My Website

Tag: Mallorca

  • Sommarens topp 5

    Sommarens topp 5

    De nordiska länderna är eniga när det gäller sommarens resmål. Här är de mest bokade länderna.

    Mallorca är hela nordens favoritresmål till sommaren 2017, och för första gången tar sin Kroatien in på Svenskarnas topp 5. 

    Detta visar bokningsstatistiken från Thomas Cook Group, där researrangören Ving ingår. 

    – Närmare sju av tio sommarresor från Sverige till Kreta och Rhodos är redan bokade och lika välbokat är det till Kroatien. Allra bäst bokat är det till Mallorca där nära 75 procent av resorna är slutsålda, säger Vings informationschef Magdalena Öhrn.

    De mest populära sommarresmålen (april till september) i de nordiska länderna:

    Sverige:

    1.Mallorca

    2.Rhodos

    3.Kreta

    4.Cypern

    5.Kroatien

    		  

    Finland:

    1.Kreta

    2.Rhodos

    3.Cypern

    4.Mallorca

    5.Turkiet
     

    Danmark:

    1.Mallorca

    2.Kreta

    3.Gran Canaria

    4.Rhodos

    5.Cypern

    Norge:

    1.Mallorca

    2.Kreta

    3.Gran Canaria

    4.Rhodos

    5.Bulgarien

    Hotell på vår favorit-ö Mallorca!

     

  • Valborgshelgens populäraste resmål

    Valborgshelgens populäraste resmål

    Har du också tröttnat på aprilvädret? Rekordmånga svenskar firar Valborg på sydligare breddgrader.

    Den extra långa Valborgshelgen, det osäkra aprilvädret och de förmånliga flygpriserna har fått många att boka resor till sydligare breddgrader.

    – Många har tröttnat på det ostadiga aprilvädret och vill åka söderut för att få lite sol på näsan, gärna till någon mysig storstad, säger Karin Starkman Ahlstedt, PR- och kommunikationsansvarig Ticket Privatresor.

    Hos Ticket har bokningarna av storstadsresor gått upp med 15 procent jämfört med samma tid förra året. Det resmål som ökat mest är Amsterdam, med 106 procent fler bokningar är förra året, men den allra populäraste destinationen för helgen är Mallorca.

    Topp 10 under Valborgshelgen

    1.Mallorca (1)

    2.Amsterdam (7)

    3.London (2)

    4.Paris (10)

    5.Cypern (5)

    6.Berlin (ny)

    7.Prag (6)

    8.Rhodos (4)

    9.Malaga (ny)

    10.Kreta (3)

    Källa: Ticket, bokningar fram till 23 april, avresa över Valborgshelgen. Förra årets placering står inom parentes.

    Hotell på Mallorca

     

  • Mallorca – alltid lika kärt

    Mallorca – alltid lika kärt

    Mallorca ligger kvar i topp av sommarens populäraste resmål. Den lilla ö-pärlan i Medelhavet lockar sina besökare med en vacker, rik natur med långa sandstränder, gömda badvikar och grönskande berg. Dessutom, matupplevelser i världsklass och storstadspuls i världens minsta storstad. RES ständige medarbetare, tillika Mallorcaexpert Jörgen Ulvsgärd, delar med sig av sina smultronställen.

    Text och foto: Jörgen Ulvsgärd

    Hotell i Mallorca

    Palma


    Ett av Palmas charmigaste kaféer: Grand Café Cappuccino.

    Allt fler resenärer söker sig i dag till Mallorca för att njuta av pulsen och den avspända atmosfären i världens minsta storstad. Här ryms fascinerande, historiska minnesmärken blandat med stiliga hotell och lyxiga restauranger, men också enkla barer och bohemiska vattenhål.

    Att stå uppe på de gamla stadsmurarna i gamla stan och blicka ner mot strandpromenaden Passeig Maritim, känna doften av salt svepa med de ljumma vindarna från havet är något som jag alltid har förknippat med Palma och Mallorca. Ofta har jag börjat mina vandringar i de svala och trånga gränderna i gamla stan, med att sitta ner en stund på klassiska Bar Bosch och studera folkvimlet. I de medeltida gränderna kan du lätt gå vilse och ändå alltid hitta ut. Större än så är inte den äldsta delen av Palma.

    Å andra sidan är det ju det som är meningen, eller som författaren och reseskildraren Jolo skulle ha sagt ”man måste gå vilse för att uppleva äventyret”. I dessa vindlande gränder kan vad som helst hända bara du är nyfiken och har ögonen med dig. Torgen Plaça Coll, Cort och Plaça Major – själva hjärtat i Palma – är livfulla oaser i den medeltida stadsbilden. Otaliga gamla palats och byggnader är varsamt restaurerade till små pärlor i form av mysiga personliga hotell och smakfulla restauranger. Shoppingstråken är flera och kyrkorna många. Mäktigast av dem alla är katedralen La Seu.

    Gatorna österut från gamla stan leder ner mot kvarteren La Llotja som förr var skepps- och båtbyggarnas hemvist i Palma. De smala gatorna är ett gytter av barer, butiker, gallerier och restauranger. Lite längre bort hittar du de mysiga kvarteren i Santa Catalina. Som överallt i världen har stadens arbetarstadsdelar förvandlats till populära konstnärskvarter i takt med att priserna stigit. Santa Catalina är inget undantag. En gång var dessa kvarter de fattigaste i Palma där hantverkare och fiskare höll till. Bakom pittoreskt, slitna och flagnade husfasader i olika pastellfärger, döljer sig i dag istället läckra designbutiker, konstnärsateljéer, massage-och yogastudior, coola barer och konstfullt utsmyckade kaféer, restauranger och klubbar.

    Tips Palma


    På La Ruta Martiana serveras tapas och öl för en billig peng.

    Katedralen La Seu
    Det är mäktigt att stiga in i denna gotiska helgedom från 1300-talet. Överallt sipprar ljuset in genom de målade, små fönsterglasen som består av tusentals, färgade glasbitar. Idén till katedralen, som är ett av de mäktigaste gotiska byggnadsverken i världen, kom till under en dramatisk båtresa mellan Barcelona och Mallorca då resenärerna, som var spanska soldater, drabbades av en fruktansvärd storm. De var på väg att erövra det moriska riket Mallorca som i slutet av 1200-talet var det värsta piratnästet i Spanien. Kung Jaume I, som var med ombord bestämde sig då, att om han fick sätta sin fot på Mallorcas jord skulle han bygga denna katedral till jungfru Marias ära på den gamla moskéns tomt. Han överlevde och år 1300 satte bygget igång, men katedralen stod klar först 300 år senare. Under denna period var Palma en av de rikaste städerna i Medelhavet.

    Plaça Mayor
    Stortorget i gamla stan är Palmas epicentrum. Härifrån genereras energin till de vindlande gränderna och andra små torg runt omkring. Från början låg det ett kloster här, men senare blev det ett marknadstorg dit alla Mallorcas bönder kom för att sälja sina varor. Runtomkring ligger kaféer och restauranger och varje vecka hålls olika marknader på platsen. Vill man inte trängas bland alla turister ska man gå hit tidigt på morgonen eller ännu hellre smita in på de små gränderna i anslutning till torget för att ta en fika, öl eller en sangria i lugn och ro.
    Plaça Mayor, Carrer de la Riera

    La Ruta Martiana
    Barrundan La Ruta Martiana är bästa sättet att komma ikontakt med lokalbefolkningen i Palma. Varje tisdagskväll är barerna, kaféerna och restaurangerna i området Sa Gerreria runt Plaça Quartera samt Plaça Coll fulla av folk. Här serveras tapas eller pintxos tillsammans med en öl för en billig penning. Nya utskänkningslagar innebär dock till mångas förtret att barerna stänger klockan 24 för att inte störa de boende i kvarteret.

    Grand Café Cappuccino
    Detta är ett av Palmas charmigaste kaféer och ett av mina favoritställen. Kaffekedjan Cappuccino är Mallorcas svar på Starbucks med flera populära kaféer i Palma och runt om på ön. Många kedjor förlorar sin charm i takt med att de växer, men detta kafé – som ligger i en gammal vacker byggnad med en underbar innergård på affärsgatan Carrer de Sant Miquel – är undantaget som bekräftar regeln.
    Carrer San Miguel, 53
    grupocappuccino.com

    Panaderia Fornet de la Soca
    Denna lilla oansenliga, men gudomliga panaderia hittar du om du följer den smala gränden Carrer Magdalena som går parallellt med La Rambla upp mot sjukhuset. På vänster sida dyker då Fornet de la Soca upp. Här finns inga flashiga skyltar eller stora fönster så det är lätt att den passerar obemärkt. Kliv in så får du med stor sannolikhet träffa bagaren själv, Tomeu Arbona Figuerola, som för ett antal år sedan la psykiatrin på hyllan och bestämde sig för att baka Mallorcas bästa ensaimadas. Han har ägnat många år åt forskning och återvinning av gamla hotade mallorkinska recept. Utöver det söta brödet bakas här andra klassiska bakverk från ön.
    Carrer Saint Jaume 23
    fornetdelasoca.com

    Las Gracias
    Vill du dricka en god kopp kaffe och kanske köpa med dig olivolja, gourmetsalt och vin från Mallorca så är butiken Las Gracias ett måste. De två tjejerna som driver stället har handplockat de bästa råvarorna från ön. En av dem jobbar på Flor de sal d’es Trenc vilket innebär att du hittar det bästa gourmetsaltet i denna butik. Här kan du också ta en fikapaus under shoppingturen längs Sant Eualiagatan.
    Carrer Santa Eulalia 13
    lasgraciastienda.com

    Café Murada
    När solen snabbt sjunker mot horisonten sätter jag mig gärna en stund på Café Murada, en liten italiensk pärla, som ligger en bit bortom katedralen i gamla stan, i ett område som håller på att bli hett i upprustningsiverns Palma. Det är ett av Palmas äldsta områden som var judiska hantverkskvarter under morernas tid och som för bara några år sedan ansågs lite off och ganska nedslitet. Så började det hända saker. Stället är öppet som kafé bara på våren, försommaren och på hösten. Under sommaren är restaurangen endast öppen kvällstid på grund av hettan vid stadsmuren. Öppettiderna kan variera så kolla gärna hemsidan innan. Utsikten över Palmabukten är hänförande, solläget under eftermiddagen likaså.
    Passeig Dalt Murada 2
    cafemurada.com

    Rialto Living
    Rialto Living är en livsstils- och konceptbutik som erbjuder kunderna 800 kvadratmeter fullproppade med möbler och inredningsprylar, mode, konst, böcker och accessoarer. Allt noga utvalt av grundarna Klas Käll, formgivare och tidigare en av ägarna till varumärket Gant, och Barbara Bergman, grafisk formgivare. Butiken är uppkallad efter teater Rialto som byggdes 1928 och som omvandlades till inredningsbutik 2007. Rialto Living har också ett kafé för lunch eller fika.
    Carrer de Sant Feliu, 3
    rialtoliving.com

    Hotel Hostal Cuba
    Denna byggnad, som är ett landmärke för stadsdelen, blev färdig 1904 till minne av de band som arbetarstadsdelen hade med Kuba. Hotellet är byggt i den inhemska jugendstil som kallas för modernisme och som kan ses på många fasader och hus runtom i stadsdelen. I den här byggnaden, som i dag också är en bar och restaurang, brukade sjömän och fiskare samlas för att dricka kaffe. Själv slår jag mig gärna ner för en fika eller en öl innan det är dags för middagen. Takbaren är en mycket populär samlingsplats och cocktailbar på sommarhalvåret. En drink här uppe med hela Palmabukten i kvällsbelysning är en svårslagen upplevelse. Dubbelrum från cirka 1 600 kronor natten, beroende på säsong.
    Carrer de Sant Magí 1
    Lediga rum & priser

    Mallorcas inland


    På Ca Na Toneta har systrarna Solivellas omvandlat sin faster Tonetas hus till en liten restaurang.

    Den på senare år trendiga matmetropolen Palma har länge sneglat på vad som händer ute på landsbygden, i staden Inca och i byar som Algaida, Montuïri och Caimari. Inca ligger mitt på ön och är betydligt bättre än sitt rykte. Visserligen är det få turister som har något gott att säga om staden. Man hör ofta kommentaren att det är en riktig håla, men lyssnar du i stället till de bosatta i Inca trivs de alldeles utmärkt, bortsett från att de i dag känner sorg i hjärtat över alla de nedlagda läder- och skofabriker som tidigare var stadens själ. Visst, Inca är föga insmickrande vid en första anblick, men hemsk är den inte. Jag tycker själv att det är spännande med ställen som är lite fula och skamfilade, de ruvar ofta på hemligheter. Inca med de omgivande orterna Binissalem och Manacor har sedan urminnes tider dessutom varit centrum för vinproduktionen på ön.

    I de centrala delarna av ön regerar den äkta husmanskosten. Här finns en matlagningstradition som kan stoltsera med de bästa charkuterierna i världen, som till exempel sobrassadan, denna späckstinna patéliknande korv som är själva livlinan i den dagliga matlagningen och som serveras i alla tänkbara konstellationer. Tillsammans med en mängd andra korvar förstås. Sätet för dessa charkuteridelikatesser är byn Montuïri. Den här delen av Mallorca är också berömd för sitt griskött, porc negre, som kommer från de svarta svinen uppfödda på korn, bönor och fikon.

    Tips inlandet

    Ca Na Toneta
    Från Inca upp mot Tramuntanabergen slingrar sig vägen till byn Caimari. Byn klänger på den branta sluttningen under den spektakulära bergstoppen med klostret Sagrats Cors-Lluc högst upp, en viktig anhalt för pilgrimer. I utkanten av Caimari lämnar du huvudgatan, fortsätter uppför en trådsmal gränd och snubblar sedan in på den lilla restaurangen Ca Na Toneta, som ligger strax nedanför kyrkan. Här har systrarna Solivellas omvandlat sin faster Tonetas hus till en liten restaurang som gör skäl för begreppet ”ät lokalt, tänk globalt”. Allt de gör sker med stor kärlek till vad jorden och havet ger. De föredrar grönsaker som är odlade i deras egen trädgård. Resten, som till exempel fisk, kött och charkuterier, hämtar de från lokala producenter. Boka för säkerhets skull bord i förväg. Det finns bara sex bord på terrassen och lika många inne.
    Carrer de l’Horitzó 21, Caimari
    canatoneta.com

    Joan Marc Restaurant
    För Mallorcaresenärer som älskar god mat är kocken Joan Marc Garcias säkert ett välbekant ansikte. Jag har följt hans suveräna matlagning på kända ställen som Son Brull, Reads och Sant Pau. Nu driver han egen restaurang i hemstaden Inca. Hans stil, som bygger på traditionell mallorkinsk mat i modern tappning, är densamma. Närproducerade råvaror är hans signum.
    Plaça del Blanquer, 10, Inca
    joanmarcrestaurant.com

    Vingårdsbesök
    En av mina favoritbodegor är Bodegues Ribas i byn Consell, som har anor från 1700-talet, och därmed är en av öns äldsta bodegor. Vingården drivs av syskonen Araceli och Xavier som bland annat producerat prestigevinerna Gargollassa och Prensa.
    Vingårdarna Macià Batle i Santa Maria de Cami och José Luís Ferrer i Binissalem är båda duktiga vinmakare. Deras vinhus ligger i närheten av varandra, ett par mil norr om Palma, och är båda populära utflyktsmål bland vinintresserade turister.
    bodegaribas.com
    maciabatle.com
    vinosferrer.com

    Mallorca västerut

    Vägen är ofta resans mål, hävdar många. Det gäller i hög grad utfärderna på de vindlande vägarna i Tramuntanabergen på nordvästra Mallorca. Dessa vägsträckor kan vara en nog så stor utmaning för den som har lätt för svindel eller åksjuka. Den minst vindlande delen av dessa bergsvägar går mellan Palma och 1300-talsbyn Valldemossa, där kompositören Frederic Chopin och författarinnan George Sand tillbringade en vinter.

    Efter Valldemossa tar branta serpentiner vid ner mot konstnärsbyn Deià och fortsätter vidare längs den klippiga kustvägen upp till Port de Sóller. Härifrån kan du med fördel ta den smalspåriga järnvägen till staden Sóller på 1 400 meters höjd över havet, varifrån du sedan kan fortsätta vidare med samma järnvägslinje tillbaka till Palma.

    Sóller är känd för sina apelsinodlingar. Apelsinen härstammar egentligen från Kina och inte från medelhavsländerna. Den klarar nämligen inte Medelhavets torra somrar utan hjälp av vatten. Får den vatten ger den flera skördar. Detta faktum är orsaken till att Sóllerdalen blivit Mallorcas apelsincentrum. Bäckarna uppifrån det höga Puig Majormassivet i Tramuntanabergen förser dalgången med vatten året om. En annan orsak till att apelsinträden trivs så bra runt Sóller är den svala sommartemperaturen och de milda vintrarna. Under blomningstiden fylls hela dalgången med en tydlig apelsindoft.

    Det är med andra ord ute på vischan det händer spännande saker, inte minst på matfronten. Detta gäller inte minst västra Mallorca som omfattar de kända turistorterna Port d´Andratx, Santa Ponça och inte minst jetsetbadorten Portals Nous. I dalgångarna ligger också många av de gamla herrgårdarna, så kallade possessiós eller fincor, ofta med anor från medeltiden. Många av dem är i dag renoverade till exklusiva resorter som erbjuder det mesta som krävs för en kroppslig och själslig förvandling.

    Tips västerut

    Son Nét
    Detta är en av Mallorcas finaste fincor, en gång i tiden också en av de största på ön med ägor ända från byn Puigpunyent ner till Palma. Den renoverades under 1990-talet och öppnade som en lyxig resort 1998. Alla möblerna är klädda med handgjorda och vävda tyger. Här ryms 31 rum och sviter, bara 25 minuters bilresa från Palma. De två restaurangerna Oleum, som ligger inne i huvudbyggnaden, och Gaebo, som används för utomhusluncher, serverar en klassisk medelhavsmat med en touch av Mallorca. Det mest spektakulära med denna finca är ”trädkojan”, som fungerar som konferensrum alternativt privat middagsarrangemang för cirka åtta personer, och som är byggt runt ett gammalt träd framför huvudbyggnaden. Den enda i sitt slag på Mallorca. Här uppifrån har du som gäst ett fågelperspektiv över den vackra dalgången, byn Puigpunyent och Tramuntanabergen. Dubbelrum från cirka 1 500 kronor natten.
    Carrer Castillo de Sonnet, i utkanten av byn Puigpunyent
    Lediga rum & priser

    Munkklostret Cartoixa de Jesús de Nazaret i Valldemossa
    Det var här paret Frederic Chopin och George Sand hyrde en cell 1838, som nu är omvandlad till museum. För Chopins del gav vistelsen upphov till några av hans mest älskade kompositioner, bland andra Regndroppspreludiet och George Sand skrev den välkända boken, En vinter på Mallorca. Klostret i sig är både intressant och vackert, men arkaderna bakom kapellet och den omgivande klosterträdgården med utsikt över dalen är en minst lika stor upplevelse. På översta våningen i klosterkyrkan ligger museet för samtidskonst, som innehåller målningar av flera av våra stora europeiska 1900-talsmålare – företrädesvis spanska – som till exempel Pablo Picasso, Joan Miró och Tapies. I klostret finns också ett apotek från 1600-talet.
    Plaça de la Cartoixa de Valldemossa
    cartujadevalldemossa.com

    Deià
    Byn Deià är ett av de mest hajpade utflyktsmålen på Mallorca, men spara besöket till lågsäsongsmånaderna april-maj och september-oktober. Det är då byn bäst kommer till sin rätt, annars är risken stor att hela upplevelsen går förlorad. Den lilla stenstranden vid foten av byn, liksom alla strandrestaurangerna ovanför är under turistsäsongen ständigt proppfulla. Dessutom blir nordvästkustens slingriga serpentinvägar svårframkomliga av den intensiva trafiken. För den åksjuke som inte tål serpentinvägarna mellan Port de Sollér och Valldemossa rekommenderar jag att ta båtvägen. De flesta som besöker Deià tar den halvtimmeslånga promenaden ner till den lilla stenstranden, men vad inte många vet är att den vackraste stranden inte är Cala Deià utan Cala Tuent några kilometer därifrån. Den ligger bildskönt insprängd bland mäktiga klippformationer. Ett mer behagligt sätt att uppleva Deià och utsikten över dalgången är från terrassen på Café Miró eller från utsiktsklippan Son Marroig ett par kilometer utanför byn.

    Mitt favoritställe för en lunch eller middag är den lite undanskymda trädgårdsterrassen, Sa Vinya, ovanför genomfartsvägen genom Deià eller en drink med tilltugg i solnedgången på fincan Ca’s Xorc, som i dag är ett boutiquehotell och ligger vid en brant bergvägg mellan Deià och Sóller. Stället har en fantastisk utsikt över bukten. Dubbelrum från 1 400 kronor natten.
    sonmarroig.com
    restaurant-savinya.com
    Lediga rum & priser Ca’s Xorc

    Hotel La Residencia
    Det var grundaren av flygbolaget Virgin, Sir Richard Branson, som på 1980-talet använde sin förmögenhet till att totalrenovera den fallfärdiga gamla fincan med anor från 1400-talet och förvandlade det till ett lyxhotell. Hotellet är med andra ord ett häftigt ställe att ta in på, dyrt under högsäsong, men överkomligt under lågsäsong då det också är som bäst att besöka Deià. Byggnaderna ligger i etage utmed bergssluttningen ner mot byn med en vidunderlig utsikt över dalen. Detta är ett hotell som också är en sevärdhet i sig. Här ligger både den prisbelönta restaurangen El Olivo och den mysiga tapasrestaurangen Café Miró med uteservering på terrassen. Dubbelrum från 3 500 kronor natten. 
    Son Canal s/n, Deià
    belmond.com/laresidencia

    Sóller
    Egentligen är det mest sevärda med Sollér staden och dess omgivningar. Ankomsten med den smalspåriga järnvägen från Palma är som en filmisk entré från en svunnen tid. Järnvägen byggdes 1912 för fruktfrakter ner till Palma eftersom vägnätet i Tramuntanabergen var alltför svårforcerad under vintertid. Tåget som avgår från Plaça de Espanya i Palma gick under namnet ”Röda Pilen”, vilket i dag kan te sig komiskt med tanke på den långsamma framfarten. Vid tågstationen i Sóller kan man byta tåg ner till Puerto Sóller och havet. Glöm inte innan dess att titta in i den vackra järnvägsrestaurangen. I Puerto Sóller är det under högsäsong mycket trångt både i havsviken och bland alla restauranger, barer och kaféer längs stranden. Mysigast är det under våren och hösten.
    trendesoller.com

    Ca’n Boqueta
    Inne i Sollér kretsar det mesta kring torget Plaça Constitució, ett vackert torg fullt av barer, kaféer och restauranger. Tyvärr också en hel del turistfällor. Med tanke på hur populär denna ort är för turister finns det förvånansvärt få bra restauranger, med något undantag. En av dem är en liten favorit som dock inte ligger på torget utan ett kvarter därifrån och heter Ca´n Boqueta. Här serveras utsökt mat till schyssta priser. Restaurangen har en uteservering på en liten mysig gård med palmträd.
    Carrer Gran Via 43, Sóller

    Mallorca österut

    Många turister hinner sällan med att utforska det sydöstra hörnet av Mallorca, vilket är synd. Landskapet innanför kusten är kargt och platt och inte särskilt inbjudande, men kustlinjen är desto mer intressant. Här hittar du de bästa badvikarna med det klaraste vattnet. Insprängda mellan bergsskrevorna finns allt från stora vikar tätt kantade med turistanläggningar, till små sandstränder tillgängliga endast till fots eller med båt. De bästa ligger gömda mellan klippor eller sanddyner bara en timmes bilresa från Palma. Stranden Es Trenc är det närmaste Västindien man kan komma i Europa. Längs kusten utanför Ses Salines skördar man också för hand gourmetsaltet Flor de Sal d’es Trenc, som används av kockar och finsmakare över hela världen och som är ett starkt signum för Mallorca.

    Tips österut

    Stränder och badvikar

    Vill man uppsöka dessa gömda vikar med turkosblått vatten är klippbukterna El Mago och Parc Natural Mondragó, ett område med flera fina stränder. Badutflykterna kan med fördel kombineras med vandring runt udden Cap de Ses Salines. Längs den vackra vandringsleden radar vackra vikar upp sig, som till exempel, Es Màrmols, Cala Llombards och den vackra Cala S´Almunia dit inte så många beger sig av det enkla skälet att det tar tjugo minuter att gå ner till stranden från vägen.

    Vid badviken Mondragó är bekvämligheterna större, vilket gör att badet lätt kan kombineras med en övernattning på strandhotellet med samma namn.

    Es Caragol är en annan okänd pärla, som dock kräver minst en kvarts promenad från fyren på sydspetsen Cap de Ses Salines. Detta är ett välkänt nudistbad, men för de som föredrar badkläderna på går det att hitta en strandremsa för sig själv. Även här är det egen matsäck som gäller.

    Es Trenc är däremot ingen hemlig strand, ej heller folktom. Den är snarare en milslång och naturskön strand med kritvit sand och rent, gnistrande klart vatten belägen mellan staden Sa Rapita och Colònia Sant Jordi. Denna strand är det närmaste Västindien man kan komma i Europa. Den minst trånga delen av Es Trenc är den västra delen mellan Sa Rapita och Punta Plana.

    Norra Mallorca

    Det finns två sätt att ta sig från Palma till norra delen av ön. Antingen åker du på halsbrytande vackra serpentinvägar från Deia via Port de Sóller och den magnifika klippbukten Sa Calobra, en av Europas finaste bergsvägar med en fallhöjd på 800 meter, eller så väljer du den enklare via motorvägen från Palma.

    Eftersom norra Mallorca för mig är förknippat med branta klippor med turkost vatten, väljer jag hellre den svårare vägen som efter Port de Sóller slingrar sig upp i de höga passen nedanför berget Puig Major på drygt 1 400 meters höjd. Här möter du den ena cykelklungan efter den andra på väg uppför eller nerför berget, från eller till staden Pollença. En av mina favoritvikar på nordsidan av ön är Cala de Sant Vicenç som är mysigast att nå cykelvägen från Pollença. Och icke att förglömma halvön Cap de Formentor med sin spännande historia, vackra natur och suveräna bad.

    Tips norrut


    Son Brull – ett ombyggt kloster från 1300-talet.

    Pollença
    Staden är en genuin liten spansk stad med trånga gränder som hela tiden söker skugga och där husen med sina smidesbalkonger lutar sig ut över gatan för att skydda flanörerna från en brännande sol. Härifrån är det bara drygt en mil ner till havet och staden Port de Pollença, som ligger formad efter bukten med en av de finaste halvöarna på Mallorca utanför sig. Strandpromenaden är kantad av trevliga hotell, restauranger och kaféer och är en av öns minsta och kanske mysigaste badorter.

    Son Brull
    Några kilometer utanför Pollença ligger en av mina favoritfincor på Mallorca, det vackra ombyggda 1300-talsklostret Son Brull. ”Man måste vara lite galen för att dra i gång ett sådant här projekt”, berättar ägaren Miguel Suau, som är barnfödd på ön. Han är fjärde generationen i en hotellfamilj från Pollença. Miguel och hans föräldrar började renovera det gamla klostret för 12 år sedan i en sparsmakad stram och elegant stil där historia möter nutiden. Återhållen lyx skulle man kunna säga. Det mesta går i grått, elfenben, brunt och svart. De halvmetertjocka stenväggarna håller värmen på vintern och svalkan på sommaren. Dubbelrum från cirka 2 000 kronor natten.
    Lediga rum & priser

    Can Simoneta
    En annan vacker finca på nordsidan är Can Simoneta i byn Canyamel. Den gamla renoverade herrgården ligger uppe på en kulle eller snarare klippa och är i dag ett litet femstjärnigt hotell. Läget är idealiskt som utgångspunkt för vattensport, golf, cykling, tennis, ridning eller vandring. Dubbelrum från cirka 1 900 kronor natten.
    Lediga rum & priser

    Alcúdia
    Stranden i Alcúdia är mer än en mil lång och består av finkornig sand. Den sträcker sig ända ner till grannorten Can Picafort. Närmast Alcúdia är det långgrunt, men djupnar ju längre bort mot Platja de Muro du kommer. Kör mot Can Picafort och parkera bilen vid vägen cirka en kilometer efter Hotel Viva Bahia. Gå genom pinjeskogen och du kommer till strandens mest orörda del. Glöm inte picknickkorgen för här finns inget att köpa. Gamla stan i Alcúdia har en storslagen ringmur med 26 torn och kullerstensbelagda trånga gator som kantas av små mysiga kaféer och restauranger. I Alcúdia finns öns enda bevarade romerska teater där det ibland hålls konserter.

    Restaurante Jardin Bistro
    Vill du äta en riktigt bra måltid ska du besöka denna bistro. Här basar Macarena de Castro, vilket är synonymt med matlagning på hög nivå. Prova gärna fiskrätten frito de raya con verduras mediterranías. Macarena de Castro driver också en Michelinkrog, Jardin, i anslutning till bistron.
    Tritones s/n, Port d’Alcúdia
    restaurantejardin.com

     

     

     

     

     

  • Höstens populäraste destinationer

    Höstens populäraste destinationer

    I höst lockar Mallorca, Gran Canaria och Kreta. Men även Bangkok, New York och London kvalar in på listan över de destinationer som är populärast i höst.

    Många har redan bokat höstens resa; antal bokningar inför hösten har ökat med 6 procent jämfört med i fjol skriver Di som hänvisar till statistik från Ticket.

    Sol- och badresor lockar: Mallorca som destination har ökat med 30 procent. Även storstadssemestrar är populära: resandet till storstäder har ökat med 7 procent.

    En av anledningarna till att resandet till Mallorca har ökat så mycket är på grund av oroligheterna i Turkiet säger Karin Starkman Ahlstedt, PR- och kommunikationsansvarig för Ticket till Di.

    Thailand fortsätter vara populärt: bokningar till Bangkok har ökat med 24 procent. I Europa är det främst London som lockar: 44 procent fler reser dit i höst.

    Höstens mest bokade resmål
    1. Mallorca (3)
    2. Gran Canaria (2)
    3. Kreta (4)
    4. Malaga (ny)
    5. Bangkok (5)
    6. Cypern (6)
    7. New York (7)
    8. Rhodos (8)
    9. London (ny)
    10. Barcelona (9)

    Höstens mest bokade semesterländer
    1. Spanien (1)
    2. Grekland (3)
    3. USA (4)
    4. Thailand (6)
    5. Italien (5)
    6. Storbritannien (9)
    7. Cypern (8)
    8. Portugal (ny)
    9. Frankrike (10)
    10. Kroatien (ny)

    Kolla in hotell på våra favorit-öar

    Mallorca Gran Canaria & Kreta

  • RES Spaniennummer ute i butik

    RES Spaniennummer ute i butik

    Stor cityguide till Barcelona, från hästryggen i Andalusien, gastronomi i San Sebastian, bästa utflykterna i Costa Brava… det och så mycket mer i vårt nya nummer som är en Spanienspecial.
    Köp den i närmsta butik eller direkt på webben i pressbyråns webbshop.

    Bland annat innehåller vår Spanienspecial

    Mallorca:  Sommarens hetaste ö. En gammal bekantskap med så mycket mer att upptäcka.

    San Sebastian: Matstaden som förför, inte bara med sina pintxosbarer och Michelinstjärnor, utan också sina stränder, sin kultur och sina levnadsglada invånare.

    Barcelona: Stor cityguide till staden som kryllar av barer, kaféer, restauranger och sevärdheter.

    Andalusien: Vi tar med er på en resa genom Andalusien från hästryggen.

    Gran Canaria: Grisfesterna är ett minne blott och fram träder Michelinrestauranger, designchica bed and breakfasts och trendiga butiker.

    Costa Brava: Klippiga Costa Brava-kusten är känd för sina vackra städer och kanalstaden Empuriabrava är ingen undantag. Vi guidar dig runt i staden med omnejd.

    Husmarknad: Den spanska bostadsmarknaden är hetare än någonsin och svenskarna slår rekord i spanska husköp. Vad ska man tänka på innan man hittar sitt drömhus i solen?

    Big Five: Inte våra vanliga storstäder utan i stället får du senaste tipsen från spanska storstäder: Bilbao, Madrid, Ibiza, Las Palmas och Malaga.

    Det och mycket mer…
     

    Trevlig läsning önskar vi på RES!

     

  • Drömmen om Karibien

    Drömmen om Karibien

    Svajande palmer, turkosblått hav och kritvita stränder. Karibien har allt för en avkopplande semester fylld med sol och bad. Men även för den äventyrslystne hägrar ett paradis bakom en prunkande vegetation med aktiva vulkaner, vattenfall och ett rikt djurliv. RES tar dig med på en rundresa till åtta öar med olika karaktär. 

    Text: Hanna Anfelter

    Jamaica

    Säg Jamaica och de flesta människor börjar genast tänka på reggae och Bob Marley. Och med all rätt, musiken och rastakulturen sägs vara ständigt närvarande på ön och prägla det dagliga livet. I den lilla byn Nine Mile, mellan Claremont och Alexandria föddes reggaestjärnan och här ligger han även begraven. På plats kan man besöka hans grav och titta på reggaemästarens gitarrer, priser och bilder. Inne i Kingston, öns huvudstad, finns ett Bob Marley-museum som lockar besökare året runt. Enligt Jamaicanerna själva var det dem som uppfann all-inclusive konceptet och i Montego-bukten, på den norra sidan av ön, ligger anläggningarna utmed de kritvita stränderna, som lockar med sol och bad. För den som söker sig bortom strandlivet, väntar en grönskande natur med floder, berg, grottor och vattenfall. Ett av de mest kända vattenfallen är Duncan River Falls där bland annat en scen från filmen Cocktail med Tom Cruise i ledande roll, spelades in. På den sydöstra delen av ön ligger ”Blue Mountains”, de blåa bergen, populära för vandring. Här odlas också ett kaffe som anses vara en av de bästa sorterna i världen.

    Invånare: Cirka 3 miljoner
    Språk: Engelska, men det lokala språket, patois, pratas av majoriteten av invånarna
    Valuta: Jamaicansk dollar
    Övrigt: Ön var tidigare en engelsk koloni och vann sin självständighet 1962
    visitjamaica.com

    Dominica

    Till Dominica åker man inte för sol och bad utan här är det naturens under som lockar. Inne i nationalparken Morne Trois Pitons ligger världens näst största vulkaniskt kokande insjö, ”The Boiling Lake”. Hit kommer man endast till fots, men det är väl värt mödan. Vandringen som tar cirka två timmar enkel väg går till en början genom en tropisk regnskog för att så småningom övergå i ett vulkanlandskap innan man slutligen når den kokande sjön. Ett annat måste på ön är dykning eller snorkling i det berömda Champagnerevet som har fått sitt namn efter det kontinuerliga flöde av små bubblor som dyker upp från det stora systemet av aktiv rök på havsbotten. Dominica är hem till en av Karibiens sista ursprungsbefolkningar, Kalinagoindianerna som bor på öns östkust, i området Kalinago. Ett kollektiv på cirka 2 200 människor som gärna visar och delar med sig av sin historia och kultur till intresserade besökare. I öns huvudstad Roseau hittas färggranna koloniala hus, flera matmarknader och europeiska kaféer. Överallt på ön är stämningen vänlig och avslappnad.  

    Invånare: Cirka 72 000
    Språk: Det officiella språket är engelska, men patois, en fransk-kreolsk dialekt behärskas av de flesta.
    Valuta: Östkaribisk dollar
    Övrigt: Valskådning är en populär aktivitet. I vattnet kring Dominica bor runt 20 valarter och delfiner, däribland kaskelotter.
    dominica.dm

    Montserrat

    1977 kom Sir George till Montserrat. Den forne Beatlesmedlemmen blev kär i den lilla gröna ön och förälskelsen ledde till att han två år senare öppnade en fullt utrustad inspelningsstudio, Air Studios, på plats. Under ett drygt årtionde flög storheter som Paul McCartney, Elton John, Sting och Stevie Wonder hit för att spela in sina skivor i den anrika studion, och välkända låtar som I’m still standing och Ghost in the machine sägs ha kommit kom till här. 1989 fick allt dock ett abrupt slut då orkanen Hugo drog in över ön och förstörde 90 procent av infrastrukturen, däribland musikstudion. Ända sedan dess har Sir George samlat in pengar för att hjälpa de drabbade och familjerna på ön. Den här lilla vulkanön som, för övrigt är en självständig nation i det brittiska imperiet, har inte bara drabbats hårt av orkaner. 1995 vaknade den aktiva vulkanen, Soufrière Hills Volcano, till liv och satte två tredjedelar av befolkningen på flykt. Mer än halva Montserrat ligger fortfarande i den så kallade ”exclusion zone”, ett område som är helt obeboeligt. En av öns huvudattraktioner är att besöka den övergivna gamla huvudstaden Plymouth– en tyst spökstad begravd i vulkanisk aska där varken djur, fåglar eller mobiltelefoner ses eller hörs.
    I övrigt lockar Montserrat med ett rikt naturliv – fågelåskådning, dykning, vandring och strandliv på någon av öns svarta stränder – det finns bara en vit sandstrand på hela ön.

    Invånare: Cirka 5 000
    Språk: Engelska
    Valuta: Östkaribisk dollar
    Övrigt: Lokalrätten är en gryta gjord på getkött som oftast serveras med bröd eller ris och som helst ska koka i en metallgryta över öppen eld där röken ger grytan en upphöjd smak.
    visitmontserrat.com

    Anguilla

    Anguilla är en platt, långsmal ö med milslånga stränder, svajande palmer och vatten som reflekterar hela den blåa paletten. Här lyser massturismen med sin frånvaro och småskaligheten råder. Öborna själva beskriver ön som en plats för ” barfota lyx”. 33 kritvita sandstränder, däribland den mest kända Rendezvous Bay lockar besökare på jakt efter strandhäng och svalkande dopp. Förutom sol och bad skryter Anguilla med matupplevelser av alla de slag. Ön marknadsför sig som Karibiens kulinariska huvudstad och utbudet är brett – här finns mer än 100 platser att äta på – anpassat efter alla plånböcker – från foodtrucks till exklusiva restauranger.

    Invånare: Cirka 15 000
    Språk: Engelska
    Valuta: Officiella valutan är östkaribisk dollar, men amerikanska dollar accepteras överallt.
    Övrigt: Anguilla har ingen egen internationell flygplats utan det enklaste sättet att ta sig hit med båt via grannön Saint Martin.
    ivisitanguilla.com

    Haiti

    Under 1970-talet var Haiti en framstående turistdestination. Då semestrade såväl Mick Jagger, Jackie Onassis och Graham Greene här. Även paret Clinton har besökt ön då de valde att åka hit på bröllopsresa 1975. Men de ostabila politiska åren under Papa Doc och hans son Baby Doc, samt inte minst det jordskalv som 2010 drabbade landet – och tog flera hundratusentals människors liv och gjorde lika många hemlösa – slog hårt mot såväl infrastrukturen som besöksnäringen. I takt med att landet nu håller på att återhämta sig börjar turisterna strömma till på nytt och internationella hotellkedjor så som Best Western och Marriott har återvänt och öppnat nya hotell. Haiti, Dominikanska Republikens västra granne – de samsas om ön Hispaniola – är ett land som stoltserar med en vacker natur, ett rikt kulturarv och en spännande historia, som exempelvis museet MUPANAH – Musée du Panthéon National Haîtien – inne i huvudstaden Port au Prince, berättar om. Landets andra största stad heter Cap Haitien och ligger i norr. Här kan man beskåda Haitis kanske mest kända landmärke, citadellet Laferrière som ligger på 900 meters höjd, och som byggdes 1804 för att fira Napoleons nederlag och uppkomsten av världens första fria svarta stat. Staden Jacmel, strax söder om Port de Prince, är känd för sitt hantverk och sin koloniala arkitektur. Utanför stadskärnan väntar stränderna dit få turister ännu har hittat.

    Invånare: Cirka 10 miljoner
    Språk: Franska och engelska
    Valuta: Gourde, men amerikanska dollar är accepterat.
    Övrigt: Sångaren och rapparen Wycflef Jean föddes på Haiti och bodde där sina nio första levnadsår innan familjen flyttade till USA.
    experiencehaiti.org

    Grenada

    Grenada kallas ofta för kryddön, en vinkning till den här lilla öns extremt stora export av främst muskotnöt, men även av kakao och kanel. Grenada må vara liten till yta, men sin storlek till trots har den ryktet om att sig att vara full av charm och upplevelser. Här kan du lära dig allt om chokladtillverkning, smaka lokal rom, utöva yoga i regnskogen, spana in nykläckta sköldpaddor som letar sig ner till vattnet, dyka bland koraller eller snorkla i en av världens första undervattensparker, The Moliniere, utnämnd till ett av världens 25 underverk av tidningen National Geographic. Utöver huvudön Grenada finns det två mindre öar, Carriacou och Petit Martinique. På Carriacou bor cirka 9 000 personer och här sägs det att det är som det var i Karibien för fyrtio, femtio år sedan. Petit Martinique är den minsta ön, med endast cirka 1 000 invånare och en populär plats för lugn och ro.

    Invånare: Cirka 110 000
    Språk: Engelska är det officiella språket, men det är inte ovanligt att höra lokalbefolkningen prata fransk-kreolska.
    Valuta: Östkaribisk dollar
    Övrigt: I början av 1980-talet invaderas Grenada av amerikansk miltär. Invasionen som varade i två dagar, skördade över 100 liv, mestadels amerikanska. Den 25 oktober varje år firas minnet av demokratins återtåg på ön 1983. 
    grenadagrenadines.com

    Tobago

    Tobago utgör ena halvan av Trinidad Tobago och är till skillnad från sin större like, mindre och mer rofylld. Det är oftast hit som stressade trinidadbor åker när de söker lugnet. De främsta lockelserna är naturen och stränderna. Det sägs att Daniel Defoe hade Tobago i åtanke när han skrev Robinson Kruse och enligt sagan spolades han i land på en av öns mest kända stränder, the Englishmen’s Bay. Djurlivet är rikt och inte sällan ses kolibrier och pelikaner segla fram i den varma luften. Inne i öns naturreservat – som instiftades redan 1776 och därmed räknas som ett av världens äldsta – bor och häckar mer än 200 fågelarter. En sevärdhet är just en tur genom reservatet. Det går att vandra fram på egen hand på naturstigarna för att utforska skogens fauna och flora, men de flesta väljer att gå med en guide. Utanför Tobagos sandstränder ligger korallrev, populära för dykning och snorkling.

    Invånare: cirka 57 000
    Språk: Engelska
    Valuta: Trinidaddollar
    Övrigt: En populär sport bland tobagoborna är get- och krabbvadslagning. Under påsken samlas Jockeys i byn Buccoo för att jaga getter och krabbor över målsnöret.
    tobagostyle.travel

    Saint Lucia

    Saint Lucias signum är Pitonbergen, två grönskande bergstoppar som sträcker sig upp mot skyn likt sockertoppar på öns västra kust. En resa till Saint Lucia kan upplevas som två resor i en. Landets hjärta är bitvis bergigt och präglas av en djungel rik på flora och fauna. Här väntar cykling, vandring, fågelåskådning eller varför inte en tur på linbana ovan trädens toppar. Längs kusterna ligger stränderna, vita som svarta där de allra vackraste ligger uppradade som pärlor på ett band längs den nordöstra delen av ön. Här har också de lyxigare resorterna sin hemvist. Genom historien har Saint Lucia varit sju gånger brittiskt och sju gånger franskt innan britterna slutligen tog makten 1814. Sedan 1979 är ön en självständig nation och medlem i det brittiska samväldet. Det koloniala arvet har satt sin prägel inte minst på det lokala köket. I den gamla pirathamnen, Rodney Bay, ligger flera restauranger och barer som serverar rätter inspirerade från det franska, brittiska och kreolska köket.

    Invånare: Cirka 170 000
    Språk: Engelska
    Valuta: Östkaribisk dollar
    Övrigt: Saint Lucia är ett av få karibiska länder som kan ståta med en egen Nobelpristagare. 1992 fick poeten Derek Walcott nobelpriset i litteratur.
    stlucianow.co.uk

    Boka hotell i Karibien

     

  • Mallorcas bästa mat

    Mallorcas bästa mat

    Vår allra främsta semesterklassiker Mallorca kommer ständigt tillbaka i nya skepnader. Nu är det det mallorkinska köket som öppnar dörren till nya upplevelser.

    Text & Foto: Jörgen Ulvsgärd

    Hotell på Mallorca
     

    Efter 50 år av massturism med sol, hav och fina stränder som främsta lockbeten håller Mallorca nu på att bredda sin smakpalett genom att erbjuda besökarna en genuin matupplevelse. Som representant för denna står det gamla bondeköket med djupa rötter bland de självförsörjande bönderna ute på landsbygden.

    Filosofen Satish Kumar föreslog nyligen att Mallorca behöver färre turister, men desto fler ”pilgrimer”. En turist förbrukar och suger ut, en pilgrim söker djupare värden. Denna inställning gör att de kan uppskatta naturen för sin skönhet, och bättre förstå samspelet mellan öbornas historia och nutida livsideal, menar han. I dessa ekonomiska kristider, som inte minst drabbat Spanien, talar han nog tyvärr för döva öron. Men han har en poäng som börjar gå upp för allt fler.

    Den mallorkinska maten är så mycket mer än tapas och paella, den senare kommer för övrigt från Sevilla. Uppe i bergen och i de centrala delarna av ön regerar den äkta husmanskosten. Här finns en matlagningstradition som kan stoltsera med de bästa charkuterierna i världen, som till exempel sobrasadan, denna späckstinna patéliknande korv som är själva livlinan i det dagliga livet och som serveras i alla tänkbara konstellationer. För att inte tala om grisköttet, pata negra, som kommer från de svarta svinen uppfödda på korn, bönor och fikon, och så korvarna förstås.


    Hotel Reads i Santa María ett par mil utanför Palma.

    BOENDE

    Palma

    Hotel Tres
    Detta hotell har ett fantastiskt läge i de vackra gamla kvarteren mitt i Palma, med både takterrass och pol och en mysig innergård. Hotellet är inrymt i en gammal 1700-talsbyggnad men stilen är modern, rummen snygga och personalen trevlig.
    Calle del Apuntadors 3, +34 971 71 73 33
    Lediga rum & priser

     

    Palacio da Sa Galesa
    Hotellet är nyligen renoverat och ligger i de gotiska kvarteren i Palma precis intill katedralen. Det är ett 1600-talspalats i klassisk stil med takterrass och pool med utsikt över hamnen och havet. Rummen är inredda med en elegant diskret lyx som passar den gamla palatsbyggnaden. Här får man lugn och ro och ett mycket bra mottagande av personalen. Hotellets restaurang Es Baluard serverar gourmeträtter och leds av stjärnkocken Juan Torrens.
    Calle de Miramar 8, +34 971 71 54 00
    palaciocasagalesa.com


    Vänster bild: Mallorca är en mycket bättre vinproducent än vad många tror. De inhemska druvsorterna är flera och här produceras både rött, vitt och rosé.

    Pollença

    Hotel Son Brull
    Son Brull är ett smakfullt ombyggt och inrett gammalt kloster som ligger på landsbygden en mil utanför Pollença alldeles intill golfbanan. Det är inget stort hotell, men det är det som är tjusningen. Utsikten över dalgången är fantastisk. Son Brull är ett av mina absoluta favorithotell på Mallorca. Tid och rum försvinner och njutningen i de vackert inredda och designade rummen är total. Maten bygger på lokalproducerade råvaror och är förstklassig, spa och pol likaså.
    Carretera Pollença-Palma, Pollença, +34-971-53 53 53
    Lediga rum & priser
     

    Montuïri

    Finca Puig Molto
    Detta är en finca (ett gammalt spanskt gods) i två våningar och en av de äldsta gårdarna i regionen ett par kilometer utanför Montuïri. Det är ett vackert renoverat stenhus från 1700-talet med en stor härlig trädgård. De flesta som besöker hotellet är tyskar eftersom hotellchefen är från Österrike. Rummen på andra våningen har stora terrasser med kvällsljus. Stället är utmärkt för att upptäcka det inre av Mallorca.
    Lediga rum & priser
     

    Puerto De Sollér

    Hotel Esplendido
    Ett nyligen renoverat gammalt lyxhotell med en modern och exklusiv touch. Ligger nere vid vattnet och har suverän utsikt över havsviken. Trädgården är vacker och full av skuggande träd.
    Urbanitzacio’ Es Traves 5, +34 971 63 18 50
    Lediga rum & priser


    På Celler Can Amer, som ligger i Inca, är det kocken Tomeu Torrens som regerar.

    Hotel Geranios
    Ligger granne med Esplendido och är ett relativt nybyggt hotell där flera av rummen har havsutsikt. Stilen är enkel med bra kvalitet, prisvärt. Diskoteket som ligger 100 meter därifrån kan störa på kvällarna men musiken måste vara slut klockan 24.00.
    Paseo de la Platja, +34 971 63 14 40

    hotel-losgeranios.com

    RESTAURANGER

    Palma

    Marcelino
    Långt bortom shoppinggatorna i en oansenlig gränd ligger denna lilla dolda skatt. Mysfaktorn är närmast noll men maten gudomlig. I det lilla nakna rummet med kaklade väggar och lysrörsbelysning gömmer sig en gastronomisk upplevelse när det gäller fisk och skaldjur. Prova deras navajas, knivmusslor, de bästa jag någonsin ätit. Alla råvaror är pinfärska. Allt smakar hav.
    Calle San Lorenzo 25
    +34 971 71 26 73

     


    Vänster bild: Den lilla restaurangen Ca Na Toneta i Caimari drar matintresserade blickar till sig från hela världen. Höger bild: Skaldjur i alla former är en viktig del av det mallorkinska köket.

    Algaida

    4 Vents
    Restaurangen ligger utanför byn Algaida på vägen mellan Palma och Manacor, och är ett bra stopp för den som vill äta traditionell mallorkinsk mat med en modern stil och av de bästa råvarorna i regionen. Deras caracoles, sniglar i vitlök, är suveräna och bläckfisken likaså. Grönsaksgrytan med kål som jag provade var ljuvlig.

    Utanför Algaida på väg mot Manacor
    +34 971 66 51 73

    Montuïri

    Son Bascos
    För de som gillar fågel och framför allt vaktel är detta ställe en riktig hotspot. Stenkolsgrillad vaktel, uppfödd på gården i anslutning till restaurangen, serveras utan krusiduller. Hemligheten enligt ägaren är två saker: dels den hemmabyggda grillen och grilltekniken, och dels råvaran som består av omsorgsfullt uppfödda fåglar, enligt ekologiska principer.
    Carretera Palma-Artà, +34 971 64 61 70
    sonbascos.com


    Höger bild: Sobrasadan är korvarnas korv, känd över hela världen och ett måste i varje hem på ön. Vänster bild: Systrarna Maria och Teresa Solivellas i byn Caimari representerar slowfood-rörelsen på Mallorca.

    Inca

    Celler Can Amer
    Restaurangen är en vitrappad vinkällare där de stora ekfaten fortfarande kantar väggarna. Vinkällaren är den äldsta på Mallorca med anor från 1700-talet. Restaurangsalen är stor och sval, en skön oas när inlandets sommarhetta slår till. Här har Dona Antonia regerat i över 40 år, men nu har sonen Tomeu Torrens tagit över. Grunden i hans matfilosofi kommer från de enkla lantköken, men är mixad i en modernare stil. Allt andas hög kvalitet, är vällagat och smakar mycket gott. Att vinerna i denna gamla vinkällare håller hög klass är väl närmare ett understatement.
    Calle Pau 39, +34 971 50 12 61
    celler-canamer.com

    Puerto de Sollér

    Es Canyís
    Fisk- och skaldjursrestaurang på strandpromenaden i Puerto de Sollér. Duktig kock som hanterar råvarorna från havet med stor kärlek och stort kunnande.
    Playa d’en Repic 21, +34 9741 63 14 06
    escanyis.es


    Höger bild: Restaurang 4 Vents i utkanten av Algaida.

  • Militärfort blev jetsethotell

    Militärfort blev jetsethotell

    I närheten av Palma har ett stort 1800-talsfort gjorts om till hotell och resort. Trots närheten till Mallorcas huvudstad ligger Cap Rocat som en hemlig pärla, väl inbäddad i landskapet.

    Det rustika före detta militärhögkvarteret har svidats om av den lokala arkitekten Antonio Obrador, som bland annat ritat Claudia Schiffer och Michael Douglas privata sommarhus. Men man har sett till så att Cap Rocat fått behålla en stor del av sin ursprungliga atmosfär vilket såklart är en stor del av charmen av hotellet. Det gamla vapenförrådet fungerar som festlokal med kanoner som cocktailinredning och de 24 rummen och sviterna är före detta ammunitionslager. Cap Rocat har två restauranger, den ena belägen på stranden bara ett ögonkast bort.

    Cap Rocat
    Adress: Ctra. d”enderrocat, s/n, 07609 Cala Blava, Mallorca
    Tel: +34  971 74 78 78     
    Lediga rum & priser

  • Restauranger Mallorca

    Restauranger Mallorca

    Hotell på Palma

    Fem minuter upp i bergen från Palma på Mallorca hittar du Genova, denminimala byn som har utvecklats till ett vibrerande kulinarisktcentrum. RES bjuder på sina fem favoritställen.

    Dilammet stirrar på mig från tallriken. Jag vänder huvudet mot min ettårige son som fridfullt sover i sin vagn bredvid det gedigna träbordet. Tillbaka till tallriken. Vagnen. Tallriken. Hur gärna jag än skulle slippa den är känslan av blödighet omöjlig att undvika. Jag är halvgrek och när jag växte upp var det en självklarhet att hönsen kacklade runt på farfars gård under dagen bara för att ligga i grytan på kvällen utan att någon Robinsondeltagare tog strid för dem. Jag har ätit kött i hela mitt liv och gör det fortfarande med stor aptit. Men just ”bebisgenren” har jag sedan faderskapet tog ut sin rätt fått väldigt svårt att beställa. Det finns något lätt groteskt i det kan jag tycka.

    Men är man i Spanien så är man. Och frågar man servitören på Mesón Ca’n Pedro, en av Mallorcas mest genuina restauranger, vad som är bäst på menyn och killen pekar på rätten paletilla lechal (dilamm), så får man skylla sig själv. Då kallar plikten. Ca’n Pedro är den kändaste och mest besökta restaurangen i den lilla byn Genova fem minuters bilväg väster om Palma. Men långt ifrån den enda. Genova bor det inte mer än två tusen invånare, du kommer inte att se några vykortsstånd, och går du ut på kvällen är det med livet som insats eftersom byn helt saknar trottoarer och alla bilar rallygasar fram i gränderna.

    Men sensationellt nog har Genova ändå ett matutbud utan motstycke. Tjugofem restauranger, de flesta trogna det lokala köket, med dilamm och spädgris på menyn ihop med korvar som sobrassada och butifarra, grillad havsabborre, skaldjur, sniglar, vitlök och tunnvis med olivolja. Och det är till Genova som spanjorerna själva (och några turister) åker om de vill äta ett äkta Mallorcamål i Palmatrakten. Under vinterhalvåret håller inte alla restauranger öppet, men från maj till september sjuder byn av liv. RES har gjort nerslag på fem olika restauranger och hittat magisk utsikt, skinkor i taket, iskall sangria, charmiga ”english spoken”-skyltar, himmelskt prisvärda köttbitar, pinnstolar, lysrör och en lyckad Frankrikeinspiration.

    I hjärtat av det spanska köket

    Det är ett skönt liv på Ca’n Pedro. Slammer från köket, servitörer i massor som susar runt och gastar beställningar till varandra samtidigt som de spanska storfamiljerna – från barnbarn till farfar – sitter böjda över grillat kött, sniglar och korvar. Om någon skulle råka krossa ett vinglas skulle det knappt höras här. Familjen Esteban öppnade Mesón Ca’n Pedro redan 1976 och restaurangen blev snabbt det självklara alternativet för anhängare av det traditionella spanska köket. Ca’n Pedro är en klassiker i Genova och den krog som därmed också lockar flest turister. Men lokalen sväljer flera hundra gäster och den rustika känslan går aldrig förlorad trots populariteten. Den gyllene regeln ”vill du äta med locals, ät sent” gäller precis som i övriga Spanien även här. Miljön är charmigt bondrustik med tunga träbord, trästolar, skinkor i taket och lysrörsbelysning – och maten serveras enligt samma koncept. Klassikerna här är sniglar med aioli, dilamm i olika varianter och grillat fläskkött. En varning för den som är känslig för olivolja ska dock utfärdas. Många av kötträtterna är nämligen rikligt dränkta. Bra att veta: Boka bord, i synnerhet under högsäsong. Och sitt inomhus! På Ca’n Pedro är det framför allt den coola atmosfären du vill uppleva. Stängt måndagar.

    Ca’n Pedro
    Calle Rector Vives 4
    +34-971-40 24 79
    mesoncanpedro.com

    Magnifika grilltallrikar
    Mesón LaRueda är något av en doldis i byn, byggd i souterräng och med en finterrass, men även med mysigt rörig inredning inne i lokalen. På LaRueda tar man in stora grilltallrikar med kött, kyckling ellergrönsaker och delar på. Och de är fantastiska. Rekommendationen är attdu håller dig till dem, för kvaliteten på tapasrätterna är annars högstvarierande. Bra att veta: Du som inte talar spanska tar med fördel meddig ett lexikon, för personalen här pratar inte ett ord engelska.

    Mesón La Rueda
    Calle Rector Vives 5 och 11
    +34-971-40 34 60

    Bohochic med fransk touch
    Genovas bästa restaurang huserar på en supermysig halvöppen takterrass där Henri de Toulouse-Lautrec-affischer trängs med enorma stearinljus, rottingstolar och en färgskala som går i murrigt marinblå. Bohemsköna Es Mussol drivs sedan tolv år tillbaka av Emma Alcover, en ambitiös spanjorska som vill bidra med mer än lokal mat till byn. Resultatet är en franskinspirerad meny som, förutom fantastiskt kött, även bjuder på både crêpes och fondue.
    – Alla andra här i byn gör ju traditionell spansk mat, jag har försökt göra det lite annorlunda, förklarar Emma på obehindrad engelska. Vi testar rätterna under vinterhalvåret när det är lite lugnare, och om gästerna gillar det de äter tar jag in det på den ordinarie menyn.
    Paradrätten på Es Mussol är lammfilén med karamelliserad sobrassada, men även oxfilén med grönpepparsås, som för 200 kronor förmodligen är bland det mest prisvärda du kan äta på Mallorca.
    Det franska försöket ror Emma hem galant när samtliga crêpes som RES provar håller högsta kvalitet, både de lax- och spenatfyllda till huvudrätt och de med choklad till dessert. Bra att veta: Personalen är fantastiskt gullig och tillmötesgående, men om det är mycket folk ska du förbereda dig på att få vänta ett tag på både mat och dryck.

    Es Mussol Café
    Carrer Barranc 3
    +34-971-70 28 65
    esmussol.com
     

     

    Trästolar, lysrör och gedigen vinlista
    Trevåningsvillan imponerar. Den ser ut som ett Zorropalats utifrån med sin beigeröda färg, sluttande tegeltak, välvda betonggångar och snidade trädetaljer. Det är restaurang Casa Jacinto med garage i bottenplanet och matsal i de två övre, familjen Estebans andra kronjuvel i Genova som öppnade 1982, sex år efter Ca’n Pedro. På Casa Jacinto är man trogen sitt originalkoncept med rustik Mallorcamat, trästolar i inredningen och lysrörsbelysning, men man har adderat en gedigen vinlista på två hundra sorter. Frågar du kocken vid grillen om en rekommendation från menyn kommer han att svara tallriken med mixat kött från spädgris, dilamm och kalv, och det är bara att skriva under. Köttet på Casa Jacinto är suveränt, och dessutom mindre oljigt än på systerkrogen Ca’n Pedro. Men även havsabborren och laxen är bra alternativ, för den som hellre vill äta fisk.
    Bra att veta: Personalen på Casa Jacinto är oerhört barnvänlig. De små får till och med presenter av restaurangen när middagen är avslutad.

    Casa Jacinto
    Camí Tramvía 37
    +34-971-40 18 58
    rtecasajacinto.com

     

    Hisnande utsikt
    Palma från ovanupplevs allra bäst på toppen av berget Na Burguesa. Efter tio minutersskräckinjagande bilfärd från Genova nere vid bergets fot, upp på densmala serpentinvägen, når du restaurangen Na som har haft öppet sedannovember 2007.
    Inredningen är minimalistisk och menyn har entydligare gourmetambition än någon annan krog i byn. Spenatlasagnen ochden utsökta svamprisotton vittnar om italienska influenser. Blandhuvudrätterna är den grillade laxen med gambas en succé och pådessertlistan sticker den omtalade chokladbrownien ut genom attbokstavligt talat smälta i munnen. Men med tanke på den hisnandeutsikten, som trots allt är huvudattraktion här, är den högklassigamaten och den lågmält proffsiga servicen bara att betrakta som bonus.Bra att veta: Det kan vara svårt med parkering uppe på berget så tänkpå att inte äta alltför sent just på Na. Hellre 21 än 22. Vid den tidenhar du dessutom chans att få ett bord vid det enorma panoramafönstretsom löper utmed restaurangen.

    Na Burguesa
    Carrer Cami Monument de Na Burguesa s/n
    +34-971-40 09 01

     

    Boende i Genova
    För den som vill bo i Genova är alternativen väldigt få, för att inte säga icke existerande. Bäst boende är utan tvekan villan Casa Tranquila som drivs av det mycket trevliga och gästvänliga brittiska paret Fiona och Tim Hiscox som har flytt London till förmån för Mallorca. Casa Tranquila har pool, magnifik trädgård som är fri att hänga i och en privat takterrass med fantastisk utsikt för gästerna. Du kan antingen hyra hela övervåningen av villan, som då består av två lägenheter med separat entré, eller en av lägenheterna. Fiona och Tim började med uthyrningen för två år sedan, lägenheterna är nyrenoverade och standarden mycket fräsch. Kök finns. En oväntad detalj: handdukarna på Casa Tranquila kommer från Ralph Lauren.

     

  • Vinnande reportage om Palma de Mallorca

    För andra året i rad kammade RES hem priset för årets reportage om Spanien – Premio España – som delas ut av Spanska turistbyrån i samarbete med Spaniens Ambassad i Sverige. Här kan du läsa Anders Mathleins prisbelönta reportage om Palma.

    Hotell i Palma de Mallorca

    Det är två timmar sedan klockan slog midnatt och det är fullsatt på Cappuccinos uteservering. En plötslig pust av blomdoft, en sådan som får en sann pessimist att se sig om efter begravningståget, men här visar det sig vara parfym: uppklädda gäng drar förbi mot en lång natt på diskotek som Abraxas och klassikern Titos längre bort på Passeig Marítim.

     

    En del av dem bekräftar nog det en inflyttad vän sa apropå Palmas sena och intensiva nattliv: “Man måste knarka för att orka”. En överdrift, kanske, men för att hänga med till sju, åtta eller nio på morgonen kan nog somliga behöva lite kemisk hjälp.

    Och en ögrupp som årligen tar emot omkring nio miljoner mer eller mindre festlystna turister är förstås en lockande drogmarknad. Majorca Daily Bulletin skriver att på Son Reus förbränningsanläggning har polisen just eldat upp nära två och ett halvt ton kokain till ett värde av tre hundra miljoner euro. Fyndet gjordes på en brittiskflaggad katamaran med fem östeuropéer ombord. Det måtte ha varit en spännande seglats. Man kan alltså undra vad som döljs bland massan av lyxiga båtar i marinan på andra sidan Passeig Marítim. Masterna är ett vitt jätteplockepinn mot natthimlen, det är värden för miljarder som vaggar i det lacksvarta vattnet. Det är skönt att sitta här i sorlet. Inte mycket går upp mot ett stimmigt kafé mitt i natten, ett livligt rum där man är välkommen till priset av en espresso. Man kan sitta ensam men ändå i gemenskap och läsa, titta, tänka eller lyssna. Det är inte det minsta förvånande att kaféerna har haft så stor betydelse i Europas sociala, politiska, intellektuella och romantiska liv. Och i Palma är det sällan långt till ett öppet kafé, till en ljusoas i vargtimmen. Kanske måste man inte knarka för att orka. Men kaffe måste man ha.

    Den vänlige och vithårige Tito Robles tar sitt kaffe i ett drag. Ända sedan fadern på femtiotalet öppnade ett hotell med fyra rum i Arenal har Tito levt av i synnerhet den tyska turismen. Han har varit såväl hotellägare som dykinstruktör och PR-konsult i ”industrin utan skorstenar”. Han har sett förvandlingen.

    Vi sitter på ett kafé i Santa Catalina väster om centrum, en stadsdel sedan åratal på uppåtgående, mätt i antalet hippa barer och krogar. Annars finns trendställena i bland annat Porto Portals och Portixol.
    – Visst blir det fler chica hotell och restauranger, säger Tito Robles, men Mallorca är fortfarande i huvudsak en medelklassdestination.

    Gamla Mallis, eller rentav Mallåkra, har anseendemässigt åkt berg- och dalbana. Den första turisttidens idyll blev till massturism med grisfestfylla och anskrämliga jättehotell – och så tillbaka till en position som trendig destination med boutiquehotell och utstuderade krogar. Massturismen består, förstås, men är mer tyglad.
    Också Palma lever av turismen, men har på något sätt hållit sig ovanför svängningarna. Räddningen kanske är att relativt få inser att staden är ett resmål i egen rätt. Turisterna vill bo på strandhotellen och kommer bara på dags- eller kvällsbesök. Nu har regionen Balearernas huvudstad närmare fyrahundra tusen invånare, en liten metropol med växande förorter, lagom brusande och överblickbar.

     

    Palma är märkligt kontinental för att ligga på en ö, den känns på något sätt ung till sinnet, men minnena förlorar sig i ett avlägset fjärran med inflytande av såväl fenicier som greker, kartager, romare och araber. Det var romarna som hittade på namnet Palmaria.

    Morerna kom år 798 och styrde till 1229 – en tid av sjöröveri såväl som av introduktion av nymodigheter som väderkvarnar, gatubelysning och avlopp – då Aragoniens kung Jaume I invaderade. I dag är britter och tyskar de största främmande grupperna, över en femtedel av all egendom ägs av utlänningar. Allt fler skaffar sig lägenhet och Tito Robles oroas av hur mycket Balearernas hotellnäring går miste om när utlänningarna hyr ut sina våningar.
    – Folk köper i samma områden som sina landsmän, säger han. Men tyskarnas getton är baserade på vilken stad de kommer ifrån. I Andrax till exempel bor folk från Dortmund i ett område, de från Berlin i ett annat.

    Man kan fundera över hur det kommer sig att en person som levt med och av tyska turister i ett halvsekel tycks bekräfta alla klassiska fördomar om dem.
    – De är annorlunda, säger han. Tyskar söker upp andra tyskar när de reser, vill ha tysk mat, tyska saker. Det är bara under de sista tio åren som de har upptäckt tapas – och efter det äter de tyskt.

    Omkring tre och en halv miljoner tyskar kommer hit varje år – vilket sägs vara skälet till att fransmännen är så få. Vi må tillhöra samma union, men föreställningar om nationalkaraktärer ruckar man inte i första taget.

    I Santa Catalina möter man fortfarande fler Palmabor än turister, och turisterna är de som inte vill räknas till de turister som håller sig i det turistiska La Llotja och i gamla stan med katedralen.

    Någon kallade Santa Catalina för ”Palmas Södermalm”, och här liksom där pågår den så kallade gentrifiering som kommer bostadspriserna att stegras och omvandlar arbetarstadsdelar till områden för bostadsrättsbohemer med kreativa yrken.

    Men i Santa Catalina råder fortfarande delvis ett pittoreskt förfall, stilla smågator med slitna hus, handmålade skyltar, flagnade fönsterluckor och omöjliga härvor av elledningar på fasaderna. Kvarteren på höjden närmast bukten, kring de gamla väderkvarnarna, är en by i staden, med små gränder, tysta hus med järnsmidesbalkonger och loja katter på Carrer des Molins de Migjorn.

    Saluhallen vid Plaça de la Navegació är ett nav i trakten. Den är mindre än Mercado Olivar i centrala Palma, men här finns ändå det mesta man kan tänkas vilja stoppa i sig. Dofterna blandas, än är det nybakade ensaimadas, än är det havssältan kring bläckfisk, rocka och snäckor på is, eller läderaromerna hos kötthandlaren där pata negra-skinkorna hänger från taket som stora, bruna stalaktiter. Hos Bar Ca’s Nene i ena hörnet av saluhallen har man trängt in tre minimala bord bakom disken och är därmed möjligen Palmas minsta restaurang. Flera av gästerna ger intryck av att ha kommit hit så länge de kan minnas.

     

    Ytterligare några kvarter österut löper Passeig Mallorca på ömse sidor om en flod som ofta bara är rännilar och fågelbad. Att kalla Passeig Mallorca för Palmas Fifth Avenue vore sannerligen att safta på, men det är en prestigeadress med imposanta bostadshus. I arkaderna invid eleganta Hotel Jaime III finner man fastighetsmäklare och kaféer med välklädda damer.

    Åt höger löper Avinguda Jaume III, som tillsammans med Passeig del Born hör till de stora shoppingstråken. Väskor, skor, kläder, konst, antikviteter, smycken, klockor och Baby Dior; det är samma märken som överallt i världen där det finns människor med pengar. Den globaliserade marknaden får karaktär av ett slags plastkortens planekonomi. För att bli överraskad är det bättre att söka bland småbutiker och hos hantverkare, exempelvis i gränderna kring Plaça Mercat. I Passeig Mallorcas södra ände vid Porta de Santa Catalina har museet för modern konst, Es Baluard, smälts samman med den gamla stadsmuren.

    Många av de största namnen är representerade, men Joan Miró får en särställning eftersom han levde de sista trettio åren på Mallorca. Hans hem och ateljé utanför Palma är sedan länge museum. På Es Baluard finns bland annat hans porträtt av poeter som drogs till ön, egendomliga impressioner med hastiga tuschstreck utan någon som helst porträttlikhet. Hur skulle man själv ha tett sig sedd genom det temperamentet? En enkel krumelur, eller som om han hade försökt få liv i en trilskande kulspetspenna?

    Den ende svensken på museet är Bengt Lindström, med en duk utan titel som sväller av tjocka lager av klara färger. ”Kollapsad regnbåge” kan vara ett förslag, eller ”Explosion i färgfabriken”. Museitaket är promenadstråk med vidsträckt utsikt, och med lätta steg går vi till serveringen ovan Palmabukten. Es Baluard tycks ha någonting som gör besökaren på gott humör.

    Gatorna österut från museet ner mot La Llotja har personlighet och patina. På Plaça de la Drassama med dess enorma plataner finns pollare som sägs härstamma från den tid då vattnet gick ända hit. På Café Arenas diskuteras huruvida Barcelonaölet Estrella Damm bör kallas spanskt eller katalanskt.

    Regionernas autonomi och språk är viktiga, än lever minnet av Francodiktaturens förbud mot annat än spanska. Kastilianska må vara landets officiella språk, men baleariska – eller mallorkin, en variant av katalanska – är regionen Balearernas regionala officiella språk. Nere på torget framför den gamla börsen La Llotja däremot är det tyska som gäller. Om man är ljushyllt och inte spanjor blir man automatiskt tagen för tysk.
    – Gracias, säger jag när notan betalats.
    – Danke, säger servitören och försvinner.

    Vid Plaça Rei Joan Carles I möts Avinguda Jaume III, Carrer de la Unio och Passeig del Born, Palmas mest trampade flanörstråk som under en period hette Paseo Generalísimo Franco. Det byggs och renoveras överallt, ständigt ljud av tryckluftsborrar och slipmaskiner. Man går svårligen förbi ett ledigt kafébord under det skuggande lövverket på anrika Bar Bosch. Här har folk suttit och tittat på folk i sjuttio år, det är en ständig ström av människor åt alla håll, här tycks Palma vara en miljonstad.

    Tvärs över gatan är mynningen till smala Carrer de Sant Jaume med en rad dyrbart renoverade adelspalats med smyckade portar och betagande innergårdar. Gatuplanen hyrs av reklambyråer, arkitektkontor och gallerier. Kring Plaça Mercat några stenkast härifrån är byggnader som Can Casasayas och Pensió Menorquina studieexempel i modernista, den spanska varianten av art nouveau med organiska, böljande former, inspirerade av Antoni Gaudí.

    Framme vid Plaça Weyler kan man välja mellan trapporna upp till Plaça Major eller att vika runt hörnet till Ramblan, en behaglig esplanad med blomsterhandlare under platanernas lövvalv. Genom Plaça Major silas sannolikt alla turister i Palma. Det stora torget är som en taklös jättesal, med väggar av gula fasader med gröna fönsterluckor. Mimartister i olika utstyrslar konkurrerar genom att stå orörliga. Folk låter sig fotograferas bredvid Zorro, Döden, Marmorängeln och den sotige Gruvarbetaren.

    Inte så få turister uppfattar tydligen Palma som bara en shoppingutlöpare till stranden. Svettblanka, rödstekta tungviktare sätter sig på serveringen i bar överkropp och kortbyxor. Men även utan dem måste man vara bra hungrig för att en rätt som ”Hackballchen Mallorcan” ska få det att vattnas i munnen. Kanske är det bättre att gå ner till den relativa friden i gamla stan strax intill.

     

    De historiska gränderna ligger i den mäktiga katedralens skugga. Under det jämförelsevis vidsynta arabiska styret levde många judar i dessa kvarter, men när kristenheten tog över hade de och muslimerna att välja mellan att konvertera, brännas på bål eller fly.

    Det var bland de tvångsomvända judarna som man på trettonhundratalet och framåt kunde finna Mallorcas berömda kartografer. De tecknade bland annat världskartor åt det aragoniska kungahuset, men främst var det så kallade portolanokartor, tidiga sjökort av en sort som också framställdes i Venedig och Genua. De var ofta betydligt mer vederhäftiga än tidens landkartor.

    Min stadskarta är säkert korrekt, men att försöka följa den i den här labyrinten är bortkastad möda eftersom man ändå hamnar fel. Och kanske är det så det ska vara. ”Det finns i skogen en oväntad glänta som bara kan upptäckas av den som har gått vilse”, har Tomas Tranströmer skrivit. Ett trösteord om man har halkat av sitt livsspår, men det kan också vara ett motto för resenärer som vägrar att pricka av vartenda hål i väggen som Lonely Planet har nosat upp.

    Den gamla staden är både turistisk och levande, med boklådor, tapetserare, kvartersbarer och osannolika butiker. För mindre än tio år sedan var här fattigt och förfallet, många romer bodde i de vittrande husen, men de har flyttats utom synhåll för turisterna. Numera kan ett hus här kosta tiotals miljoner kronor. Vid Plaça de Santa Eulalia med dess välbesökta kyrka kan man komma att tänka på en annan aspekt av traditionella guideböckers makt – besattheten av religiös arkitektur. Även om man hemmavid inte har varit i en kyrka sedan dopet, och även om man varken har en aning om eller intresse för skillnaden mellan barock och gotik, så förväntas man studera kryssvalv och altartavlor i kyrka efter kyrka. Är det en rest från pilgrimsresornas dagar? Gud vet, förmodligen, eftersom ”Deus Scientiarvum Dominus” (”Gud vet allt”), som det står hugget i sten i San Francesc-klostret med den ljuvliga, fridfulla innergården. Men det vackra torget framför har fått bli parkeringsplats.

     

    Oavsett ens inställning till kyrkor – Palmas katedral, La Seu, kommer man inte förbi. Stadens stolthet är ett av de främsta gotiska byggnadsverken. Som ett vanvettigt stort sandslott ligger den högt med havsutsikt, granne med det kungliga palatset som en gång var morernas. Efter att Jaume II lät börja uppföra katedralen år 1306 dröjde det tre hundra år innan den stod klar, och ytterligare några århundraden innan Antoni Gaudí ägnade tio år åt modifieringar av interiören.

    Själv ägnar jag en halvtimme åt den gigantiska helgedomen. Visst, nog strålar regnbågsljuset himmelskt genom det makalösa rosettfönstret, och man tassar mellan sidokapell med namn som Den obefläckade avlelsen och Det heliga hjärtat och undrar hur i herrans namn de bar sig åt för att bygga så spektakulärt. Men det blir också en mättnad av allt det överlastade, av sentimentaliteten och den svulstiga dramaturgin. Byggdes detta till Herrens härlighet, eller byggherrens? Är katedralbyggare, liksom självmordsbombare, övertygade om en plats i paradiset?

    Jag ser Gaudís surrealistiska baldakin av kork, papp och spikar som ska symbolisera törnekronan. Jag ser altartavlan där lärjungarna tycks äta hamburgare, och jag kan inte låta bli att tänka på vad författaren Stig Claesson skrev om den lille grabben som för första gången hade varit i en kyrka: han tyckte det var bra, men han undrade varför de längst fram hade Tarzan hängande på ett plus. Det gäller med andra ord att förstå och framför allt vara mottaglig för symboliken, för språket, för gesterna.

    Klockan är närmare åtta på morgonen och himlen ovan taken är puderrosa. Från hotellfönstret ser jag ett utfestat par, helt klädda i svart, nere på hörnet, och kroppsspråket är nog för att man ska förstå att det har skurit sig mellan dem under natten. Hon är irriterad och sluten, han är ångerfull och vädjande. Hon ser förbi honom när han talar, hon tänker inte låta sig bevekas. Men medan de första fönsterluckorna slås upp i huset mitt emot går de ändå i väg åt samma håll. Innan de viker runt hörnet lägger han försiktigt armen om hennes axlar.