstation. En resa med något av snabbtågen tar omkring 20 minuter.

Ta sig runt: Välordnade cykelbanor runt om i hela staden – att upptäcka Rotterdam på två hjul är definitivt att rekommendera. Det finns drösvis av uthyrningsfirmor och dessutom går det att hyra cykel på många av stadens hotell.

Restauranger och barer

Dertien

Pepijn Schmeink och kompani bjuder på en liten, men naggade god meny. En ekologisk sådan som består av en kött-, en fisk- och en vegetarisk rätt och som varieras efter säsong. Ät och trivs i industrichic miljö och passa för guds skull på att be om hjälp med att hitta rätt dryck till rätt mat. Dertien har en sommelier på plats för att bistå dig med just den saken.

Schiedamse Vest 30
dertienrotterdam.nl

De Jong

Underbarnet Jim de Jong öppnade sin första krog i Rotterdam redan som 21-åring. I dag är han 27 år gammal och basar över en ny restaurang som bär hans efternamn. Här vet du inte i förväg vad du blir serverad mer än att det kommer vara säsongsanpassat och att stora delar av tallrikens innehåll är hämtat från krogens eget trädgårdsland. Och att det kommer vara gott förstås. Riktigt gott.

Raampoortstraat 38
restaurantdejong.nl

Supermercado

I lokalen som i dag inhyser Supermercado låg tidigare en av stadens mest populära klubbar och även efter regibytet fortsätter folk att hitta hit. Förmodligen har det med cevichen att göra. Här, bara några steg från bargatan Witte de Withstraat, har finns det perfekta middagsalternativet för den som vill äta latinamerikansk mat i en avslappnad och festlig atmosfär.

Schiedamse Vest 91A
supermercadorotterdam.nl

Op Het Dak

Op Het Dak betyder uppe på taket och det är precis där denna lunchrestaurang ligger. Bland höghusen vid centralstationen serveras vegetarisk mat där råvarorna hämtats från ställets egen ekologiska trädgård. Och ”op de grond”, nere på marken, hittar du stadens mest populära biergarten. Ett måste när solen är framme.

Schiekade 189
ophetdak.com

Stirr

Bara ett par månader hade Can Kizilca och hans kompanjoner hållit öppet, sedan utsågs Stirr till Rotterdam bästa cocktailbar. Och det var nog inget svårt val för juryn. Här berättar du helt enkelt vilka smaker och drycker du gillar och ett par minuter senare har du din egen specialkomponerade drink i handen. En drink som sannolikt inte smakar som något du tidigare druckit.

Eendrachtsweg 29B
thestirr.nl

Se och göra

Bike & Bite

Upptäck Rotterdam genom smaklökarna och på två hjul. Paret Laura och Paul Fitzpatricks fyra timmar långa cykelmåltider rekommenderas varmt. Rundturerna gör stopp på några av stadens bästa och mest säregna restauranger och finns i flera olika tappningar.

bikeandbite.net

Markthal

Den jättelika inomhusmarknaden Markthal stod färdig på hösten 2014. Här ryms förutom mängder av restauranger och matstånd även 228 lägenheter som utgör byggnadens fasad. Gå hit och handla lokala delikatesser eller bara insup atmosfären med en öl eller ett glas vin.

Dominee Jan Scharpstraat 298
markthalrotterdam.nl

Boende

Hotel New York

Atlantlinjen Holland Amerika Lines gamla huvudkontor byggdes om till hotell i början av 1990-talet, men känslan från 1920-talet lever kvar och bidrar till att skapa Rotterdam allra charmigaste boende. Erbjuder rum i en rad olika prisklasser – från enklare rum utan utsikt till storslagna sviter – i ambitionen att attrahera en bred mix av människor. Dubbelrum från cirka 1 000 kronor natten.

Koninginnenhoofd 1

Lediga rum & priser

Mainport

Modernt, femstjärnigt hotell med perfekt läge vid floden Maas norra strand. Jacuzzi på flesta rummen, ett generöst tilltaget spa därtill och så fantastisk utsikt från de flesta rum. Plus för frukosten! Dubbelrum från cirka 1 100 kronor natten.

Leuvehaven 77

Lediga rum & priser