My Website

Tag: Madeira

  • Kanarieöarna och Madeira: På ny kryssning i bekanta vatten

    Kanarieöarna och Madeira: På ny kryssning i bekanta vatten

    Hösten 2024 lanserades en ny kryssningsrutt mellan flera av Kanarieöarna och Madeira. RES klev ombord och upplevde under åtta nätter fem öar i två länder utanför Afrikas västkust.

    TEXT: Linda Iliste

    Korten på bordet. Kryssning – det är inte ett ord som klingar elegans och fantasifullhet. Att det lockar många är däremot en annan femma.

    Baren Lo Spinnaker på pooldäck. Foto: MSC.

    Efter att för ett par år sedan ha glidit runt i Karibien ombord ett fartyg med plats för drygt 2 500 passagerare och 760 i besättningen förstår jag den. Ditt hotellrum seglar med dig. Du behöver aldrig fundera över mat och dryck. Det finns pooler och underhållning. Chansen är stor att flera ur besättningen talar ditt språk – åtminstone om det språket är engelska, tyska, franska, italienska, spanska eller ryska.

    I stort sett varje dag anlöps en ny plats som du kan upptäcka med certifierade guider, som även de troligtvis talar ditt språk. Det är en trygg reseform. Enkel. Den får många upptäcka delar av världen de kanske aldrig annars skulle nå.

    Fler kort på bordet: för undertecknad känns det förutsägbart och tråkigt. 

    Receptionen ombord. Foto: MSC.

    Spanska öar och en portugisisk bubblare

    Med andra ord är det alltså högst medvetet – för att utmana förutfattade meningar och fördomar – som norra Europas kyla och mörker lämnas. För att i Las Palmas de Gran Canaria än en gång mönstra på en guppande bjässe. Under en veckas tid ska det ta mig vidare till tre ytterligare Kanarieöar: Fuerteventura, Lanzarote och Teneriffa. Samt portugisiska Madeira.

    Kryssningsfartyget MSC Opera ingår i flottan till världens tredje största kryssningsrederi. Även det har plats för drygt 2 500 passagerare och 728 anställda. Även det har ett upplägg på 8 nätters seglats mellan fem öar. På andra sidan landgången möts jag av uniformerad personal, heltäckningsmattor och guldplätterade ytor. Det är lätt att hitta hytten på däck nio. Resväskan är redan på plats.

    Aurea Spa. Foto: MSC.

    På plats är även städaren Ronaldo som memorerat mitt namn i förväg. De kommande sju dagarna levererar han service i högre klass än MSC Opera faktiskt lovar. Med stor omsorg och precision. Och med sitt stora leende blir vänliga Ronaldo även snabbt en återkommande glädjeinjektion.

    Prima personal

    Det är även andra i besättningen som jag den kommande veckan ofta träffar i de små dagliga rutiner jag skapar. Under morgonkaffet på kaféet Aroma. Vid lunchen på buffetrestaurangen Le Vele. Till eftermiddagens smoothie i ”vitaminbaren”. Som serverar glaset champagne i Cotton Club innan middagen tar vid i La Caravella.

    Balkonghytt. Foto: MSC.

    Även balkongen i min hytt är en källa till glädje. ”Ytterdörren” till friska luften på mina 13 kvadratmeter leder till ett ensamhetens andrum. En egen plats i solen att, med blicken på den eviga oceanen, luta sig tillbaka och dricka något kallt ur minibaren.

    Gymmet är också ett andrum. Tidigt, tidigt går jag dit för att möta dagen på ett löpband, strategisk placerat framför enorma fönster i fören. Flera gånger är kulissen en insegling. Min puls stiger samtidigt som natten ger via för solens rosa och apelsingula färger. Ön för dagen går från att vara ett glitter vid horisonten, till en faktisk stad.

    En social upplevelse

    Andrum behövs nämligen då och då. Åtminstone om man som undertecknad har stort behov av egentid. Ty kryssning är en social upplevelse. Med två restauranger, flera barer, butik, gym, spa, teater, kasino och nattklubb går det visserligen att variera upplevelserna från en dag till en annan. Men ansikten blir snabbt bekanta. Det småpratas mellan de tätt ställda solstolarna på pooldäck. Lunchen äts ofta axel mot axel med andra passagerare. Det sker träningspass, danslektioner och lekar ihop.

    Gemensamma träningspass ingår för dem som vill. Foto: MSC.

    Kvällens måltid sker alltid vid samma tid, med samma personal, som serverar samma bord. Mitt är dukat för fyra trots att jag reser ensam. Ingen av de övriga tre middagsgästerna dyker någonsin upp. Vilket kan låta lite sorgligt, men alltså passar mig som handen i handsken. För någon annan – som uppskattar den föreskrivna sociala aspekten – är det däremot ännu ett av de där dragplåstren med kryssning.

    Á la carte-restaurangen La Caravella. Foto: MSC.

    Ett annat är möjligheten att under en och samma resa upptäcka en rad olika destinationer. Det är en sanning med viss modifikation. Ofta krävs transfer för att lämna hamnen och nå närmsta, säg, stadskärna. Den är inte alltid gratis. Andra gånger ligger fartyget för ankar och du kan bara nå land med hjälp av jolle. Även den kan kosta pengar att nyttja. Ibland är man inte på plats länge nog för att göra mycket annat än tillbringa några timmar på egen hand på resmålet. Med det sagt finns det en charm i att stängt ha möjlighet att upptäcka en helt ny plats.

    Foto: Laura Adai.

    Sockerbitsbyar och stränder på Fuerteventura

    På grund av lokala regler i hamnen på Fuerteventura krävs just transfer för att nå huvudorten Puerto del Rosario. För att besöka Kanarieöarnas näst största ö sätter jag mig därför på en buss. På Fuerteventura regnar det nästan aldrig. De vidsträckta landskapen med sina utslocknade vulkaner är torra, så gott som trädlösa. Vindpinade. Det är otroligt kargt och sagolikt vackert. Jag sitter som fastklistrad vid bussfönstret, kan inte sluta stirra. 

    Foto: Hanna Ki.

    La Oliva. Foto: Visit Fuerteventura.

    Här och där ligger vad som bäst beskrivs som en slags oaser. Små byar med vita sockerbitshus och fridfulla kyrkor. När vi stannar till i Pájara sätter jag mig på den livliga serveringen Ca Luise och tar in kafélivet omkring mig. Vi fortsätter på serpentinvägar till världsarvet Betancuria, grundat redan 1404 och pepprat med religiösa byggnader, och förbi Mirador de Guise y Ayose. Solen steker när vi når byn La Oliva och den kalla ölen i skuggan på baren intill Iglesia de Nuestra Senora de la Candelaria smakar extra gott. 

    Foto: Go Fuerteventura.

    Playas en las Dunas de Corralejo. Foto: Giorgio Grani.

    Sedan åker vi till Fuerteventuras främsta dragplåster: en av dess stränder. Nio kilometer långa Playas en las Dunas de Corralejo är å ena sidan turkosa bränningar. Å andra sidan böljande sanddyner som är overkligt mjuka mot bara fotsulor. En del charter, en del hippy. Det är gott om plats och otroligt härligt.

    Foto: Visit Fuerteventura.

    Goda chanser att gå i land

    Under veckan ombord MSC Opera har vi turen att vid tre av de fem stoppen kunna kliva rakt av och en kort promenad senare nå ett livligt lokalsamhälle. Det leder till en fin dag i Santa Cruz på Teneriffa. Det är en egensinnig ö. Djupt turistanpassad och ändå full av hemligheter. Som här i huvudorten där det finns gott om utmärkta tapashak och barer fulla av pratglada lokalbor. Tips: Bulan på dagen och Buenavida på kvällen.

    Språvagnen Tranvía de Tenerife leder sedan till den historiska pärlan San Cristóbal de la Laguna uppe på bergsryggen intill, en gång i tiden Kanarieöarnas allra första stad. En annan historisk, höglänt pärla är byn La Orotava ovanför kuststaden Puerto de la Cruz. Jag hinner med avstickare till samtliga.  

    Puerto de la Cruz. Foto: MSC.

    Överväldigande natur på Madeira

    Kryssningen ger också möjlighet att uppleva en ännu finare, ja alldeles ljuvlig dag, på Madeira. Inseglingen sker tidigt, och tidigt på förmiddagen sätter jag mig i en jeep. De närmsta timmarna kör lokalbon João omkring mig liksom fem vänner från Belfast och en mor-och-son-duo från München.

    Câmara de Lobos. Foto: Nuno Andrade.

    Vi rullar till fiskeläget Câmara de Lobos och till charmiga pyttebyar som Jardim da Serra. Vi svindlas av utsiktsplatser som Boca dos Namorados och Cabo Girão. Överallt är naturen överväldigande. Våldsamt kuperad och fabulöst grönskande. Det stora Atlanten som granne i alla väderstreck. Hade inte smeknamnet “den flytande trädgården” redan existerat tror jag att vi hittat på det under dagen. 

    Boca dos Namorados. Foto: Simo Räsänen.

    Cabo Girão. Foto: Cabo Girão Cliff Spot Cafe.

    Gatuliv i Funchal

    På eftermiddagen flanerar jag flera timmar i huvudstaden Funchal. Ger mig själv gott om tid i de gamla kvarteren Zona Velha. Inte minst utmed Rua de Santa Maria där de puttriga krogarna och fadobarerna ramas in av ett permanent utomhusgalleri. Fotografen José Maria Zyberchem initierade konstprojektet ”Portas Abertas” för 15 år sedan. De dekorerade dörrarna, väggarna och elskåpen har skänkt nytt liv till den historiska gatan.

    Foto: Peter Forster.

    Mercado dos Lavradores. Foto: Ilse de Groot.

    Jag kikar in på Mercado dos Lavradores anno 1940. Botaniserar bland frukt, grönsaker och blommor i en marknadsmiljö ritad av Edmundo Tavares som täcker ett helt kvarter. När solnedgången kommer sitter jag för en gångs skull sitter jag inte på min hyttbalkong. Utan i stället på lilla Nata 7:s uteservering, med ett glas snustorr madeira och en nybakad pastel de nata framför mig. Runtomkring börjar livet så sakta gå upp i en annan växel. För middag och kanske, antagligen, fest. 

    Veckan drar sig mot sitt slut och omväxlingen är härlig. Jag har förvisso inte vunnits över till kryssningsentusiasternas sida. Men förståelsen för varför kryssningar lockar har däremot djupnat en aning – och att se flera välbekanta öar i nytt ljus tack vare oväntad, intensiv gemenskap har varit en ynnest.

    Foto: Nata 7.

  • SAS lanserar direktlinje till Madeira

    SAS lanserar direktlinje till Madeira

    Nästa vinter och vår kan du flyga direkt till Funchal på Madeira från Arlanda i Stockholm med SAS. 

    Inför vintern och våren 2017/2018 lanserar SAS en direktlinje till Madeira från Arlanda i Stockholm. 

    – Årligen reser cirka 20 000 charterresenärer till det populära resmålet och nu får de en möjlighet att kunna flyga direkt från Arlanda. Vi ser ett stadigt växande intresse för Portugal och välkomnar SAS satsning på ytterligare en portugisisk destination utöver sommarens säsongslinje till Lissabon, säger Elizabeth Axtelius, flygmarknadsdirektör på Swedavia.

    Tidtabell

    Arlanda – Funchal, avgår lördagar kl. 09.30 och landar 14.05

    Funchal – Arlanda, avgår lördagar kl. 15.05 och landar 21.35

  • Rädslan för världen släppte i New York

    Rädslan för världen släppte i New York

    Kina Andersson är RES spaexpert. Hennes jobb som frilansjournalist innebär ett liv ofta på resande fot. Ett liv hon aldrig kunnat tänka sig som ung.

    Text: Linda Larsson

    Vilken var din första resa?
    – Jag åkte på klassresa till Rimini när jag gick i nian. Men annars, jag var rätt gammal första gången jag reste iväg själv. Jag var rädd för att ge mig ut ensam i världen tror jag. Jag kände därför aldrig behovet som alla andra att ”ge mig iväg ett år” efter studenten. Jag började plugga juridik istället.

    Men nu jobbar du som frilansande resejournalist, när var första gången du gav dig iväg själv? 
    – Jag kom till New York när jag var 24 år. Jag behövde en paus från mina juriststudier och hade en kusin som bodde där (bor där fortfarande). Så jag åkte dit. Väl där: jag kände mig hemma direkt på ett sätt som jag inte kan förklara. Mina rädslor för världen släppte, ”klarar jag mig här klarar jag allt” kändes det som. Efter det var jag mycket från och till i New York under många års tid, det blev ”min stad”. När andra pratar om New York som sin stad brukar jag känna ”nej men det är ju MIN stad”, trots att jag nu inte har varit tillbaka på flera år. 

    Du pluggade juridik men jobbar som journalist?
    – Journalistik började jag plugga efter att jag var färdig med mina juriststudier. Jag hade börjat arbeta som jurist men kände att det inte riktigt var jag. Så jag sadlade om. Sen när jag var 39-40 år fick jag jobb som redaktör för en liten resetidning. Och på den vägen är det. Mitt jobb i dag innebär att jag reser ofta. Att resa är en del av mitt jobb. Jag älskar det! Det är en speciell känsla att åka ut till flygplatsen…

    Du säger att du aldrig har haft den där inneboende drömmen om att resa. Men du har ändå historier att berätta från Bangladesh, Brasilien, Thailand… ja, i princip hela världen? 
    – Jag har alltid haft turen att ha vänner som har bosatt sig utomlands. Så det har fallit sig naturligt att jag har åkt och besökt dem.

    Du spenderar också mycket tid i Grekland?
    – Patmos känns som mitt andra hem, Patmos ger mig samma känsla av någon underlig anledning som New York: jag känner ett lugn där. Jag kan andas ut. Jag bryr mig inte om något när jag är där och jag slutar oroa mig för saker jag oroar mig för hemma.
    Folk tycker jag är tråkig som åker till ett och samma ställe. Men till Patmos åker jag inte för att upptäcka något nytt – jag åker dit för att slappna av. Det är konstigt det där, hade jag haft sommarstuga i skärgården hade ingen kritiserat att jag spenderat alla somrar där.

    Vad är det som gör att man känner sig hemma någonstans?
    – Ja, vad är det som gör att man känner sig hemma? Ibland kan man ju också känna tvärtom – det här borde jag tycka om. Men så gör man inte det. Det är en känsla man får för ett ställe – som känslan jag har fått för Patmos och New York. Men hur den känslan uppstår har jag inget svar på. Patmos och New York är ju så otroligt olika men ändå har de gett mig samma känsla.

    Vart går din drömresa. Eller har du någon sådan?
    – Jag drömmer om Australien. Självklart har jag en väninna där som jag vill besöka. Men jag är otroligt rädd för spindlar. Men min plan är att åka och besöka en pärlfarm. I vattnet finns inga spindlar så jag tycker det är en rätt fiffig plan! Sen drömmer jag om Buenos Aires också, jag dansar ju tango… herregud, det är så mycket jag vill hinna med och så lite tid!  

    Spa, hur kom det sig att du började intressera dig för spa:n?
    – Första gången jag var på spa gillade jag det inte alls. Det var något obehagligt med hela upplevelsen tyckte jag. Jag tror jag kapitulerade den där gången när terapeuten visade extra omsorg om mina frusna fötter. En duktig spaterapeut betyder så mycket för ett gott spabesök.
    Jag kommer också ihåg när jag var på ett hammam (ett turkiskt bad) i Tunisien. Där sliter och river de verkligen i en där man sitter i princip helt naken. Jag kände mig först väldigt utelämnad. Men om man bara tänker bort de där tankarna är det så skönt – det handlar om att lära sig att koppla av. Man måste lära sig att låta någon annan ägna en total uppmärksamhet.   

    Vilket är ditt bästa spa?
    – The Spa at Reid´s Palace Hotel på Madeira – ett hotell som Churchill brukade bo på – hela hotellet kändes liksom filmiskt vilket bidrog till upplevelsen. Sen älskade jag också det där hammamet i Tunisien. Men spaet på Madeira var mer tjusigt ”här sitter jag och känner mig elegant”.


    Kina som ung i New York. Foto: Privat.

    Om Kina Andersson

    Familj: Singel.
    Bor: Uppsala.
    Gör: Frilansjournalist och RES spaexpert.
    Reseprofil: Ofta på resande fot i jobbet. Men när hon har semester är det Patmos i Grekland som gäller. 

  • Madeira – Atlantens flytande spa

    Madeira – Atlantens flytande spa

    På Madeira njuter man av storslagna naturupplevelser och överdådig blomsterprakt, för att sedan ta del av någon av de många spapärlor ön bjuder på. Här får kroppen sitt, sinnet likaså. Såväl inne som ute. Madeira är som en enda stor wellnessupplevelse.

    Text: Kina Andersson.

    Hotell på Madeira

    Madeira brukar kallas Atlantens flytande trädgård. Med all rätt – det är en tropisk arkipelag med ett subtropiskt klimat som ger ett behagligt klimat året om och med en överdådig blomsterprakt – ALLT verkat växa här, stort och mycket ­– och dessutom ett hisnande landskap med höga berg, djupa dalar, vattenfall och urskog.

    Det absolut bästa sättet att uppleva Madeira är till fots, längs en av Madeiras berömda levador, bevattningskanalerna som leder vatten från de höglänta delarna av ön ut till odlingarna. Levadorna slingrar sig sammanlagt 2 000 kilometer runt ön och bjuder på olika svårighetsgrader.  

    Att sedan få slappna av i ett skönt spa, är en oslagbar känsla.

    Det finns en tydlig ambition att lyfta fram just spaverksamheten på Madeira. Här finns nu många spahotell med olika inriktningar, som anrika Reid’s Palace Hotel (Winston Churchills favorit) med klassisk lyx men också med behandlingar baserade på örter och växter från ön, till designhotellet Vine Hotel med sitt konceptspa där man specialiserat sig på behandlingar med vindruvor. Man hittar även små ställen med inriktning mer på själen som Ayurveda Cure Center liksom ultratrendiga anläggningar som Melia Madeira Mare Resort and Spa som även erbjuder behandlingar så som botox.

    Den genuint spa- och wellnessintresserade åker förstås också till Porto Santo, en liten ö några timmars färjefärd bort som Madeiraborna kallar för sin “hidden treasure” och som de gärna åker till under semestrar och helger. Här lyser sanden guldgul, en sand som också är känd för sin helande verkan. Öborna har i århundraden hävdat att den har medicinska egenskaper som hjälper mot reumatism och skelettsjukdomar, och numer finns det också forskning som stödjer detta. Porto Santo är också den Madeirafödde fotbollsspelaren Cristiano Ronaldos favorit – och det sägs att han brukar ta med sig lite sand varje gång han är där.

    Men det är inte bara sanden som det handlar om, på Porto Santo har även lera och mineraler kurerande egenskaper, liksom havsvattnet. Det finns också flera bra spaanläggningar på ön.


    Foto: Istock

    Spapärlor på Madeira

    The Vine Spa, Hotel the Vine
    Bara två minuters väg från Funchals centrum ligger The Vine Hotel, som med sin design vill ta med sina gäster till en vacker vingård. Den känslan vill man även ge i spaaavdelningen med behandlingar baserade på vindruvor. A divine experience…
    Lediga rum & priser

    Four Feelings Baía Spa, Four Views Baía
    Här provar man med fördel reflexology eller behandlingar med ayurvedisk inriktning. I övrigt ett snyggt hotell med fin utsikt över Funchalbukten, hamnen, katedralen och gamla staden. Här ligger man gärna på en solstol vid poolen och bara njuter av de vackra vyerna.
    Lediga rum & priser

    Malo Clinic Spa, Melia Madeira Mare Resort & Spa
    High tech-spa med sköna miljöer där gästerna förflyttas till soliga stränder och naturliga landskap genom dekor och speciell ljus- och ljudsättning. Riktigt duktiga massageterapeuter och uppskattade skönhetsbehandlingar. Melia Madeira ligger för övrigt fint alldeles vid strandpromenaden.
    Lediga rum & priser

    The Spa, Reid’s Palace Hotel
    Reid’s Palace är själva sinnebilden för gammaldags lyx. Hotellet ligger alldeles vid havet, på gångavstånd från huvudstaden med fantastiska vyer över bukten i Funchal. Även spaavdelningen bjuder på stillsam lyx med klassisk touch och varje behandlingsrum erbjuder utsikt över Atlanten. Välkända produkter – men också behandlingar med örter och växter från Madeira tillverkade särskilt för Reid’s Palace.
    Lediga rum & priser

    Thalassotherapy Centre, Hotel Vila Baleira på Porto Santo
    Havsvattnet och leran på Porto Santo är känt för sin läkande verkan – det tar man till vara här. “Thalassa” är det grekiska ordet för hav, och thalassoterapi bygger på användning av just havsvatten, havssalt, alger och leror. Ligger precis vid stranden.
    Lediga rum & priser

    Ayurveda Cure Centre
    Yoga, massage och mat i ayurvedisk tradition för gäster som söker en djupare tillvaro.
    ayurveda-madeira.com


    Foto: Istock.

    Om Madeira

    Ön ligger i norra Atlanten, omkring 90 mil utanför Portugal och 60 mil utanför den marockanska kusten, som en sista europeisk utpost i den stora oceanen. Madeira är huvudön i en ögrupp med samma namn, och förutom Madeira ingår även Porto Santo i nordost, samt den obebodda ögruppen Ilhas Desertas i sydost. Dessutom ingår ytterligare en obebodd ögrupp, Ilhas Selvagens, som ligger lite mer än halvvägs till Kanarieöarna.