Tag: Kajsa Beausang

  • Alla vägar bär till Rom

    Alla vägar bär till Rom

    Första gången jag besökte Rom var jag 18 år och anledningen till detta var en studieresa med min latinklass sista året i gymnasiet. Faktum var att denna av skolan subventionerade resa var en bidragande faktor till att jag valde just humanistisk linje.

    Att få lämna de värmländska skogarna för antikens metropol, om så bara för en vecka, framstod som ett overkligt och oemotståndligt lockbete. Snudd på ogenomförbart.

    Vårt schema var rigoröst och vi besökte så många namnkunniga byggnader och platser och vände på så många gamla stenar som det bara var möjligt på en vecka. Vi hann till och med pricka en in en titt på påven när han höll tal från ett fönster på Petersplatsen. Jag minns att jag misstog hans huvud för en mikrofon.

    Och nog förundrades vi över all antik prakt, de imponerande monumenten, resterna av Forum Romanum, Hadrianus Villa, Colosseum… och framförallt fascinerades jag, precis som alla förstagångsbesökare får jag förmoda, över att dessa historiska byggnader poppade upp i vart och vartannat gathörn på ett nästintill nonchalant sätt. ”Nämen, här tronar Panteon.” ”Hoppsan, här flanerar vi visst på Piazza Navona.” Att det moderna livet fortgår mitt bland artefakterna.

    Förutom att vara duktig och lära mig skillnaden på doriska och korintiska kapitäl hade jag ett privat ärende i Rom – jag skulle köpa mitt livs första par äkta läderstövlar. Ett uppdrag som inte alls skulle visa sig vara så lätt. Jag är en ganska lång kvinna och har således fötter som matchar min längd och jag skulle snart bli varse att jag inte alls var någon standardkund i de italienska skoaffärerna. Jag kunde inte hitta en enda vettig stövel i min storlek. Till saken hör att man dåförtiden inte strosade runt på egen hand i butikerna och provade lite som man ville. Man fick peka ut sitt tilltänkta skodon i skyltfönstret för att därefter slå sig ner på en stol och låta butiksbiträdet trycka på stöveln på ens sightseeingsvettiga fot. En upplevelse som varje gång slutade med att jag fick säga ”I am sorry, but it is too small.” Vänliga men beklagande blickar riktades mot mina fötter. Dessa hade inget att hämta i en italiensk skoaffär, det stod helt klart. Min dröm om ett par äkta italienska läderstövlar tynade långsamt bort och dödades slutligen av en brutal kvinna i den sista skoaffären som just pressat ner min fot i en sylvass och flera nummer för liten stövel. ”I am sorry, but it is too small”, sa jag. ”No.” sa hon. ”Yes. It hurts”, sa jag. ”You are a woman. It is supposed to hurt”, sa hon.

    Då gav jag upp stöveljakten och köpte en svindyr och fjäderboa för pengarna. 

    RES RESEGUIDE TILL ROM

  • Resan som går på räls

    Resan som går på räls

    Året var 1985 och min mamma, lillebror och jag skulle ta tåget från hemorten Sunne till mormor i Göteborg. Vi hade just köpt en ny bil och mamma hade hört att man inte bör köra nya bilar i över 70 km/h i början, så en biltur på 35 mil skulle bli för irriterande med alla 90-sträckor. Alltså tog vi tåget.

    Jag var fem år gammal och min lillebror tre. Resan från Sunne till Göteborg innebar ett byte i Kil, från den lilla rälsbussen till det stora tåget med många vagnar. Det var över en timmes väntan, men vi var inte kinkiga. När tåget väl kom meddelades det i högtalarna att det tåg som vi skulle kliva på skulle delas – de tre sista vagnarna skulle gå mot Göteborg, medan resten skulle fortsätta till Oslo. Plötsligt var det bråttom och min mamma, speciallärare i matematik för övrigt, räknade vagnarna bakifrån och vi hastade ombord. Tåget börjar rulla och hon vänder sig om och ser att det är helt tomt bakom oss. Inga fler vagnar. Vi är på väg mot Oslo.

    Efter en – för mig – nervpirrande kommunikation mellan konduktör, lokförare, stinsen på nästkommande station och ett ankommande tåg från Oslo, fick vi kliva av och blev inväntade av Oslotåget i Arvika. Jag minns att jag var väldigt bekymrad över hela situationen och skeptisk till att vi någonsin skulle komma fram eller ens hem igen någonsin, medan min lillebror bara upprepade olika versioner av frågan ”När får vi godis? Får vi godis nu?”.

    När vi åter stod på perrongen i Kil fanns det inget lämpligt tåg vare sig till Göteborg eller tillbaka till Sunne, så efter en rundringning från stationens telefonautomat fick mamma tag på en vän som efter ytterligare en lång väntan hämtade upp oss, körde hem oss till Sunne, där mamma resolut tog fram den sprillans nya bilen och gasade oss till Göteborg – ”åt skogen med bilhälsan!”.

    Väl framme i Göteborg vände hon sig till mig och frågade: ”Kajsa, tror du att vi kommer att kunna skratta åt det här en dag?” Jag svarade gravallvarligt: ”Nej, mamma. Det tror jag inte.”

    För drygt tre år sedan startade MTR Express en ny tåglinje mellan Stockholm och Göteborg och vi på RES är väldigt stolta över att de från start valde oss som sin ombordtidning. För mig som Stockholmsbo sedan 15 år tillbaka är det en mycket välkommen konkurrent på sträckan. Och ja, jag tycker att det är väldigt lyxigt att inte behöva kliva av på vägen och räkna vagnar vid ett byte.

    Kan jag skratta åt tågäventyret i dag då? Femåringen i mig erkänner det i alla fall inte.    

     

    Kajsa Beausang, chefredaktör, RES

  • Res och bli en bättre människa

    Res och bli en bättre människa

    Finns det resmål vi bör undvika av etiska och moraliska skäl? Det är en fråga som jag får ganska ofta och som jag även ställer mig själv ibland.

    Bör man verkligen turista i länder där mänskliga rättigheter kränks? Ska man genom sina resor bidra till vinster för regimer som torterar och mördar? Att besöka krigszoner eller områden som Utrikesdepartementet avråder ifrån är av uppenbara skäl inte lämpligt (och något de flesta avstår från frivilligt), men resten av världen då?

     

    Det är tydligt att det är skillnad på land och land när vi planerar våra semestrar. Länder som ligger längre bort från Sverige rent kulturellt hyser vi större misstänksamhet emot. När den arabiska vårens folkliga uppror mot myndigheterna exploderade 2011 fick det av förklarliga skäl som konsekvens att turisterna lämnade populära turistmål i till exempel Egypten, Turkiet och Tunisien. Men sedan lättade restriktionerna. I dag finns ingen avrådan mot att besöka turistorterna och huvudstäderna, men turisterna lyser fortfarande med sin frånvaro.

    Fast är det så konstigt, visst känns det ändå i magen att det faktiskt är jättefarligt där trots allt..?

     

    Låt oss istället titta på USA, ett land som vi har ganska lätt att identifiera oss med. USA har dödstraff i flera stater, fullkomligt badar i vapen och styrs av en president som de flesta av oss inte är särskilt förtjusta i. Därför borde vi avstå från weekendresan till New York? Från solsemestern i Florida? Men alla schyssta östkustbor som inte röstade på Trump då – ska de straffas för något de inte gjort sig skyldiga till? Den trevliga mikrobryggaren i Brooklyn, det är väl taskigt om hen ska tappa business? Och jag som är så suuugen på att hänga på South Beach i Miami. Jag känner nog att jag kan se mellan fingrarna med att detta är en Trumpstat.

     

    För att inte tala om Thailand – vårt andra hem? Som har så god mat, så glad lokalbefolkning och så vackra stränder? Men där råder ju inte demokrati och landets mänskliga rättigheter har inskränkts än mer sedan det militära maktövertagandet 2014. Det är ju inte så soft när man tänker efter. Fast det märker ju inte jag när jag ligger i min hängmatta på Koh Samui. Åååh. Äh, jag bokar nu! 

     

    Vi är inte konsekventa i våra resonemang och det är inte lätt att hålla moralen i styr när resesuget slår till. Hur jag än vänder och vrider på argumenten kommer jag ändå alltid fram till samma svar varje gång – att resa är nödvändigt. För att se likheter och olikheter. För att vi ska bli upplysta och för att upplysa. Därför blev jag väldigt glad när SAS i höstas presenterade sin nya kampanj ”We are travelers” med frågan ”How can you change the world if you haven’t seen it?” Jag tycker att den meningen summerar det hela ganska bra.

     

    Kajsa Beausang, chefredaktör RES

     

     

     

     

     

     

  • Skulle du ha på dig den där hemma?

    Skulle du ha på dig den där hemma?

    RES chefredaktör Kajsa Beausang berättar om konstiga shoppinginköp på resan. Och om hennes fäbless för stråhattar. 

    Av: Kajsa Beausang 

    Jag har en hög trave med stråhattar i min garderob. De ligger högst upp på den dammigaste hyllan och inte en enda av dem har lyfts ner och använts på nytt sedan de placerades där. Ändå ökar samlingen. Efter varje solresa. För jag shoppar en massa konstigheter när jag är på semester utomlands. Det är inte bara stråhattskontot som växer utan jag handlar som sagt en massa annat märkligt – batikfärgade tygväskor, klänningar tillverkade av sjalar, färgglada minikläder och smycken av snäckor och småstenar. Sådant vare sig passar mig eller min vanliga stil, men så fort jag sätter mig på planet och lämnar svensk mark tycks jag bli en annan människa, jag får något av en utomlandsidentitet.

    Men jag är inte ensam, tack och lov. En snabb titt i mitt Facebookflöde i sommartider avslöjar att det finns fler som går i samma fälla. De införskaffar tunikor med drömfångare och midjesmycken i semesterrusiga infall, saker som man sedan aldrig ser någon bära på hemmaplan. Det är som om vi förvandlas till fria semesterbohemer som vill springa i slowmotion i ett lagom busigt vattenbryn med smäktande tyger och knypplade halsband fladdrades i vinden.

    Men vad gör det då? Så länge ingen utomstående far illa av min smaklösa semesterstil – visserligen får jag säkert en och annan fashionista att sätta frukostproseccon i halsen – må det väl vara hänt. Kanske lever jag – och mina Facebookvänner – ut en sida som förtrycks i den inrutade vardagen där hemma. Kanske är det till och med som så att vi mår riktigt bra av att få fladdra ut i hiskeliga kombinationer och illasittande drömmar? Kanske.

    Jag tror att jag får inse att jag lika gärna kan göra plats åt fler stråhattar hemma i garderoben.

  • RES reportage om Aruba – årets bästa!

    RES reportage om Aruba – årets bästa!

    Vi på RES är mäkta stolta över vår chefredaktör Kajsa Beausang som – för andra gången – kammade hem priset för årets bästa researtikel. 

    – Jag är så glad och smickrad! Det ligger så mycket arbete bakom ett resereportage som aldrig märks, så det är väldigt upplyftande att få en bekräftelse på att det man arbetar med faktiskt blir läst och uppskattat, säger Kajsa Beausang. 

    Den vinnande artikeln “Aruba – semster för kropp och själ” handlar om Aruba som ny wellnessdestination och den kan du läsa här.

    Bakom utmärkelsen står ANTOR som är en ideell organisation för utländska turistbyråer i Sverige. 

    En nyhet för i år var att ett pris även delades ut för bästa blogginlägg, och den vinsten gick till Ida Eriksson och hennes inlägg om Madeira på bloggen Adaraz Blogzine.

     

     

  • Hotellet – ett resmål i sig

    Hotellet – ett resmål i sig

    (Krönika). RES chefredaktör Kajsa Beausang vill gärna bo på inte bara ett – utan flera hotell under en semestervistelse. “Två nätter per hotell tycker jag är lagom…”

    Av: Kajsa Beausang

    Tak över huvudet. Hotellets innersta väsen, men i dag är det få som nöjer sig där. Ytterst få. För vissa av dagens resenärer är det faktiskt hotellet, snarare än själva resmålet, som avgör vart färden går. Hotellet är en upplevelse i sig, men det stannar inte där. Det är också något som vi vill identifiera oss med, något vi skyltar med i sociala medier. Kanske för att visa vem man är, kanske för att göra någon annan avundsjuk…

    Jag tillhör skaran som älskar hotell. Ja, jag erkänner villigt att jag är en stor nörd på området. Om jag ska stanna fler än fyra nätter på ett och samma resmål bokar jag alltid två olika hotell. Då får jag ju uppleva ännu ett hotell, ytterligare en stadsdel eller kvarter och på så vis få fler perspektiv på resan.

    ”Är det inte bökigt att packa upp och ner allt innehåll i resväskan och flytta hela tiden”, frågar mina vänner. Nja. Inte särskilt – själva urvalsprocessen är ju redan överstökad och så hemskt besvärligt är det faktiskt inte att ta sig från en stadsdel till en annan. Man rör ju ändå på sig när man utforskar ett resmål.

    Två nätter per hotell tycker jag är lagom, även om det inte alltid blir så. På min senaste New York-resa hade jag för många hotell på min önskelista och rycktes med lite väl mycket när jag bokade övernattningarna. Det blev fem hotell på åtta nätter och nja, med facit i hand blev för hattigt. Jag hann inte uppleva alla hotellen och stadsdelar ordentligt innan det var dags att flytta till nästa.

    Största floppen på temat är ändå en långweekend på Malta. Jag hade bokat två hotell på ön – ett i öst och ett i väst. När två nätter hade gått och det var dags att byta satte jag mig i taxin och bad chauffören att köra till det andra hotellet. Han tittade lite konstigt på mig, men la ändå i växeln och körde iväg – 50 meter.

    Det visade sig att det fanns två hotell på Malta i den hotellkedjan jag hade spanat in och jag hade förväxlat namnen och bokat fel – vi skulle bo på grannhotellet. Det blev inget nytt område och det visade sig även att det här hotellet inte alls var i klass med det på östkusten. Det var dessutom sämre, fulare och tristare än det vi just lämnat.

     

  • Konsten att packa en väska

    Konsten att packa en väska

    RES chefredaktör Kajsa Beausang berättar om packångest och ger oss hennes recept på hur du ska slippa den.

    Jag är löjligt omständlig när det kommer till att packa en resväska. Som en katt runt het gröt svansar jag runt den tomma resväskan och ursäkterna för att inte sätta igång är många – aldrig har det känts så viktigt att sortera julkort, rensa nattduksbordet eller putsa silvret som när en väska kallar. Jag vet faktiskt inte varför jag är så här besvärlig, det värsta som kan hända (förutom att glömma passet – och även det går ju att lösa) är ju att man får köpa det man saknar på resmålet? Men jag tror inte det handlar om det, utan om hur förargligt det är att inse att man har misslyckats med sin komposition, som att laga en måltid som smakar äckligt och inte gör någon glad.

    Packångest är en mycket opraktisk fobi hos just en resejournalist, men jag har lyckats stävja den med några knep. Förhoppningsvis lider inte du av samma starka aversion mot att packa, men måhända har du nytta av några av de här tipsen ändå.

    Jag ser det som ett recept.

    1. Packa outfits. Det är mycket smart och platseffektivt att tänka ut vad du ska ha på dig varje dag redan innan du lämnar hemmet. Det svåra är när du reser till en plats med oberäkneligt väder eller om du är osäker på hur uppklädd du kommer att vilja vara kvällstid. Lägg upp alla kläder på sängen och skaffa dig en överblick, då ser du snart vilka plagg som får stryka på foten. Genväg: En gång packade jag enbart svarta och vita kläder för att allt skulle passa ihop. Det var praktiskt, men inte så kul.
       
    2. Resefodral. Dessa håller fin ordning i väskan och du hittar snabbt det du söker utan att röra till packningen. Årets julklapp varje år i mitt hem.
       
    3. Plastpåsar. Packa alltid ner några tomma plastpåsar. De tar ingen extra plats att tala om, men är bra att ha till smutstvätt, skitiga skor eller annat som behöver skyddas eller sorteras i väskan.
       
    4. Bagagevåg. Glöm oron för övervikt i incheckningen efter en vild shoppingresa. Med egen bagagevåg tar du redan på hotellrummet reda på om och hur du bör fördela vikten mellan incheckad väska och handbagage. (Eller om det är kört…)
       
    5. Necessären. Skaffa dubbla uppsättningar av dina badrumsprodukter i miniformat så är din necessär klar för avfärd. Alltid.
       
    6. Extra ombyte. Packa ett extra ombyte i handbagaget om din incheckade väska skulle komma på avvägar. Även om du har en bra reseförsäkring och får lov att shoppa loss på någon annans bekostnad när du kommer fram, så är det inte alltid man har tid eller lust till det. Obs. Se till att ditt resesällskap inte dricker rödvin på planet om denne inte är fullkomligt stadig på handen. Och se för all del till att ditt handbagage med ombyte inte är öppet och ligger direkt under rödvinet. Ja, jag talar av egna erfarenheter. Det eliminerar poängen med extra ombyte.
       
    7. Skor. Skor är en egen femma eftersom de är tunga och tar mycket plats. Försök att minimera antalet par drastiskt. Här är det läge att vara riktigt hård mot sig själv. Packa aldrig nya skor. Har du införskaffat nya, snygga fotdon inför resan, se då till att ta ett par långpromenader i dem innan avfärd, annars är du dömd till skavsår, värk, tandagnissel och ånger.

    Lycka till!

     

  • 5 fantastiska hotell i New York

    5 fantastiska hotell i New York

    New York är en av världens mest intressanta hotellstäder. Nya koncept varvas med riktigt klassiska hotell. Institutioner som stått pall mot trender och nycker, överlevare som lyckas om och om igen, helt enkelt för att man är så duktiga på att vara just ett bra hotell. Här är våra nya och gamla favoriter i New York just nu.

    Av: Kajsa Beausang

    The Iroquois New York

    Bakom dessa väggar döljer sig mycket New York-historia. The Iroquois är ett av stadens första boutique-hotell, byggt redan 1901 – vilket får anses gammalt och anrikt i det relativt nya USA – som trots sin tämligen välkända historia ändå är något av en dold pärla, särskilt för oss svenskar. Invigda New York-bor kommer hit på grund av den pyttelilla, hippa baren Lantern’s Keep, längst in på entréplan. Bakom baren står några av stadens duktigaste bartenders och skakar prisbelönta cocktails till gästerna bakom disken som rymmer ungefär tre skägg i bredd.  Bakom deras ryggar finns en handfull kafébord för sorliga samtal och det är ungefär allt som ryms på den lilla ytan.

    Är du snarare hungrig än törstig så har platsen aldrig varit så välvald som nu. Hotellets restaurang Triomphe är kritikerrosad och menyn har nyligen genomgått en hälsosam uppdatering, tack vare det nya tillskottet i köket, Neron Francis, expert inom näringslära, så tillsammans med kocken Florian Wehrli skapar teamet nyttig magi på restaurangens tallrikar. Även om du inte checkar in här finns alltså två mycket goda anledningar att avlägga en visit. Men om du nu gör det – checkar in alltså – så gör du det på ett av stadens bästa lägen, med Broadway och Rockefeller Center bara ett stenkast bort.

    En av hotellets flitigaste inneboende är framlidne skådespelaren James Dean, som bodde här under hela två års tid under tidigt 1950-tal. Är du ett fan av Rebel Without a Cause-skådisen så be att få hyra James Dean-sviten. Då ingår även ett sexpack av vintage-Pepsiflaskor som var James favoritdryck, ett exemplar av boken Little Prince, hans favoritlektyr och ett presentkort på 50 dollar på Levi’s för att köpa ett par Levi 501-or. Tyvärr har redan James Deans födelsedag varit för i år – då kunde du ha minglat med en hel grupp av inbjudna James Dean-look-a-likes, men måhända får du en ny chans nästa år den 8 februari… Dubbelrum från cirka 2 400 kronor natten.

    Lediga rum & priser

    The Ludlow

    Strax söder om Houston Street, som utgör gränsen mellan East Village och Lower East Side, ligger områdets senaste tillskott på hotellfronten. The Ludlow ligger som namnet antyder, på Ludlow Street, snett över gatan från det legendariska kaféet Katz’s Delikatessen, som blev världskänt efter att Meg Ryan fejkade en orgasm vid ett av borden i filmen När Harry mötte Sally från 1989. Hotellet öppnade i höstas och går helt i linje med Lower East Sides hajpade utvecklingsvåg, med en uppsjö av nya gallerier, barer, restauranger och butiker, som ändå bibehållit områdets sjavigt, läckra look. Det är promenadavstånd till Soho och nära till tunnelbanestationerna Delancey Street och Essex. Rummen är inte stora, men ytan är välplanerad och stora, spröjsade fönster släpper in massor av ljus.

    Entrén till den röda tegelbyggnaden består av stora glas- och ståldörrar som öppnas upp till en lobby med läckert mosaikgolv och mysigt murrig mahognypanel på väggarna. Hotellet lyckas att vara skinande nytt, helt och rent, utan att för den delen tappa i hemtrevlighet. Den stora loungen i lobbyplanet och den vackra uteserveringen på innergården är väl värt ett besök även om du inte bor på hotellet. Loungen har känslan av ett internationellt, mysigt vardagsrum där stämningen höjs allteftersom dagen lider mot kväll, och framemot nattkröken pågår ett sorligt barhäng och skön stämning. Sedan bara några månader tillbaka är även bistron Dirty French öppen för middagar. Som namnet antyder finns många franska inslag på menyn.

    Personalen är snygg, snäll och effektiv och även om hotellet är trendigt så det förslår, så känner man sig välkommen och precis lika hipp som området och byggnaden kräver. Alla får vara med. På Ludlow ingår dessutom något så ovanligt som frukost i priset, en raritet på New York-hotell i allmänhet. Hotellet har 184 rum, varav 20 är sviter. Dubbelrum från cirka 2 700 kronor natten.

    Lediga rum & priser

    Inn at Irving Place

    Att checka in på Inn at Irving Place är som att flytta in i ett dockskåp. Hotellet har bara tolv rum som alla är olika till namn, storlek och utseende. Gemensamt är däremot att de är fyllda till bredden med antikviteter och inredning som är tidsenliga med husets byggår, 1834.

    Huset var från början ett hem åt endast en familj, som vi får anta hade det tämligen gott ställt med tanke på husets storlek. Under årens lopp har det även tjänat som flerfamiljshus med lägenheter, huserat en svartklubb under förbudstiden, varit en herrklubb vid namn The Ingersol Mens Club samt huserat skönhetssalong och spa. En brokig skara verksamheter, minst sagt, där vi snabbt kan konstatera att svartklubben låter mest intressant. Efter en tre år lång renovering för att återställa huset till sitt originalskick har byggnaden nu varit hotell sedan 1994.

    I bottenvåningen på byggnaden, en halv trappa ner ligger i dagsläget en bar, Cibar Lounge med uteservering på innergården. Kanske var det hit man slank ner för en illegal sup serverad i en kaffekopp eller marmeladburk på 1920-talet? Båda inrättningarna är hur som helst väl värda ett besök. Området vid Gramercy Park där Irving Place ligger känns som en småstad mitt i city, trots sitt toppläge i närheten av Union Square.

    Var inte orolig för att du åkt fel när taxin släpper av dig utanför en anonym byggnad som ser ut som ett bostadshus – hotellet har nämligen ingen skylt. Hotellet är familjeägt och personalen behandlar dig som en personlig gäst i hemmet, och det är en del av upplevelsen, att man nästan får känna sig som en New York-bo. Även här ingår frukost i priset. Dubbelrum från cirka 3 700 kronor natten.

    WestHouse New York

    Portiern skyndar vant fram mot taxin och håller ett paraply ovanför mitt huvud när jag kliver ur. Svängdörrarna är ljudlösa, mattan i lobbyn tjock och ljuddämpande, belysningen svag och mannen bakom receptionsdisken ler lagom välkomnande, inte för mycket, inte för lite. Stämningen är avslappnad, inövad, lyxig, diskret och proffsig. Det andas erfarenhet och kunskap. Hotellet är nyöppnat, men inte av några duvungar, utan av samma ägare som har grannhotellet runt hörnet, Park Central Hotel.

    WestHouse eftersträvar känslan av att vara ett andra hem, snarare en ett hotell, och refererar inte till sina kunder som gäster, utan som hotellinvånare. Inredningsstilen har en touch av 1920-talets art deco. Den höga servicenivån genomsyrar vistelsen från första till sista sekund och här har ingenting lämnats åt slumpen. Som ett exempel, som åtminstone alla fashionistor kommer att jubla över, finns i alla hotellets badrum hårfön och styler från märket Ghd – frisörvärldens Rolls-Royce. Hotellet har även ett samarbete med modeportalen Net-a-porter, vilket innebär att du får tillgång till en personal shopper via telefon, så orkar du inte ut i New Yorks modedjungel kan du lätt införskaffa en ny garderob från hotellrummets surfplatta i din hotellsäng.

    Sängarna är bland de skönaste i New York och tanken på att stjäla lakanen dök upp i bakhuvudet. För en dryg hundralapp kan du även välja vilken doft du föredrar att ditt hotellrum ska lukta under din vistelse. Ett tips är att investera i deras servicepaket för 35 dollar per dygn, cirka 290 kronor, då ingår bland annat frukost, afternoon tea, gratis wifi, lokalsamtal och lite annat lullull som kan vara trevligt att ha om du faktiskt planerar att tillbringa lite tid på hotellet och inte bara bränna av alla vakna timmar på stan. Läget på 55:e gatan är perfekt för dig som vill bo centralt, med närhet till Central Park och Times Square. Tunnelbanan går precis runt hörnet. Dubbelrum från cirka 3 000 kronor natten.

    Lediga rum & priser

    Park Central

    Välkommen till ett riktigt hotell. Härifrån har du gångavstånd till några av staden främsta sevärdheter: Central Park för en promenad i det fria, Museum of Modern Art för lite kultur, Rockerfeller Center för en magisk utsikt över hela Manhattan, Times Square med alla Broadwayshower – för att bara nämna ett urval.

    Du kliver in i en enorm lobby i marmor, och bakom receptionen finner du matsalen och baren som även tjänar som frukostrum. Hotellet är inrett i sobra jordfärger och trots att du befinner dig i händelserna centrum mitt i stan, råder ett skönt lugn innaför Park Centrals väggar. I lobbyn hittar du också en liten Central Market, en butik där du kan handla allt du behöver om du är på språng, alltifrån färska juicer och frukostmuffins till dagens tidning eller ett paraply om det regnar.

    Hotellrummen har alla bekvämligheter du kan önska dig och är dessutom ovanligt stora för att vara New York. Tips! Be om ett rum med utsikt över Central Park när du bokar. Det kostar inget att önska. Hotellet erbjuder givetvis särskilda Broadwaypaket, med tanke på läget i närheten av nöjeskvarteren, och conciergen hjälper till att boka biljetter.

    Dubbelrummen kostar från 1 700 kronor natten, vilket faktiskt får ses som riktigt prisvärt. Dels för att vi befinner oss i en av världens dyraste hotellstäder, dels med tanke på hur mycket rum och bra läge du faktiskt får för pengarna.

    Lediga rum & priser

    Håll koll på det senaste i New York med hjälp av vår bloggare Argot Murelius. Och spana gärna in vår stora cityguide som är fullspäckad med New York-tips.

    Se fler hotell i New York

  • Sommarens hetaste destinationer

    Sommarens hetaste destinationer

    Vår chefredaktör Kajsa Beausang var med i TV4 Nyhetsmorgon i helgen och pratade om sommarens hetaste resmål. Missade du inslaget eller vill se det igen – här har ni det.