Tag: Hotellrecension

  • Hotellrecension: Broadwick Soho, London

    Hotellrecension: Broadwick Soho, London

    I november 2023 öppnade boutiquehotellet Broadwick Soho i den centrala Londonstadsdelen med samma namn. RES:s redaktör Linda Iliste checkade in för att se vad en gäst får för pengarna.

    Boka rum på Broadwick Soho här

    Foto: Press.

    DET BÄSTA
    • Design av Martin Brudnizki – maximalistisk, teatralisk och lekfull
    • Toppläge i Soho med nära till Londons bästa restauranger och barer
    • Härliga rum med sängkläder från Frette och produkter från Ortigia
    • Takbaren Flute – en riktig “hotspot”

    SÅDANT SOM KAN PÅVERKA DITT VAL
    • Rummen kan upplevas som lite kompakta, behöver du gott om utrymme eller generösa sällskapsytor bör du se över vilken kategori du bokar
    • I och med att Flute är så populärt kan det vara svårt att få bord, var också uppmärksam på om något privat event är bokat för att inte bli besviken om du inte kommer in

    DET SOM INTE KAN FIXAS (MEN ÄR BRA ATT VETA):
    • Soho är en väldigt livlig stadsdel, det här är inte hotellet för dig som vill ha något stillsamt utanför dörren
    • Det mesta är “over the top” och kommer att sticka i ögonen på dig som föredrar mer minimalistiska miljöer

    Foto: Press.

    Det goda livet på Dear Jackie

    Mitt besök börjar med att jag kliver ner i Broadwick Sohos källare, in på krogen Dear Jackie – och lämnar samtidigt verkligheten ovanför. Här väntar en dunkel dröm av djupa sammetsväggar, dämpad belysning och en stämning som andas exklusiv medlemsklubb. Doften av vitlök, citron och smörfrästa skaldjur blandas med sorlet från borden, där gäster lutar sig nära varandra över blänkande marmorbord och halvfulla vinglas. Mitt på dagen är det livligt men aldrig högljutt. Den nya lunchmenyn, som lanserades i slutet av oktober 2024, har också redan börjat lockat in en blandning av modefolk, affärsmän och lokalbor med smak för det goda livet. Ett sällskap intill mig skrattar över något privat skämt och skålar.
    – Känns det inte lite som en fest på en gammal sofistikerad klubb? frågar en man i färgstark kavaj medan hans vän bjussar på den sista skvätten ur sin vinflaska medan jag väntar på att få beställa.
    Vi har ett kul samtal som rör sig runt deras tips på mat: halstrade pilgrimsmusslor med forellrom, följt av orecchiettepasta med tomater, svartkål och rökta mandlar. När rätterna anländer, elegant upplagda på rustika italienska tallrikar, är det bara att hålla med – det ÄR jättegott.
    Broadwick Soho öppnade i november 2023 och har sedan dess etablerat sig som ett av Londons mest slående boutiquehotell. När lunchtallrikarna och glasen är tomma och jag njutit av den sista skeden tiramisu är det hit, direkt in i hotellet, jag beger mig.

    Foto: Press.

    Stor fantasifullhet

    Än en gång är det som att passera genom en ridå, från den intima medlemsklubbkänslan i källaren till hotellets lika teatrala men mer öppna miljöer. Utanför tornar entrén upp sig med två, nästan två meter höga rosa elefanter som svävar ovanför en röd markis, iklädda höga hattar och eleganta flugor. Det kan låta som början på något drogrelaterat, men det lätt bisarra men mycket charmiga inslaget signalerar att gäster anlänt till en plats där fantasi och lyx får fritt spelrum.

    The Nook. Foto: Press.

    Svensk design

    Bakom Broadwick Sohos iögonfallande estetik står den svenskfödde designern Martin Brudnizki. Med en känsla för dramatisk elegans har han skapat en plats som balanserar glamour med lekfullhet. Brudnizki, som tidigare lagt sin hand vid ikoniska hotell som The Beekman i New York och La Mamounia i Marrakech, har här styrts av maximalism och nostalgi. Lobbyn nås från livliga Broadwick Street. Varje vrå av hotellet, som har 57 rum, är en explosion av färger, texturer och mönster.

    Foto: Press.

    Extravagans hela vägen in på rummet

    Rosa papegojor pryder tapeterna, kontrasterande gröna och gyllene paneler skapar en yppig känsla. I kafébaren The Nook intill receptionen går det att dricka såväl kaffe som bubbel eller drinkar om rummet inte är klart för incheckning. Jag är själv lite tidig och medan jag väntar dras min uppmärksamhet till konsten (håll utkik efter verk av Francis Bacon, Bridget Riley och Andy Warhol). Jag uppskattar också hotellets signaturdoft utvecklad av Azzi Glasser. Väl på mitt rum, som är i kategorin Deluxe, gläds jag över att Broadwick Sohos lekfulla extravagans följer med hela vägen in hit. Här samsas geometriska mönster med livfulla tryck, men färgpaletten är lugn och mjuk nog att skapa en känsla av rofylld lyx.

    Foto: Press.

    De stora fönstren släpper in rikligt med dagsljus, som i sin tur lyfter fram de noggrant utvalda konstverken och de specialdesignade möblerna. På bordet alldeles intill står två brukar med gelébönor och nybakade Madeleinekakor – en oväntad men välkommen detalj som förhöjer känslan av omtanke och finess.

    Foto: Press. 

    Den skräddarsydda sänggaveln, de sköna sängkläderna från Frette av egyptisk bomull – allt är utformat för maximal komfort. Badrummet fortsätter på samma spår: marinblå leopardmönstrad tapet, en rejäl marmorbänk och en generös duschkabin med regndusch. Toalettartiklarna är från sicilianska Ortigia, naturligtvis.

    Foto: Press. 

    Minibaren är ett litet smycke i sig, infällt i den handmålade garderoben och fylld med noggrant utvalda godsaker.

    En del av Sohos nattliv

    När skymningen sänker sig blir Broadwick Soho en naturlig del av stadsdelens nattliv. På bottenplan i Bar Jackie fylls glasen med aperitivos medan sorlet från borden blandas med lågmäld musik. Den avslappnade stämningen är perfekt inledning på kvällen.

    Aperitivo på Bar Jackie. Foto: Press.

    Jag tar sedan hissen upp till sjunde våningen, där takbaren Flute väntar med djärva färgval, leopard- och zebramönster, korkväggar och vintagelampor från 70-talet. Ett gyllene DJ-bås glimmar, redo för nattens skiftning. Just nu är det en soulig spellista som tonsätter rummet.

    Flute. Foto: Press.

    Kul menyer

    I drinkutbudet får en manhattan djup av miso, negronin spetsas med rökig mezcal. Småtallrikarna som dukas fram är laddade med crostini med burrata och tryffel, perfekt halstrade kammusslor och tunna skivor bresaola med parmesan. Under soliga eftermiddagar och ljumma kvällar är terrassen, med utsikt över Sohos takåsar, en given samlingsplats.

    Frukost på Bar Jackie. Foto: Press. 

    Morgonen därpå börjar med frukost på Bar Jackie. Här serveras klassiska frukosträtter á la carte – ägg Benedict, avokadotoast och färskpressade juicer. Kaffet är starkt, precis som jag vill ha det under tiden jag läser en välmatad morgontidning och äter scrambled eggs. 

    Sammanfattningsvis…

    Broadwick Soho har ett oslagbart läge mitt i hjärtat av Soho med gångavstånd till många av Londons allra främsta sevärdheter. Här blandas maxad och lekfull extravagans med tidlös elegans och gott om blinkningar till Sohos historia. Det är ett inbjudande hotell med varm service. Glöm lagom, men allt är genomtänkt. Broadwick Soho är ett hotell som omfamnar och överraskar. Det är lyxigt utan att vara stelt, lekfullt utan att vara pråligt – och alltid personligt.

    PRIS: Från cirka 6 400 kronor per natt inklusive frukost.

    TOTALT BETYG: 8/10.

    ADRESS: 20 Broadwick Street, Soho W1F 8TH, London

    Boka rum på Broadwick Soho här

    Foto: Press.

    Mer reseinspiration från London

    RES listar Londons 7 bästa spahotell
    RES favoriter i London: 243 handplockade tips
    Londons bästa pastakrogar – 11 italienska höjdare

  • Hotellrecension: Maryhill Estate i Glumslöv, Skåne

    Hotellrecension: Maryhill Estate i Glumslöv, Skåne

    I slutet av november 2024 öppnade Maryhill Estate i Skåne. En knapp månad senare tillbringade RES:s chefredaktör Viggo Cavling ett dygn på hotellet för att se vad en gäst får för pengarna.

    Hitta rum på Maryhill Estate till bäst pris här

    Vi anländer med Pågatåget, den lokala kollektivtrafiken, till Glumslöv station. Rälsen går parallellt med E6:an, en av landets hårdast trafikerade motorvägar. Det finns planer på en “shuttle bus” till sommaren, men nu möts vi av hotelldirektören Robert “Bobbo” Nilsson själv och hans eldrivna Volvo.

    – Vi har varit igång i tre veckor och en dag, säger han samtidigt som han kör oss till Maryhill Estate som ligger några minuters bilresa bort på små vägar.

    Foto: Press.

    Robert “Bobbo” Nilsson ser lugn ut, trots att hans hotell (enligt egen uppgift) fortfarande lider av några barnsjukdomar. Det är förstås vanligt när man öppnar nya hotell. Maryhill Estate ligger på det som kallas Glumslövs backar. Dessa går ner mot Öresund och där ute ligger ön Ven. Bakom ön finns den danska guldkusten, men i dag går det knappt att se vårt västra grannland eftersom himlen är jämngrå och en tunn dimma stiger upp ur vattnet.

    Det är inte första gången som Robert “Bobbo” Nilsson öppnat ett nytt, stort hotell. Han har gjort det tidigare i Dubai och Sri Lanka tillsammans med globala hospitality-aktörer som Marriott. I Skåne är han mest känd för att ha ägt och drivit Hotell Kattegat i överklassmetropolen Torekov några stenkast från Båstad.

    Nu basar han alltså över en enhet med 163 rum, fyra pooler, nio eldstäder, två restauranger och ett antal lekstationer för vuxna med pingisbord, schackbräde och shuffleboards. Plus en stor konferensavdelning.

    Foto: Press.
     

    God stämning

    Jag kan inte beskriva stämningen som annat än god när vi checkar in i den stora receptionen i det som en gång tiden var huvudbyggnaden på enheten. Beläggningsgraden denna dag är knappt 80 procent, bättre än de flesta hotell i Sverige, men inte i paritet med ägarna ESS Groups interna mål om 95 procent. 

    – Mina chefer har inte hört av sig och klagat. Vi bygger långsamt med stabilitet och kvalitet, förklarar Robert “Bobbo” Nilsson. 

    Det går inte speciellt fort att bli registrerad som hotellgäst i Maryhills system, men här har ingen bråttom. Vår receptionist Veronika G. Trankell sitter bakom ett skrivbord, gästerna sitter på bekväma stolar framför. Man kan inte checka in online. 

    – De flesta av våra gäster i receptionen checkar in i sofforna vid eldstaden, informerar Robert “Bobbo” Nilsson.

    Foto: Press.
     

    Mysigt rum med feminin känsla

    Vi får vårt nyckelkort till rum 226 och en handmålad karta över området. Vårt rum på andra våningen har en fin utsikt över poolen och vrider man på huvudet och tittar åt vänster på balkongen ser man havet.

    Vi bor i den sektion som heter Sugar Club där den stora majoriteten av rum, tre av de fyra poolerna samt den stora restaurangen också ligger. 226 är mysigt, inredningen är feminin utan att det blir “girly”. Det saknas ett lågt bord framför tv-skärmen och avställningsytor, så vi måste lägga våra väskor direkt på golvet.

    Jag hänger in några skjortor i garderoben, men det skulle behövas många fler galgar. Min sänglampa funkar inte eftersom det saknas el i kontakten. Det upptäcker jag när jag kopplar in min dator. Det är gott om eluttag i väggarna, men även av detta skulle det behövas ännu fler.

    Den breda dubbelsängen är maffig och badrummet rejält, med riktigt dörr. Min fru hatar hotellbadrum som är skapade för att tillfredsställa en manlig fantasi om att kvinnor vill duscha bakom en tunn frostad glasvägg. Min fru vill inte ha någon som helst kontakt med omgivningen när hon är på hemlighuset. (Jag undrar ofta varför, men har aldrig fått något svar…)

    Inredningen är skapad av ESS Groups egen designbyrå Spik Studios. Hotellkedjan med bas i Göteborg började med att använda Erik Nissens byrå Stylt, men när man tyckte att det blev för dyrt skapade man en egen inhousebyrå.  

    Foto: Press.

    När vi är hemmastadda i vårt rum återvänder jag till huvudbyggnaden och hittar direktör Bobbo i ett litet fönsterlöst rum bakom receptionen. För vår intervju går till Sugar Club där vi slår oss ner en trappa upp i den jättebalkong som är restaurangens egen lounge. Är du nyfiken på alla affärsdetaljer som Bobbo delar med sig kan du läsa om dem HÄR, i RES:s systertidning Travel News.

    Två delar: Sugar Club och Hill House

    Här i RES kan vi dock fortsätta med att berätta, att Sockerklubben alltså är den gigantiska sal som rymmer den största av Maryhills två restauranger.

    I Hill House, alltså gamla Örenäs slott, serverar man klassisk fransk bistromat. Där ska snittnotorna vara högre än i Sugar Club. I det stora rummet finns ett hav av fåtöljer, soffor, små och stora matbord och snygga stolar. Tyvärr har sittdynorna redan lossnat på många av dem. 

    I andra änden av den stora salen finns det öppna köket. Där produceras mat från Medelhavet. Byggnaden med minst 15 meter i takhöjd är helt ny. 

    “Det perfekta dygnet”

    Vad var då Örenäs slott? Tja, innan Maryhill Estates intåg mest en nedgången konferensanläggning med ett konstigt slott i ägo av LO. De fackliga ombuden som kom hit på sjuttiotalet för att lära sig MBL och förhandlingsteknik skulle inte skämmas bort i onödan.

    Nu är det precis tvärtom, Maryhill Estate ska vara så nära det perfekta dygnet det går att komma för ett par eller ett tjej- eller killgäng. Internationella gäster är förstås guld värda eftersom de till skillnad från de flesta svenskar stannar mer än ett dygn.

    Foto: Viktor Nilsson.

    Barnfamiljer är välkomna enligt hotelldirektören, men jag tvivlar att någon förälder vill vara här med småbarn. Det finns många djupa pooler att trilla ner i och otaliga vaser och prydnadsföremål som få föräldrar vill se krossas mot de vackra marmor- och trägolven. 

    Det är uppenbart att man nu vill radera det fackliga minnet. Det ska finnas en story på hemsidan, men när jag letar hittar jag inget mer än olika erbjudanden. På Wikipedia läser jag istället: 1867 köpte häradshövding August Anderberg Nedre Glumslöv nr 7 och uppförde en byggnad. Egendomen döptes till Mariehill, efter hans fru.

    Vid sekelskiftet dök entreprenören Carl Tranchell upp och köpte egendomen och byggde det grå slottet bredvid den gamla gården. Örenäs blev hans pampiga privatbostad för den svindlande kostnaden en miljon kronor. Tranchell var sin tids Daniel Ek. Inget skulle sparas när hans förmögenhet skulle manifesteras i en bostad. 

    Foto: Press.
     

    Amerikansk flirt

    Hur blev Tranchell så overkligt förmögen? Han introducerade sockerbetan i Sverige. Och byggde sockerfabriker där betorna förvandlades till strösocker. I stuckaturen i taket på slottet, nu omdöpt till Hill House, kan man se sockerbetor bland ornamenten. 

    Och så faller pusselbiten Sugar Club på plats. Det är ett namn som både flörtar med platsens historia, men också med ESS Groups förkärlek till amerikansk New England-stil. Den senare hittar man rikligt av på Ystad Saltsjöbaden, hotellgruppens första enhet. 

    Foto: Viktor Nilsson.

    I restaurangen en trappa ner pratar jag med Tanja Milisic, Sugar Clubs hovmästare som kallar sitt arbete för “världens roligaste näring”. Att personalen ska må bra är ett kärnvärde för Robert “Bobbo” Nilsson. Efter gästnöjdhet kommer personalnöjdhet. När RES är på besök håller alla stationer och koncept på att trimmas in. Det är inte utan utmaningar.  

    Inslag av grekiskt och franskt

    – Här i Sugar Club vill vi ha sharing-servering. Det ska vara som att åka hem till en grekisk bullrig familj som bor vid Medelhavet. Maten är ett socialt klister tycker jag. De som vill att restaurangbesöket ska vara mer traditionellt får besöka slottet Hill House där vi serverar mer traditionell fransk mat i tre serveringar: förrätt, huvudrätt och dessert, säger Robert Nilsson.

    Man måste inte sova över för att få besöka Maryhill.

    – Att komma hit och hänga vid poolen utan övernattning ska vara självklart, men exakt vad dagpassen till poolen kommer att kosta i sommar  är inte klart. Vi filar detta just nu. Allt beror på hur mycket du spenderar i restaurangen. 

    Foto: Press.
     

    Ingen sparesort, men…

    Det finns flera områden på Maryhill som rubriceras “playground”, men hotellet ser inte ut som det brukar göra på sparesort. En liten bastu är på gång, men den är inte klar. Det finns inga små bassänger med stekhett och iskallt vatten. Det saknas även indisk rökelse och new age-musik i högtalarna.

    Ordet spa är också avskaffat inom ESS Group, i deras värld behövs det bara ett poolområde för att gästerna ska bli nöjda. Men att hoppa på huvudet ner i den stora poolen med djup 1,8 meter är mot reglerna och kommer att leda till en tillsägning att “ta det lugnt” från personalen. 

    Under husesynen lär jag mig följande:  

    • Alla rum har mer eller mindre havsutsikt. “Det fina är att vi har öppnat upp fasaden och satt glasväggar från golv till tak ut mot balkongen.”  

    • Pool Club är en väldigt central plats. “Här ska man mysa och ha det gött.” Mitt i poolområdet finns en av de nio eldstäderna. “En brasa som sprakar och värmer är en väldigt stor del i vår mysfaktor.”

    • Det är okej att sitta i de sköna fåtöljerna med blöta badkläder. “De är byggda för ändamålet.”

    • Hur mycket får man hångla? “Man får vara kärleksfull, men inte gå över gränsen.” 

    Sammanfattningsvis…

    Maryhill Estate är det bästa ESS Group någonsin gjort. Hotellet spelar i en högre division än det mesta som finns i Norden. Det kommer att ta några månader innan all logistik sitter som hand i handske, men till sommaren 2025 kommer detta att vara den självklara destinationen för alla som vill ha ett extraordinärt dygn på en nordisk resort.

    Det kommer att vara lång kö för att hänga vid poolen och Bobbo kommer ångra att han inte byggde fler rum än de 163 rum han har i dag. 

    Pris: från cirka 1 500 kronor per natt.
    Adress: Ålabodsvägen 193, Glumslöv

    Boka rum på Maryhill Estate till bäst pris här

    Foto: Press.