My Website

Tag: Mexiko

  • Fem häftiga dykplatser världen runt

    Fem häftiga dykplatser världen runt

    På med cyklopet och fenorna. Här tipsar vi om fem coola dykplatser världen över: från grottdykning i Mexiko till fiskstim à la Hitta Nemo på Borneo. 

    Sipadan Island, Borneo

    Sipadan Island är i dykkretsar en mytomspunnen plats. Precis utanför den lilla ön i malaysiska delen av Borneo finner du en av världens bästa dykplatser. Vad man kan förvänta sig av en sådan plats? Bland annat ett lodrätt stup vars vägg täcks av koraller, hajar, sköldpaddor och stim av barracudor. Lär dig tecknet för nakensnäckor – du kommer att ha möjlighet att studera mängder av dessa under dina dyk här. Sedan 2002 finns vare sig restauranger eller boende på ön men ett tips är att bo på den närliggande ön Mabul. En i sig också magisk plats som lite påminner om en budgetvariant av Maldiverna med hus som ligger på pålar i vattnet.  

    Cenotes, Mexiko 

    På Yucatanhalvön i Mexiko gömmer sig en mängd cenotes, slukhål som har skapats när kalkstensberggrund rasat samman, inne i djungeln. Att dyka i en cenote är en upplevelse du aldrig glömmer. En känsla av att befinna sig på helt fel plats – men samtidigt så rätt. Att dyka i sötvatten kräver en lite annorlunda teknik än vad du är van vid från när du dyker i havet. Men har du cert: se till att boka in ett dyk. Att bara snorkla – som också erbjuds hos de olika turoperatörerna– är en inte alls lika mäktig upplevelse då du inte når lika långt in i grottsystemen.

    Hotell på Yucatanhalvön 

    Blue Hole, Belize 

    Blue Hole i Belize är egentligen ett slukhål. Vackrare sett från ovan än undifrån är det här dyket fortfarande ett måste att pricka av på alla dykares bucketlist. 40 meter ner är det här ett sätt att säga hej till underjorden.  

    Stora barriärrevet, Australien 

    Ett av världens kändaste rev och också världens största. 200 mil långt sträcker sig stora barriärrevet runt Australiens nordösta kust, från söder om Queensland till Papuabukten söder om Nya Guinea, Ytan täcker cirka 230 000 kvadratkilometer. Många dagsutflykter erbjuds, från exempelvis Cairns men den absolut vackraste dykningen finner du på de mer avlägsna reven. För att ta sig till dessa krävs att du bokar in dig på en så kallad liveboard i fyra till sju dagar. Då både bor och äter du på båten – och dyker såklart! 

    Röda havet, Egypten 

    Röda Havet är alla dykares drömdestination med berg av koraller och vackra fisktim. Många dykare utgår från Hurghada och Sharm el Sheik. Men som i Australien: ju längre ut du kommer desto vackrare och mer oförsörda rev kommer du att finna generellt. Därför kan det vara värt att välja att spendera några dagar på en liveboard. 

    Hotell i Hurghada

    Hotell i Sharm el Sheik

    Foton: IStock. 

  • Noma öppnar i Mexiko

    Noma öppnar i Mexiko

    För alla resglada foodies därute: den danska stjärnkrogen Noma gör ett gästspel i Mexiko nästa år. Och imorgon, tisdagen den 6 december, börjar restaurangen att ta emot bokningar.

    Den danska stjärnkrogen Noma i Köpenhamn stänger igen i slutet av detta år. Men gör ett gästspel i Mexiko i april. Under sju veckor, mellan den 12 april till 28 maj kommer Noma att erbjuda en speciell avsmakningsmeny i Tulum på en uteservering som är “innästlad mellan djungel och strand” som restaurangen själv beskriver det. En avsmakningsmeny kostar 600 dollar plus skatt på 16 procent och en serviceavgift på 9 procent. Imorgon, den 6 december klockan tio på morgonen börjar restaurangen att ta emot bokningar. 

    Så passa på – och boka in Mexikoresan redan nu.

     

  • Fem platser du inte vill missa i Centralamerika

    Fem platser du inte vill missa i Centralamerika

    Här är fem platser du bör planera in om du ska resa runt i Centralamerika. 

    Text och foto: Linda Larsson

    Caye Caulker

    Belize

    På den här lilla ön utanför Belize City tar man det bara lugnt och gör mest ingenting. Undervattenslivet är inte av denna värld och en snorklingstur ut på – det näst längsta revet i världen, Belize Barrier Reef – är ett måste. Sköldpaddor, mantror och (snälla) hajar kommer bokstavligt talat att omringa dig. På kvällarna hänger man på en av öns alla bryggor och njuter av att se solen gå ner i horisonten. På restaurangerna är hummer ofta på menyn och för mindre än 200 kronor får du en festmåltid som heter duga. 

    Hotell i Caye Caulker

    Bocas del Toro

    Panama

    Bocas del Toro är en liten paradisö i Panama som har något för alla. Här hittar du både bra partyliv och paradisstränder med turkost vatten samt stränder med bra surf. Antingen tar du dig runt med cykel – men ska du till öns mer avlägnsa stränder rekommenderas att du tar bussen (om du inte är i toppform). Alternativt hyr en båt.

    Hotell i Bocas del Toro 

    Tikal

    Guatemala

    Tikal i Guatemala är en mäktig upplevelse och inger en känsla av att man befinner sig i en annan tidsepok. Fortfarande ligger många av templen från mayacivilisationen orörda under mark och regnskog som har täckt dem. Förrutom en drös av andra turister kommer du också att träffa på både apor som svingar sig i träden och papegojor som flaxar i skyn. Området är stort, 576 kvadratkilometer, så ta med bra skor! Och tänk på att ruinerna kan vara hala.

    Hotell i Tikal 

    Tulum

    Mexiko

    Tulum i Mexiko må vara ett hipstermecka men det finns en anledning till varför hipsters föredrar Tulum framför turisttäta Cancun eller Paya del Carmen. Här är det inte lika trångt på stranden och restaurangerna är mer gemytliga, kaffet inte lika blaskigt och hotellen andas snarare boutiquechica än all-inclusive. 

    Hotell i Tulum

    Antigua

    Guatemala 

    Omgiven av vulkaner ligger den charmiga staden Antigua i Guatemala. Kullstensgator och vackra kolonialhus kännetecknar staden liksom klosterruiner som vittnar om när den dåvarande huvudstaden i princip totalförstördes i en jordbävning 1773 (efter den jordbävningen flyttade spanjorerna huvudstaden till den plats där Guatemala City i dag ligger). Kaffebarerna är många och här finns också många bra restauranger där ambitionsnivån på maten är hög. 

    Hotell i Antigua

  • Jimmy – RES nya stjärnpraktikant

    Jimmy – RES nya stjärnpraktikant

    Jimmy Andersson, 29 år, har precis börjat som praktikant på RES och kommer vara hos oss fram till juni. Hans reseintresse har han ärvt från sin far och redan som femåring var han ute och tågluffade med sina föräldrar i Europa. Här berättar han om vad resande betyder för honom och vilka som är hans favoritplatser i världen.

    Du har alltid rest mycket, hur föddes ditt intresse för att resa?
    – Min pappa har alltid varit en stor inspirationskälla. Han reste mycket som ung på 70-talet, en tid då man inte såg på resande på samma sätt som i dag. Pappa har alltid haft många historier att berätta men han har aldrig skrivit ner dem.

    Därav tror jag intresset föddes för att inte bara resa – men också för att skriva.

    När du jämför med din pappas resande och ditt eget? På vilket sätt skiljer sig era upplevelser åt?
    – Jag tror framförallt synen på resande har förändrats. Pappa har berättat att när han hade varit ute och rest i ett år (vilket känns som att de flesta gör i dag efter gymnasiet) såg många det som något jättemärkligt, han säger själv att han upplevde det som att han lika gärna hade kunnat suttit i fängelse. ”Borta i ett år, varför?”  

    När var första gången du var utomlands?
    – Mina föräldrar tog ut mig på tågluff runt i Europa redan när jag var fem år. Sen blev det en tradition i rätt många år.

    Det var en väldig ögonöppnare för mig. Många av länderna vi passerade var väldigt fattiga i och med kommunismens fall. Resandet där gav mig många nya intryck. När mina vänner pratade om vad de hade fått för nya prylar, pratade jag om resorna mina föräldrar hade tagit med mig på.

    Vad känner du när du är ute på resande fot?
    – Jag känner mig levande klyschigt nog. Jag känner mig mer alert och har lättare att ta in intryck. Jag blir en bättre version av mig själv.

    Innan du började hos oss kom du precis hem från en resa i Mexiko? Vad gjorde du där?
    – Jag älskar Mexiko och har bott där från och till i sammanlagt ett år. Det är något med Mexiko; människorna, kulturen…

    Cancun är faktiskt en favorit trots att det egentligen är en artificiell stad som byggdes upp på 80-talet för turister. Men på grund av turistindustrin söker sig också mexikaner från hela landet dit. På så vis är Cancun, trots sin historielösa bakgrund, en smältdegel för alla Mexikos olika kulturer. Det gäller bara att röra sig utanför de uppenbara turistzonerna.

    Hur kom det sig att du reste till Mexiko första gången?
    – Första gången jag var där var för runt 15 år sedan som ung grabb. Jag blev direkt förälskad och visste att jag ville återvända. Tio år senare kunde jag också göra det – tillsammans med en vän som hade lyckats med bedriften att få jobb som delfinskötare. Jag blev förälskad i landet på nytt och sedan dess försöker jag åka tillbaka så ofta jag kan.

    Nu drömmer jag om att skaffa mig en egen bostad där och i januari nästa år ska jag dit för att plugga journalistik och dokumentärfilm – i den mysiga gamla kolonialstaden Querétaro.

    Förutom Mexiko, vilket annat land rankas högt på din favoritlista?
    – Jag drömmer mig ofta tillbaka till Kuba. Det är ett land med många lager. Få länder har gett mig samma känslor som jag föreställt mig att få innan jag kommit dit – men Kuba är ett sådant land. Det är autentiskt på ett sätt som få andra länder är – på både gott och ont.

    Jag kommer aldrig att glömma första gången jag var där och skulle ta buss in till centrala Havanna från flygplatsen. Klockan var två på morgonen. Det var mörkt. Någonstans i ingenstans lyser en gatlykta och under den sitter två äldre män och spelar bräde och dricker rom.

    I centrala Havanna pratar grannarna högt med varandra från varsin balkong. Barnen leker på gatan. Staden lever på ett sätt som man inte är bortskämd med i Sverige. Även om Kubas identitet är långt mycket mer än en variant på vin, kvinnor och sång – andas ändå människorna en värme och livsglädje som på få andra platser.

    Du kommer ju åka till Kina och skriva reportage för RES nu i vår. Vad känner du inför det?
    – Det ska verkligen bli kul och inspirerande. Jag har aldrig varit i Kina, faktiskt aldrig i Asien. Jag har i stället alltid haft en benägenhet att röra mig västerut när det funnits tillfälle att resa. Men jag ser jättemycket fram emot att få uppleva kulturen och människorna samt att verkligen få djupdyka ner i det spännande kantonesiska köket.

    Och sedan är Kina ett av få länder min pappa ännu inte har varit i. Han är nog mest stolt men samtidigt lite irriterad över det faktum att jag hann dit före honom.

  • En mötesplats bland molnen i Mexiko

    En mötesplats bland molnen i Mexiko

    Följ med RES till den mexikanska bergsbyn San Cristobal de las Casas. Molnens drömska stad, är mest känd som en mötesplats för backpackers på deras pilgrimsfärder från Mexico City till Oaxaca, Guatemala eller längre söderut. Men staden har också ett eget liv och en rik historia.

    Text: Mattias Sigurdsson
    Foto: Mattias Sigurdsson och Audoriza Palma

    Hotell i Can Cristobal de las Casas

    – Vill du verkligen inte ha någonting, Roberto? frågade den döende mannen.
    – Nej, inget alls utöver din vänskap. Den är mer värd för mig än något annat du kan ge mig.

    Så kom det sig att min nye bekantskap Roberto blev arvlös efter bäste vännens bortgång för en tid sen. Men han tog bilder av det Jesusbarn han fattat tycke för och kanske trots allt bespetsat sig på, och lät en träsnidare i Guatemala göra en kopia.

    Där ligger det nu, på bordet i hans finrum, oformligt och blekt och med ett underligt vuxet ansikte, i enlighet med hur barn avbildades för 200 år sen när originalet skars. På sätt och vis sött, men som sagt var i blekaste laget. Josef står bredvid i grön mantel med stolt hållning som om han vore dess rättmätige fader. Maria är klädd i blått – sval och vacker.

    Min tillfällige bekant Roberto är advokat och ”coleto”, en riktig urcoleto. Så kallas San Cristobals criolloinvånare av det gamla slaget. De är ofta inte helt lätta att komma in på livet, men den här är desto mera öppenhjärtlig.

    Han högg mig i vimlet när jag fotograferade de storrumpade clownernas cumbiadans utanför kyrkan där Nådens Jungfru – la Virgen de la Merced – högtidlighölls med gudstjänster, blommor, copal (en bärnstensliknande kåda som används som rökelse), fyrverkerier, mässingsmusik och dans. Han föreslog att jag skulle följa med honom hem och bjöd på kaffe. Samt berättade om sin tillvaro och om sin stad, San Cristobal de las Casas, provinsen Chiapas rättmätiga huvudstad. Nyss en avkrok i bergen, sen en tid tillbaka en hotspot på den internationella backpackerkartan, lika plötsligt och oväntat som när Törnrosa vaknar till liv efter hundra års oavbruten sömn, och San Cristobal har sovit betydligt längre än så.

    När man ser hur turisterna i dag väller in i stora skaror, somliga från flygplatsen, andra i buss eller bil, inte sällan från Mexikos karibiska kust med sikte på Oaxacas atlantkust eller Antigua i Guatemala, är det ironiskt att höra Robertos berättelse från tidigt 1600-tal. Då skrev stadens befattningshavare, såväl de världsliga som de kyrkliga, till högre myndigheter och bad om befrielse från bördan att vara biskopssäte och huvudstad för administrationen. Orsaken var dess isolering och de långa och besvärliga vägar som ideligen måste befaras för ordningens upprätthållande.

    Petitionen avslogs och indianprovinsen Chiapas – på den tiden tillhörig Guatemala – fortsatte ännu i 300 år att styras från sin spanska utpost i bergen, med en liten befolkning men en kyrka i varje väderstreck. Ända tills en indianättad guvernör i slutet av 1800-talet kom på kant med den anstolta stadsledningen – så berättar Roberto – som vägrade att ta emot honom på grund av hans hudfärg. Han tog beslutet att flytta stadens alla världsliga befogenheter till grannen Tuxtla Gutierrez ett tiotal mil bort och några hundra meter närmare havsytans nivå, där det växer bananer.

    Menos mal tycker både Roberto och jag, eller på svenska: som tur var. Vad hade annars funnits kvar av San Cristobals drömska och inåtvända charm? Av dess koloniala arkitektur och marimbatraditioner? Hade de omkringliggande bergens tzotziltalande indianbefolkning varit stor nog för att sätta sin prägel på staden som den gör i dag? Nej, bäst som skedde, att staden fick fortsätta att vara förhållandevis liten.

    Däremot kan man sätta frågetecken för det som i dag pågår, här som på så många andra ställen där resenärer fylkas i stora skaror. Hur mycket upplevelseknarkande turism tål en stad vars attraktionskraft bygger på dess autenticitet, innan något skadas och går förlorat?

    En sak måste besökaren i San Cristobal ha klart för sig: kameran bör man använda med urskiljning. Många tzotzilkvinnor går alltjämt klädda i vackra traditionella dräkter, och de gatuförsäljande barnen är bedårande. Men de vill inte bli fotograferade. Detta bör man respektera. Punkt slut.

    Skulle det sedan hända att turisten blir berövad sin kamera för att ha överträtt det outtalade förbudet, ja då bör det ses som en läxa och en chans att fundera över sitt uppförande i främmande land. Tzotzilindianerna befinner sig trots allt på sin hemmaplan. Själv har jag svårt att invända mot att de skriver en del av reglerna för turismen, allrahelst när mycket få av dem lär ha råd att komma hem till oss och plåta våra vardagsliv.

    Ute har det börjat regna. Cumbian från kyrkan runt hörnet har tystnat. Det betyder att ännu en gudstjänst har tagit sin början och att de storrumpade clownerna får en paus i rultandet. De tappraste lär hålla igång till långt in på småtimmarna. Jag tar en titt ner på mina egna clownskor, ett par sandaler som gått upp i limningen efter mycket nötande på stadens skoningslösa stenläggning. Sulan har delat på sig och gummibeläggningen spretar hopplöst åt ett annat håll än foten. Barfota travar jag hem genom natten.

    Det tar inte lång stund förrän fyrverkerierna åter brakar loss bakom mig och talar om att La Merced härskar i staden i natt. I San Cristobal går Nåden på mässingsmusik och raketer!

    FAKTA

    San Cristobal de las Casas, Chiapas kulturella huvudstad, grundades 1528 av Diego de Mazariegos, en av de tidiga conquistadorerna. Länge hade den formen av ett militärhögkvarter, men så småningom växte en spansk kolonialstad fram. Omgivningen dominerades dock fortfarande av mayafolk med sina egna språk, och gör så än i dag. En säregen balans uppstod mellan mayakultur och en spansktalande stadsbefolkning, där var och en visste sin exakta plats och sina roller. I religionsutövningen hittade man beröringspunkter och utvecklade gemensamt en lokal variant av katolicismen.

    Så kom 1960-talet och en stark evangelisk omvändelse, vilket skapade splittring bland indianbefolkningen. Politiken tog sig nya uttryck och 1994 togs staden helt över av zapatister; vänsterrevolutionära mayaindianer, och ett inbördeskrig bröt ut. Revolutionen slogs så småningom ner och en delvis ny balans etablerades, där en något större hänsyn kom att tas till indianbefolkningen. Under 2000-talet har ytterligare en mäktig faktor blandat sig i leken: en alltmer växande turism. Många av turisterna besöker staden som en del av utforskandet av en större mayakontext. Andra kommer helt enkelt för att träffa likasinnade. Kaka söker maka och San Cristobal är en av de städer, likt Barcelona och Berlin, där turister drar turister till staden.

    På vandrarhem och barer umgås en brokig skara resenärer sinsemellan. Flera av de resande har ett musikinstrument under armen och stans mer eller mindre spontana musikliv, från barock till jazz och latinomusik, håller världsklass. Så har molnens drömska stad Jovel, eller San Cristobal de las Casas, hastigt och lustigt kommit att bli en mötesplats och internationell smältdegel där kaffet och kakaon är lokalproducerat, men pizzerior och västerländska restauranger dominerar matutbudet. Huruvida det är mest vackert eller sorgligt – svaret finner man i betraktarens öga.

    Boende

    Casa Mexicana
    Centralt beläget med kolonial charm är det fyrstjärniga hotellet Casa Mexicana. Mycket originalkonst och en charmig patio med bananpalmer. Dubbelrum från 450 kronor natten.
    Calle 28 de Agosto 1
    Lediga rum & priser

    Casa Vieja
    En halv stjärna mindre än Casa Mexikana har Casa Vieja, också det ett restaurerat kolonialpalats i centrum. Dubbelrum från 600 kronor natten.
    Profesora Maria Adelina Flores 27
    casavieja.com.mx

    Casa Margarita
    Praktiskt beläget på gågatan Real de Guadalupe ligger Casa Margarita som är ett ytterligare något billigare boendealternativ. Dubbelrum från 300 kronor natten.
    Real de Guadalupe 34
    Lediga rum & priser

    Mat & dryck

    Här nedan följer ett urval av restauranger med lokal eller mexikansk profil.

    Tierra y Cielo
    På Tierra y Cielo serverar den prisbelönta inhemska kocken Marta Cepeda en gourmetmeny som bygger på inhemska mattraditioner och lokalt producerade, organiska råvaror. Missa inte ostbollen i tomatsoppa eller chokladkulan till efterrätt.
    Benito Juárez 1
    tierraycielo.com.mx

    Krocante Bistro
    På den här pizzerian äts gourmetpizzor av argentinskt slag, några av dem mexikoinspirerade med chili och i ett fall med huitlacoche, en svamp som angriper majskolvarna, men ofta tas tillvara som en delikatess.
    28 de Agosto 18
    facebook.com/KrocanteBistro

    El Caldero
    På avenida Insurgentes ett stenkast från la plaza central ligger El Caldero som serverar goda mexikanska soppor för en billig peng. Glöm inte bort att prova pozoles om det är ditt första besök i Mexiko!
    Insurgentes 5 A
    elcaldero.com.mx

    Revolucion
    Revolucion ligger ett stenkast från katedralen och är en intim klubb med varierad livemusik av hög kvalitet. De har en sevärd hemsida som säger det mesta om stället och ett och annat om San Cristobal de las Casas.
    20 de noviembre esq. 1 de marzo
    elrevo.com

    Dada
    Dada ligger i samma kvarter som Revolution och är en uttalad jazzklubb. Öppet torsdag till söndag.
    Calle 1o. de Marzo 6
    dadaclubjazz.net

    Contra tiempo
    Contra tiempo är ett crêperie och en pub som ligger i närheten av Guadalupekyrkan, några minuters promenad från själva centrum. Hög musikalisk standard, specialiserad på mexikansk folkmusik.
    Real de Guadalupe 170
    facebook.com/keratao

    Se och göra

    Besök den lokala matmarknaden
    Ett besök på den lokala matmarknaden ett par kvarter från kyrkan Santo Domingo är nästan ett måste. Chiapas är en provins med mångskiftande klimat och utbudet är därefter, från havsfisk och tropiska frukter till äpplen och mångfärgad majs, som skördas på hög höjd. Alla frukter och grönsaker är fräscha och man kan gärna äta en nygrillad eller – kokt elote – en majskolv – eller tamale vid entrén till marknaden. Däremot bör man undvika kokerierna inne på själva marknaden, de är ökända för sin dåliga hygien.

    Ta en tur till hantverksmarknaden
    Vid Santo Domingo breder även en stor hantverksmarknad ut sig. Här säljs mycket fint textilhantverk och de stenhårt stoppade filtdjuren är säregna och söta. I Simojovel två timmar från San Cristobal bryts bärnsten direkt ur berget, och den kan köpas här till mycket rimliga priser. Självklart gäller det att se upp med förfalskningar. Vill man vara säker på att inte blir lurad finns det en uppsjö av bärnstensshoppar att handla i, dock till betydligt högre priser.

    Besök Sna Jolobil – Vävarnas hus
    Alldeles intill hantverksmarknaden vid Santo Domingo har ett centrum för traditionell textilkonst nyligen öppnats. Det heter Sna Jolobil på tzotzil eller Vävarnas hus, och är i högsta grad värt ett besök. Centret drivs av ett kooperativ bestående av 800 vävare från regionen och saluför åtskillig exklusiv textilkonst från såväl Chiapas som Guatemala.
    Calzada Lázaro Cárdenas 42

    Upptäck stadens smågator
    På stadens gågator, som är tre till antalet, kan man med fördel tillbringa en dag åt att bara strosa, lyssna på gatumusikanter, sitta ner på kaféerna och inta lokalt kaffe med lokal kakao. De lokala majsbrygderna pox och tazcalate kan med fördel provas på. Från parkernas paviljonger hörs ofta marimbamusik, som är starkt förknippat med San Cristobal och dess musiktraditioner.

    Att besöka

    Na Bolom
    Den danske arkeologen Frans Blom och hans schweiziska fotograferande hustru Gertrude upplät på 1950-talet sitt hus till en stiftelse under namnet Na Bolom. I dag fungerar deras hus som hotell, men också som museum med synnerlig inriktning på lacandonerna, ett mayafolk i regnskogarna i de lägre delarna av Chiapas. En utställning av Gertrudes fotografier gör bara det besöket mödan värt.
    Calle Vicente Guerrero 33
    na-bolom.org

    Santo Domingo
    San Cristobal har ett stort antal kyrkor, av vilka Santo Domingo möjligen är den som är mest värd att besöka. De religiösa högtiderna är många, och besökaren gör rätt i att försöka ta reda på om besöket sammanfaller med någon av dessa. De religiösa festerna i grannbyarna Chamula eller Sinacantan är berömda, liksom de i Corso de Chiapas.

    San Cristobals omgivningar
    Ett flertal tourarrangörer har San Cristobal som sin utgångspunkt och erbjuder utflykter till arkeologiska utflyktsplatser som Palenque eller Bonampak, men också ut i delstatens vattenrika och storslagna natur. Explora Chiapas är ett företag specialiserad på äventyrsturism med lång erfarenhet av att ta med turister på forspaddling, klätterturer och liknande. Företaget samarbetar med lacandonindianer.
    explorachiapas.com

     

     

     

     

     

  • Isla Holbox – Den mexikanska barfotaön

    Isla Holbox – Den mexikanska barfotaön

    Isla Holbox är ett paradis för den som vill njuta av total avkoppling och slippa trängsel. Med 30 grader i luften, turkost vatten och ett rikt djurliv är det svårt att inte koppla av här och leva i nuet. Följ med RES till ön där skorna lämnas hemma.

    Text och foto: Natalie Lindholm

    Hotell på Isla Holbox

    Vi har missat bussen som skulle ta oss till den lilla staden Chiquila i sydöstra Mexiko. I stället sitter vi i en taxi som formligen flyger fram på den trasiga vägen genom djungeln. Vinden forsar våldsamt genom de öppna rutorna och regnet piskar mot biltaket. Vår taxichaufför tuggar frenetiskt på sitt tuggummi och trycker gasen i botten. I backspegeln ser vi hur en cyklist snabbt försvinner ur vår åsyn – och luften, ja, den är iskall.

    Dryga timmen senare är vi framme. En handmålad skylt vittnar om att vi kommit rätt, och tillsammans med en handfull andra frusna turister tränger vi ihop oss på en blå båt som ska ta oss till slutdestinationen. Havet stormar. Vågorna slår våldsamt över däck och kallt vatten sipprar in i skarvarna vid fönstret. Blöt tröja klibbar mot ryggen medan båten slåss mot havet. Svart ute och fuktigt inne. Gåshud på armarna och lång lugg som fladdrar i ögonen. Jag smäller huvudet mot fönsterlisten och så blir allt stilla. Vi har kommit fram till Isla Holbox.

    Brygga Holbox

    Kvällen är sen och lägligt nog ligger vårt hotell centralt, bara tio minuters promenadväg från hamnen. Jag och mitt resesällskap, Tommy, tackar nej till golfbilarna som erbjuder skjuts till och från båten och släpar istället våra väskor genom sanden. Bilar är bannlysta på ön. Här tar man sig antingen fram till fots eller med hjälp av mopeder eller golfbilar. Gatorna består av finkornig, mjuk sand och de små hjulen på våra väskor får jobba hårt för att ta sig fram. Luften är fuktig efter regnet och runt omkring oss ligger den lilla staden tyst och mörk. Tack vare en hjälpsam kvinna som bor permanent på ön hittar vi snart hotellet – inklämt mellan en liten mataffär och en butik som säljer allt från kläder och smycken till vackra, handknutna anteckningsböcker och tändsticksaskar.

    En stund senare har vi lämnat av väskorna, bytt om till tjocka torra tröjor och slagit oss ner på en av öns många restauranger. Lite här och var hör vi svenska och vid bordet bredvid skålar ett sällskap blonda kvinnor i överdådiga drinkar. Trots att det nästan är fullsatt i lokalen blir vi snabbt serverade varsin stor portion pasta, inte speciellt mexikanskt, men vi kompenserar det med ett par lokala öl och känner oss hemma. Vår energiska servitör visar sig komma från Colombia men jobbar på Holbox sedan några år tillbaka. Han frågar genast varifrån vi kommer och när vi svarar Sverige slänger han glatt ur sig några snabba fraser på svenska. Under vår tid på ön ska vi också komma att höra honom prata tyska, finska och franska – allt till sina gästers stora förtjusning.

    Några år tillbaka i tiden besöktes Isla Holbox i första hand av turister från Mexikos fastland, men på senare tid har turismen blomstrat och i dag är Holbox ett populärt resmål, kanske framför allt för skandinaver som vill fly vinterkylan. Trots det är turismen aldrig påträngande, hit kommer man inte för att göra av med halva reskassan på shopping eller för att festa dygnet runt. Hit åker man för att varva ner och koppla bort vardagen. För att promenera på kilometerlånga stränder i ensamhet eller för att sola och bada i långgrunt vatten.

    Holbox är verkligen en semesterdröm med sina vita stränder, turkost vatten och pelikaner som solar på fiskebåtar längs bryggan. Vill du ha krattade stränder helt utan sjögräs är det här inte destinationen för dig, men om du uppskattar det rofyllda i att promenera en mil längs strandkanten i ensamhet eller spana efter fåglar och leguaner kommer du inte att bli besviken. Här värnar man öns djurliv och stränderna lämnas därför ofta orörda. 

    Efter den första nattens oväder vaknar vi till en absolut fläckfri himmel. Holbox visar sig från sin allra bästa sida. Det är 30 grader i luften och alla vägar leder till stranden som kantas av vildvuxna palmer. Vi slår oss ner på en av restaurangerna kring torget som serverar frukost och beställer en frukttallrik, pannkakor och varsin smoothie. Portionerna är generösa och frukten färsk. I takt med att vi tuggar i oss maten vaknar staden till liv. Några meter bort har ett grönsaksstånd slagits upp och grannar småpratar medan varor och pengar byter händer.

    En liten, mörk hund kommer förbi och sticker nyfiket fram nosen för att se om vi har något att bjuda på. Snart upptäcker vi att hela ön vimlar av hundar och efter att ha stött på flera tunna och vanskötta djur på fastlandet blir vi glatt överraskade över att få se glada svansar och blanka pälsar vart vi än tittar. En liten pojke kommer ut från en affär en bit bort och vår sällskapshund ger sig genast iväg mot honom. Tillsammans småspringer de längre in bland husen. Precis som alla andra hundar vi stöter på hör den här hemma hos någon.

    Efter frukosten packar vi en kasse med handdukar och vattenflaska och beger oss ner till stranden som inte ligger mer än 30 meter från torget. Här är det nära till allt och det är en speciell känsla att lämna skorna på hotellrummet och strosa barfota. Trots att det är tidigt på året och torde vara högsäsong för turister från Norden får vi ha stranden nästan helt för oss själva. En flock pelikaner har samlats kring en fiskebåt som kommer in med dagens fångst och männen som vittjat näten kastar välvilligt sina rester till fåglarna. Längre bort på stranden ser vi några barer och hotellen som gränsar till vattnet har ställt ut divaner och solstolar till sina gäster. Trots att vi inte pratar spanska har vi lätt för att känna oss hemma här. Ingenstans stöter vi på försäljare eller inkastare, vill vi slå oss ner på en restaurang är vi välkomna, men ingen trugar.

    Med blott 1 500 invånare blir det aldrig trångt och de bofasta på ön tycks leva med, snarare än på turisterna. Här får man känslan av att livet har sin gilla gång året runt vare sig turisterna är här eller ej. Ön Holbox är knappa fem mil lång och en och en halv kilometer bred och en stor del av den består av obebodd träskmark. De flesta av invånarna bor i närheten av det lilla torget, i dekorativt pastellfärgade envåningshus, och arbetar man inte med turism är det fiske som gäller för större delen av dem och det märks verkligen. Så gott som alla restauranger serverar fina skaldjur och nyfångad fisk. Att semestra här som vegetarian är heller inget problem. Riktigt god guacamole och Mexikos nationalrätt Pico de Gallo serveras överallt.

    När vi tröttnat på strandhäng bestämmer vi oss för att ta en promenad genom djungeln. Det är svårt att gå vilse på den långsmala ön och som turist känner du dig helt trygg med att gå vart som helst, när som helst på dygnet. Vi stöter på skyltar som erbjuder ridturer längs stranden och ser en liten flock hästar vila i skuggan under en palm. Överallt solar stora leguaner och här och var hittar vi kungskrabbor som lägger sina ägg i vattenbrynet. Högsäsongen för djurlivet på ön har ännu inte satt fart men på våren kan man se sköldpaddor som kommer för att lägga ägg i sanden och har du tur kan du se en eller annan flamingo. Djurlivet här är ständigt närvarande och nästan en anledning i sig att resa hit. En av Holbox mest kända attraktioner är de stora valhajarna som håller till utanför ön mellan maj och september och flera företag erbjuder båtturer, både från ön och från fastlandet, där turister kan se och även simma med de enorma djuren. Holbox långsmala form gör att den liknar formen av just en valhaj och på husväggar lite varstans i staden finns målningar av ön som gjorts om att likna den så populära havsvarelsen.

    Vi går säkert en mil in i djungeln innan vi vänder och börjar gå i vattenbrynet. Vattnet är långgrunt och på ett ställe får vi vada över ett vattendrag för att komma vidare. Under en flera timmar lång promenad stöter vi inte på mer än en handfull människor och vi inbillar oss stundtals att vi är de enda levande på ön. Dagarna rullar på i maklig takt, en simtur och några timmar på stranden med en bra bok följt av en promenad i djungeln. Fantastisk solnedgång vid bryggan och sena drinkar i en hängmatta vid havets kant. Här är det lätt att glömma bort tid och rum. Det mesta på ön är verkligen bildskönt och kameran går varm. Vi behöver aldrig trängas och att ta sig hit är enkelt, om man håller reda på att bussen från Cancún bara går fram till mitten på dagen och inte gör som vi och missar den. I det fallet finns det taxi som kör hela vägen för en relativt saftig summa. Efter en tre timmar lång bussfärd och en kort båttur är man här. På ön är det relativt lätt att klara sig på engelska även om det inte skadar att lära sig några enkla fraser på spanska innan man åker hit.

    Efter nio dagar på ön har det blivit dags att åka vidare och barfotafötter tvingas ner i skor som plötsligt känns ovana att gå i. Holbox har, med sitt lugn, varit precis det andningshål vi letade efter. Vackert, rofyllt och inspirerande.

    FAKTA ISLA HOLBOX

    Mat och dryck

    Viva Zapata…
    …är, med rätta, en av öns mest populära restauranger och ligger bara några meter från torget. De är mest kända för sina färska skaldjur och kolgrill som går varm hela kvällen, men serverar också en bred kvällsmeny med bland annat pasta. Genuint trevlig och glad personal som pratar bra engelska.
    Ave Damero, mellan Calle Tiburon Ballena och Calle Esmedrigal.

    La Isla del Colibri
    Bra frukostställe. Kliv in i det rosa huset precis vid torget och välkomnas av ett turkosblått inre med färgglada dekorationer vart du än tittar, eller sitt utanför och sippa på en juice medan du ser Holbox vakna till liv. Frukost med stora smoothies på färsk frukt, pannkakor, ägg, frukttallrikar och mycket mer. Ligger i sydvästra hörnet av det lilla torget mitt i stan, går inte att missa!

    La Palapa
    Hotell och restaurang på stranden. Här sitter du med tårna i sanden och en fantastisk utsikt över vattnet. Köket ordnar temakvällar som annonseras på en svart tavla nere på stranden samma dag. Vi serverades bland annat många fina smårätter här under tapas-kvällen. Trevlig personal som gärna gör det där lilla extra.
    Avenida Morelos 231
    hotellapalapa.com

    BOENDE

    Att hitta boende på Holbox är inte speciellt svårt. Hotellen är relativt många och de flesta håller bra standard. En del hotell ligger inne i staden och promenaden ner till vattnet är inte mer än några meter, men för den som verkligen vill koppla av kan det vara värt att välja ett hotell på stranden och få tillgång till solstolar och parasoll på köpet.

    Holbox Apartments
    För dig som vill bo i egen lägenhet på en lugn del av stranden. En kort promenad in till torget men vad gör väl det när promenaden går i vattenbrynet. Från cirka 900 kronor natten.
    Avenida Pedro Joaquin Coldwell 126
    Lediga rum & priser

    Hotel Villas Flamingos
    Ett hotell som visserligen ligger en bit ifrån centrum men väger upp för det med egen strand, pool, restaurang och bar. Passar för den som mest vill ligga på stranden och koppla av. Dubbelrum från cirka 1 000 kronor natten.
    Calle Paseo Kuka s/n, Playa Norte Holbox
    Lediga rum & priser

    Holbox Dream Beach
    Ett lyxigt hotell som ligger precis på stranden med fräscha rum och två pooler för den som vill slippa gå tjugo meter ner till vattnet. Privat strand med sköna divaner och solstolar.
    Zona de Playa
    xperiencehotelsresorts.com

    Hotel Casa Lupita
    Ett prisvänligt hotell som ligger precis vid torget. Nära till allt och rena tysta rum. Rummen på marknivå saknar dock fönster så boka ett rum högre upp i hotellet! Hotellet har ingen egen restaurang men det är inte många meter till närmsta matställe.
    Ligger precis vid torget (några få meter från La Isla del Colibri).

    Lediga rum & priser

    Se och göra

    Refugio Holbox
    Sedan sex år tillbaka driver Morelia Montes ett litet räddningscenter för alla slags djur i sitt eget hem på ön. Besök henne och träffa hundar, katter, pelikaner och tama tvättbjörnar och passa på att lägga en slant i donationslådan. Refugio Holbox har ingen adress, men är välkänt på ön. Fråga vem som helst så får du som turist en enkel vägbeskrivning till centret.
    facebook.com/RefugioHolbox

    Simma med valhajar
    Från maj till september simmar grupper med stora valhajar utanför ön. Flera olika företag anordnar båtturer där turister får fotografera, och simma bland, valhajarna. Turerna går dels hela vägen från Playa del Carmen men också direkt från Holbox. En bra guide ser till att störa djuren så lite som möjligt och ni simmar två och två. En annorlunda upplevelse att få se de stora djuren på nära håll i sin naturliga miljö.
    holboxwhalesharktours.com

    Bada i en naturlig pool
    För den som vill röra på sig erbjuds dagsutflykter både till andra öar och till fastlandet. Ta en tur till Yalahau Cenote, njut av vacker djungel och hoppa från klippavsatser rakt ner i en turkos pool.
    en-holbox.com/yalahau

    Långpromenad längs stranden
    Det kan låta simpelt men ger en fantastisk naturupplevelse. Ta med picknick och stanna till för ett dopp här och där. Djungeln är väl värd att utforska men finast promenad får du om du följer strandkanten och gör små avstickare inåt land. Spana efter kungskrabbor, leguaner och flamingos. Den som inte vill promenera kan hyra golfbil för en liten peng och ta sig runt ön i behagliga 10 km/h.

  • Oaxaca – så hippiechict!

    Oaxaca – så hippiechict!

    Hotell i Oaxaca

    Det fräcka resmålet Oaxaca ligger vid Mexikos södra bukt har sedan länge varit en känd plats för världsresenärer med koll på det senaste. Hit lockas både globetrotters och surfare. Det kan tyckas krångligt att ta sig hit både från Europa och USA och kanske är det därför platsen inte kryllar av turister. Tar du dig hit märker du snart att resan är mödan värd.

    I den södra kröken av Mexiko, längs kusten nästan ända framme vid Guatemala, ligger landets coolaste stat – Oaxaca. Det är lika läckert som det är svårt att uttala. Området har länge varit en väl förborgad hemlighet och ett resmål som det viskats om i all förtrolighet bland en grupp världsresenärer och lyxhippies som var bland de första att turista på platsen. Rika, snygga, dekadenta nomader med koll på det senaste, men som inte lyfter många fingrar för att göra något annat än att resa och att njuta. ”You call some place paradise, kiss it goodbye” sjöng Eeagles. Oaxacas rykte som ett fantastiskt resmål har sedan länge sipprat ut, men än så länge har inte de stora horderna av turister hittat hit och tagit över. Ja, förutom kategori resenärer – surfarna. Vågorna och väderförhållanden här är perfekta för vågsporten. Kanske är det tack vare dess läge som vanliga turister inte har anstormat stränderna, Oaxaca ligger inte optimalt till för trasport vare sig från USA eller Europa. Men tar du dig hit kommer du inse att målet uppväger resan.

     

     

    Puerto Escondido är en liten, pittoresk fiskeby i Oaxaca som har blivit populär bland besökare. Här hittar du det bohochica lilla boutiquehotellet Hotel Escondido som består av 16 bungalower på cirka 40 kvadratmeter vid stranden. Som om havet inte vore nog, så har hotellet även en 50 meter lång pool, som ligger på stranden längs med havet. Du kan alltså simma med havet som närmsta granne – utan att vara i havet. En onödig finess kan tyckas, men snyggt är det. Hotellet har en enkel restaurang som serverar glada fiskar som i princip hoppat upp på strandgrillen på eget bevåg. Kommer du utan surfbräda, eller är sugen på vilken annan vattensport som helst, så arrangerar hotellet gärna detta åt dig. Hotellet är medlem i designhotels.com.

    Bungalow för två personer från 1 200 kr/natt.

    Lediga rum & priser Hotel Escondido 

  • 4 fräcka hotelltak

    4 fräcka hotelltak

    Vi älskar hotell som har tagit tillvara sin bästa yta – taket. Här njuter vi av enskildheten och utsikten och känner oss lite extra speciella.

     

     

    1. Palazzo Manfredi

    Rom, Italien

    Dinera med Roms bästa utsikt över Colosseum. Även om du inte bor på hotellet, se till att boka bord på dess restaurang Aroma.

    Via Labicana 125

    Lediga rum & priser

     

     

    2. Four Seasons Hotel Mumbai

    Mumbai, Indien

    Det är ingen tvekan om att takbaren är hotellets stolthet. Ta en drink i skymningen och njut av vyn över havet tillsammans av en eklektisk mix av affärsresenärer i dyra kostymer, häpna turister och hippt innerstadsfolk.

    114, Dr E Moses Road, Worli

    Lediga rum & priser

     

     

    3. Rosewood San Miguel de Allende

    San Miguel de Allende, Mexiko

    I den Unesco-skyddade lilla staden i centrala Mexiko är berömd för sina byggnader i färgglad kolonial barrockstil. Rosewoodhotellet är ett lysande exempel på detta och dess mysiga takterrass är dess kronjuvel.

    Nemesio Diez 11, Colonia Centro

    Lediga rum & priser

     

     

    4. W Hong Kong

    Hongkong, Kina

    Hongkong har flest invånare per kvadratkilometer i hela världen och här har man sedan länge lärt sig att utnyttja byggen på höjden och använda taken till barer, restauranger eller som på W – en svalkande pool med hissnande utsikt.

    1 Austin Road West, Kowloon Station

    Lediga rum & priser

  • Hotellboom i Mexico City

    Hotellboom i Mexico City

    Hotell i Mexico City

    Tio år har gått sedan begreppet boutiquehotell först anlände till Mexico City via invigningen av Hotel Habita. Grupo Habita fortsatte sedan sitt framgångståg genom att öppna W Mexico City och modebranschens favorit Condesa DF. Nyligen har även inrättningar som Las Alcobas i Polancodistriktet och Valentina i livliga Zona Rosa öppnat. Senast ut och mest omtalat är dock Hotel Brick. En nyrenoverad 1900-talsherrgård ger Brick en modern look med pampiga glasfönster och högklassig arkitektur.

    Hotellet är en välkomnande oas med mjuka toner och bekväma möbler, beläget i området Roma Norte. Här ryms 17 exklusiva rum och fyra privata taksviter som har enskilda terrasser och utomhusbadkar. Hotellets namn hänvisar till det tegel som importerades från England för att bygga den ursprungliga herrgården. En av hotellets två restauranger, Olivia, är uppkallad efter madam Olivia som i början av 1900-talet drev en bordell i huset. Dubbelrum kostar från 1 400 kronor.

    Orizaba 95, Roma Norte 06700, Mexico City
    +52-55-552 511 00
    hotelbrick.com