Tag: Miniguide

  • Miniguide: Kryssa i Kroatien

    Miniguide: Kryssa i Kroatien

    Det här är RES:s miniguide för dig som vill segla i Kroatien.

    Läs hela reportaget i RES: Semesternjutning i Kroatien med svensk besättning

    TEXT: Linda Iliste
    FOTO: Christian Gustavsson

    HYRA SEGELBÅT

    Svenska More Sailing erbjuder allt från hyra av båt till resor med full besättning och helpension.  
    Croatia Yacht Club är en annan svensk arrangör som, precis som namnet avslöjar, har Kroatien som specialitet. Företaget hyr ut segelbåtar, med eller med skeppare.  

    www.moresailing.se 
    www.croatiayachtclub.se

    BÅTLUFFA I KROATIEN 

    Från hamnen i Split avgår flera färjor ut i skärgården varje dag. Reser du med bil är det klokt att boka resan i förväg, annars är det lätt att få plats.  

    www.jadrolinija.hr

    MAT & DRYCK

    1. Passarola på ön Hvar  
    Kocken Ivan Pažanin gör nytolkningar av gamla, lokala recept. Hans restaurang är populär och har till och med lockat Beyoncé och Jay­Z till bords. Maten avnjuts bäst på den fina takvåningen. 
    ADRESS: Dr. Mate Milicica 10
    www.restaurant-passarola.eu

    2. Speeza på ön Hvar
    Miljön är charmigt rustik, trädgården doftar av örter och på väggarna klättrar uråldriga vinrankor. En utmärkt plats att njuta av lokal slow food, som också är specialiteten här. 
    ADRESS: Vicka Butorovića 64
    www.speezahvar.com

    3. Restoran Senko på ön Vís
    Den karismatiske Senko Karuza, som presenterar sig som författare, filosof och konstnär, driver denna restaurang utan meny. Har du tur kommer du hit när Senko har lagat brodet, en fiskstuvning med räkor, ål, rosenmulle och havssugga. 
    ADRESS: AMarinje Zemlje

    4. Konoba & Villa Jastožera på ön Vís
    Den här hundraåriga krogen ligger i den lilla hamnen i byn Komiža på Vís och är mest känd för sin svarta risotto och hummer, som plockas upp ur burar i vattnet under restaurangen. 
    ADRESS: Ul. Ivana Gundulića 6, Komiža
    www.jastozera.eu

    5. Martinis Marchi på ön Šolta
    Gammalt venetianskt slott från 1700-talet som har förvandlats till ett lyxhotell med fin restaurang i Maslinicas marina. Menyn präglas av typiska medelhavsrätter, många baserade på recept från Dalmatien.  
    ADRESS: Put Sv. Nikole 51, Maslinica
    www.martinis-marchi.com

     

    6. Šišmiš på ön Šolta
    Krog som ligger lite undangömd i bukten Šešula. På menyn finns dalmatiska specialiteter och en rad fisk- och skaldjursrätter. Senaste tillskottet är en vinbar med kroatiska viner och matchande snacks. 
    ADRESS: Maslinica
    www.sismisrestaurant.com

    7. Škrapa i Trogir på fastlandet
    Hemtrevlig och mysig krog med mycket fisk och skaldjur på menyn. Missa inte husets rakija. 
    ADRESS: Ul. Hrvatskih mučenika 13
    www.facebook.com/konobaskrapa

    SE & GÖRA

    1. ÖN ŠOLTA
    Ynka nio nautiska mil från Split ligger ön Šolta, vilket gör det till ett lämpligt första seglingsstopp. Ön är lättillgänglig och har ett tjugotal bukter med stränder och mysiga fiskebyar. Här produceras rödvinet Dobričić, som både kan smakas och köpas på vineriet Agroturizam Kaštelanac.  

    2. ÖN HVAR

    Lavendeldoftande Hvar är Balkans svar på Saint-Tropez. Här finns ett stort urval för partysugna men här också ett lantligt lugn, särskilt i byarna på norra sidan av ön. Staden Grad Hvar har störst utbud av restauranger och butiker, men Stari Grad har också mer än ett färjeläge. Zarace, Dubovica och Stevi Nedelja är de mest populära stränderna. De storslagna lavendelfälten förvandlas till både torkade doftpåsar och olja. Här tillverkas även olivolja och tvålar som kan inhandlas på öns många marknader. 

    3. ÖN VÍS

    Skärgårdens sista utpost är populär bland seglare. Här finns inget nattliv, däremot gott om badvikar och söta små kaféer och restauranger. De få bofasta hittas främst i Vís stad och Komiža. I nordost ligger stranden Stoncica och i syd Stiniva. Från Komiža går badbåtar till ön Bisevo. Komiža är utmärkt för skärmflygning. Klubben KPJ Kaleb arrangerar kurser både i bergen och efter båt. Vis är också dykvänligt. I havet kring ön ligger sjunkna skepp från såväl antiken som andra världskriget. Gör en utflykt till ön Visevo och kolla in Modra špilja, den mycket berömda Blå Grottan. 

    4. STADEN TROGIR

    Världsarvslistad medeltidsstad på kroatiska fastlandet som är så sagolik att den har figurerat som kuliss i Game of Thrones. Staden har vallgrav, stadsmur, fästning, katedral och snäva gränder – helt enkelt en underbar miljö att gå vilse i. Den gamla stadskärnan är full av små torg, kaféer, restauranger och minihotell. Här finns också flera butiker och historiska marknader med smycken och kulinariska souvenirer som smaksatt brandy, honung och sylt. 

    Mer läsning och tips om sommarsemester

    Sommaröppet på brittiska kungahusets skotska slott
    Stockholm: 3 nyrenoverade hotell sommaren 2025
    Topp 20: Sommarens billigaste resmål 2025

  • Smaka på Palma de Mallorca – en gastroresa med lokal mersmak

    Smaka på Palma de Mallorca – en gastroresa med lokal mersmak

    Det är inte bara cavan som bubblar i Palma på Mallorca, utan även restaurangscenen. Här öppnas nya restauranger och barer i parti och minut. RES har gjort en djupdykning i stans mat- och dryckesutbud.

    Text: Anna Norström
    Foto: Pär Olsson

    Hotell i Palma

    Det är fredag i stadsdelen Santa Catalina och folk rinner ut och in ur stadsdelens saluhall.

    Det här är en foodies våta dröm. Marknaden har allt: vinbutiker med öns minsta naturvinsproducenter, osthandlare, fisk- och köttdiskar, skaldjursbar, blomsterbutik och till och med ett litet stånd där du kan skräddarsy din egen miniburgare.

    Vi köper bläckfisk och havskräftor ur en av fiskdiskarna. Det här är en av marknadens uppsidor – ”kom och köp!” – och få råvarorna tillagade i restaurangståndet på andra sidan korridoren. För hur många gånger har man inte besökt en matmarknad utomlands och bara gått och suktat? Inte i Palma. För 50 euros inköp tillagas råvarorna av de tre män som rattar ståndet med marknadens mest aktiva grillbord.

    Vad du vill! Vi tillagar allt, säger Juan som står i kassan.

    Det kostar 3–5 euro lite beroende på hur mycket mat du har med dig. Och det här som fenomen är Palma i ett nötskal. Att mötas över mat är nyckeln till det mesta umgänget för svenskar såväl som spanjorer. Det kan vara en tallrik av öns inhemska delikatess, den råa, bredbara sobrasadakorven, eller en rejäl portion paella och kanske lite tumbet, en slags lasagne med potatis, aubergine och röd paprika. Nej, i Palma går man sällan hungrig.

    Ett dygn senare förvandlas Santa Catalina-hallen till en festplats. Musiken är uppskruvad. Folk trängs utanför Bar Joan Frau för att knipa ett glas cava, och senare gå till en av områdets nattklubbar som öppnar tidigt för den partysugna publiken.

    Stadsdelen Santa Catalina är också hemkvarter åt många svenskar, både bofasta och på resa. Det går nu knappt att gå en meter innan klingande svenska hörs. På gott och ont. Här har priserna trissats upp. Numer kostar en färskpressad juice sjuttio kronor på något av de välpolerade nyöppnade ställena. Ändå avtar inte Santa Catalinas popularitet. Fortfarande är det knökfullt på restaurangerna vid kvällstid. På de allra mest populära haken rekommenderas gäster att boka minst tre dagar i förväg. Och det öppnar nya ställen i parti och minut. Som La Huella, en bistro startad av ett franskt brödrapar, som fastnade här på sin första resa till ön och blev kvar. Eller den lilla chokladbutiken några kvarter bort. Här gör den tyske dessertkocken Tino Wolter öns bästa choklad, Cachao. Chokladen är helt vegansk och innehåller inga tillsatser eller socker. Vilket har gjort den populär bland öns yogis – och stjärnkockar.

    – Folk ringer från Ibiza och beställer kilovis. Jag undrar ibland hur mycket choklad folk kan äta, skrattar Tino Wolter och visar runt bakom butiksdisken där all produktion sker.

    Innan han kom till Palma jobbade han på finkrogar i Berlin. Men när erbjudandet kom från det ö-baserade företaget B Connect kunde han inte motstå att få ta fram sitt egna chokladmärke.

    Allt görs för hand av honom själv. Och all smaksättning kommer dessutom från ön.

    Det är en ynnest att få jobba med så bra lokala produkter. Apelsinen, örterna och nötterna som jag använder har jag själv köpt direkt från bonden. Det är ovanligt att man arbetar från böna till chokladkaka men det gör jag. Hade det gått att odla bönor här hade vi tagit dem härifrån med. Men nu jobbar vi med produkter från Bali, berättar han.

    Men blir han aldrig trött på choklad? Tino Wolter skrattar. Nej, han har arbetat i tre år med att ta fram recept och varumärke, och har sedan dessa ätit mellan 50 och 100 gram choklad om dagen.

    Det märks att det finns ett sug efter lokalproducerade produkter. Mallorca har gått från att vara charterparadis till en lyxig och lättillgänglig destination. Vägg i vägg med Cachao ligger en liten ölbutik, Del Món, med över 300 olika sorter.

    Det finns nio olika ölbryggerier på ön och vi har en hel hylla med hantverksöl, berättar butiksinnehavaren.

    Även naturvin från ön säljer bra. Det finns också en lokal ginproducent, Gineva, som växer i popularitet på den gin- och tonicfrälsta ön. Kanske är det den stora andelen britter på ön som satt trenden.

    För de tre nationaliteter som älskar Palma mest är britter, tyskar och svenskar i nämnd ordning. Och turismens motor snurrar snabbare än aldrig någonsin förr. Det berättar Tobias Mohr, en tysk som tagit hela sitt IT-företag och flyttat till ön.

    Vi ses på splitternya Puro Beach Club Illetes, en strandklubb i regi av samma familj som driver originalet Puro, startat av en svensk affärsman för över tio år sedan.

    Säsongen hade knappt ens startat och vi märker redan en ökning med nio procent sedan förra året, berättar Puros delägare Iñigo Álvarez de Estrada.

    Och då var förra året en av de bästa säsongerna någonsin, tillägger han.

    Gästklientelet på Puro är ordentligt uppklädda för sitt strandhäng. Här kryssar långbenta kvinnor i baddräkter som kostat mer än skjortan. Högklackat är inga problem på den här strandklubben där man istället för sandstrand kan dyka rätt i havet från cementgjutna klippor. Det andas bohemisk lyx. På Puro blir man välkomnad både med vattenflaskor och fruktfat på sin solbädd. Någon har tänkt på detaljerna. Samtidigt så har Palmas strandklubbar ett visst lugn över sig.

    – Vi är allt annat än Ibiza, säger Iñigo Álvarez de Estrada. Här är det ingen hög musik och folk som skvätter vin omkring sig. Vi vill gärna vara sofistikerade.

    Trots att de knappt annonserat sin öppning av den här strandklubben så har det vällt in bokningar. Häromdagen när Tobias Mohr och hans fru kom för att sola fanns inte en enda solbädd ledig.

    Vi har rest hit i flera år innan vi flyttade hit. Det märks verkligen att Palma bara blir mer och mer populärt. Jag antar att folk reser hit istället för att åka till exempel Turkiet eller Egypten. En dag kan det flyga in 180 000 personer. Så det är klart att det måste öppna nya ställen hela tiden. Jag som ändå bor här har inte ens koll på vad som just haft premiär.

    Och bokningsläget för ön ser bra ut. Framförallt i Palma. Det sägs att 78 procent av beläggningsgraden redan är täckt för sommaren. På nya lyxhotellet Sant Jaume mitt i stan arbetar man för fullt. En av öns mest kända kockar, Tomeu Caldentey med en stjärna i Guide Michelin på restaurangen Bao, rattar restaurangen på hotellets tak. Han var också den första mallorkinska kocken på ön att få en stjärna i den prestigefyllda guiden. Men på Tomeu, som restaurangen heter, siktar han in sig på ett vällagat mellansegment.

    Lediga rum & priser Sant Jaume

    Det finns redan nio Michelinkrogar på ön. En restaurang har två stycken. Målet är inte att få stjärnor. Vi vill lyfta det mallorkinska köket fast med en modern tvist. Vi tar klassiker och uppdaterar dem, säger Tomeu Caldentey.

    På menyn finns räkor från Soller och den klassiska rätten ”svart fläsk” i ny tappning. Men det viktigaste är att köket jobbar säsongsmässigt.

    Det har aldrig öppnat fler restauranger i Palma än vad det gör just nu. Det är bra att konkurrensen är så pass hög för det höjer kvalitén i hela staden. Tomeu ligger på en av de mest kända gatorna i Palma. Vi måste vara riktigt bra på det vi levererar annars kommer folk välja något annat ställe, säger Tomeu Caldentey.

    Inne på nyöppnade Rosa Chica står köksmästaren rakryggad i kritvit kockrock. Personalen jonglerar brickor fulla med glas mellan borden och väntetiden på bord en lördag är minst en och en halv timme.

    På köttkrogen Patxi snett över gatan råder samma febrila aktivitet. Det är klart att man i Palma ses och umgås på lokal. En kväll behöver heller inte vigas åt bara ett ställe. Som traditionen här bjuder ringar man in minst tre-fyra ställen på en kväll. Och får man inte bord på veckans hetaste nyöppning så går det alldeles utmärkt att småäta sig runt på tapas tills efter midnatt.

    Salud! ropar ett glatt festgäng inifrån ännu ett ställe som bara för några veckor sedan var en butik.

    Krogtätheten och den höga kvaliteten är definitivt de främsta anledningarna till att besöka Palma.

    Guide Palma

    Snabbfakta: 

    Invånare: Cirka 870 000.

    Språk: Spanska och katalansk spanska.

    Valuta: Euro. Kontanter är bra att ha då alla mindre ställen inte tar kort.

    Tidsskillnad: Ingen.

    Ta dig dit: Direktflyg med Norwegian eller SAS från Stockholm, Köpenhamn och Oslo.

    Ta dig runt: Inne i Palma finns stadscyklar att hyra, vill man ta sig ut på landsbygden är hyrbil att föredra. Priser från cirka 100 kronor per dag plus försäkring.

    Bra att veta: Oftast stänger köken mellan 16.00 och 20.00 dagtid. Middagen intas sent, mellan 20.00 och 23.00. De lokala saluhallarna och marknaderna stänger generellt klockan 14.00 och håller oftast stängt på söndagar och måndagar. Den stora dagen för att besöka dem är lördagar då kan det vara kö till tapasbarerna. De mindre butikerna i Palma stänger för lunch cirka klockan 13.00 till 16.00. Dricks ingår ofta i servicen men 5–10 procent är kutym om man känner sig nöjd som gäst.

    5 x Matshopping

    Mercat de Santa Catalina
    Här i saluhallen sippas det på pyttesmå vinglas, det intas skinka och öns bästa sobrasadakorv hos Saglà, ostron öppnas för glatta livet över disk på Ca s’Ostra – och det botaniseras bland småskaliga producenter på Wine Industry. Santa Catalinas hall har allt man kan önska sig och lite därtill – det går nämligen att köpa fisk och skaldjur över disk och sedan få den tillagad på baren på andra sidan gatan för två till fem euro.
    Plaça de la Navegació, Santa Catalina.

    Cachao
    ”Från böna till chokladkaka”. Tino Wolter skapar den försvinnande goda chokladen Cachao. Produkterna är inte bara ekologiska utan även helt veganska. Vanlig choklad hettas upp under processen och det tillsätts socker och mjölk, men inte med/hos Cachao – vilket gör chokladen till rena hälsopillret. Produkterna skapas bakom butiken och finns på flera av öns finkrogar.
    Calle Cotoner 58, Santa Catalina
    cachao.eu/en

    Mercado San Juan
    I Palmas svar på Meatpacking District ligger saluhallen Mercado San Juan som öppnade för drygt två år sedan. Hit kan man komma för att ta en öl, några ostron, eller ta några timmar för att äta sig runt i de olika restaurangerna i miniformat. Här är man duktiga på underhållning i form av en ölfestival, livemusik eller något matlagningsvent.
    Calle Emperatriz Eugenia 6
    mercadosanujuanpalma.es

    Mercat de l’Oliviar
    Stans mesta matmarknad är hallen l’Oliviar. Här går det att vandra runt i timmar mellan oststånd, tapasbarer, olivhandlare och hantverksbutiker med lergods och flätade korgar. Många Palma-bor intar en sen helglunch här – och på lördagarna kan det vara kö till de mest populära ställena. Räds man inte en tidig måltid är det ett tips att komma tidigt.
    Plaça de l’Olivar

    del Món
    På del Món finns över 300 ölsorter. Det går alldeles utmärkt att provsmaka sig fram innan man köper sig ett sexpack i butiken. Ett stort plus är det rika utbudet av lokal öl från öns nio olika mikrobryggerier men här finns även cider, ekologiskt och naturligt vin samt likörer.
    Placa Navegacio 14b, Santa Catalina.

    Nyöppnat

    Amaya
    Amaya med knappt ett år på nacken är en restaurang med ”nya världen”-kök, där spanska smaker möter långväga influenser. Baren är en oas, lite som att kliva in i ett exotiskt växthus, och drinkarna härifrån går inte av för hackor. Bakom restaurangen står familjen Bürgel som sedan tidigare driver den populära sommarkrogen 1661 i Banyalbufar.
    Carrer de la Fàbrica 18, Santa Catalina
    amaya.one

    La Huella
    Hos det franska brödraparet som står bakom La Huella serveras frukost hela dagen. Något de – efter att ha bott i Australien, kände saknades i Palma. Kvällsmenyn byts dagligen utefter saluhallens utbud och kockens kreativitet. Ekologiskt från ön, och mycket grönsaker är temat. Till och med soffan på uteserveringen är klädd i grönt gräs.
    Carrer de la Fàbrica 43, Santa Catalina

    Tomeu
    Sprillans ny restaurang på taket av öns hetaste hotellöppning, Sant Jaume. För köket ansvarar Tomeu Caldentey som räknas till en av öns mest kända kockar. Han har arbetat på den restaurang som fick öns första stjärna i Guide Michelin och har sedan 13 år tillbaka en egen stjärnkrog, Bou. Maten på den nya restaurangen är typisk mallorkinsk med en tvist. Det finns även en cocktailbar och terrass som gjord för solnedgångar med balearisk house i bakgrunden.
    Calle Sant Jaume 22
    boutiquehotelasantjaume.com

    La Rosa Chica
    Vermuterian La Rosa är en av de mest populära krogarna i Palma. Nu har den ynglat av sig på en gathörna i Son Armadans. Den nya restaurangen är med sin uteservering större – och tokpopulär. Boka bord eller bered dig på väntetid om du vill sitta. På menyn står tapasmat: tortilla, grillad bläckfisk eller grillade gröna pimientospaprikor. Lyxig konservmat står också på menyn.
    Monsenor Palmer 5, Son Armadans

    Puro Beach Club Illetas
    Öns kända beachclub Puro tog i år över gamla Virtual club och har skapat en lyxig strandklubb i samma stil som originalet, tio minuters bilväg från Palma vid stranden Illetes. Till skillnad från sin systerklubb finns här ingen pool utan man badar direkt i havet, som en slags havspool. Med solbädden kommer vatten och ett fruktfat. Här gäller det också att boka i förväg då trycket varit högt redan på försäsongen.
    Passeig Illetes 60, Illetes
    purobeach.com

    Populära krogar

    Casa Maruka

    Typisk mallorkinsk restaurang är Casa Maruka med en drös lokalbor som stammisar. Menyn finns i tre delar: en som byts ut dagligen beroende på marknadens utbud, en del klassiker som alltid finns där och en där kocken Alberto experimenterar lite mer. Hans exfru sköter desserterna – äppeltarten med getostglass som tillval är ett absolut måste!
    Carrer de la Reina Maria Cristina 7
    casamaruka.com

    Marc Fosh
    Palmas mesta finkrog står kocken Marc Fosh för. Det är en av öns nio Michelin-restauranger och ligger inhyst inuti Hotel Convent de la Missió. Maten som serveras i avsmakningsmenyer är medelhavsinspirerad med en finare tvist, och även om det kan vara svårt att få bord rekommenderas en drink i den coola barmiljön intill restaurangen.
    Carrer de la Missió 7
    marcfosh.com

    Kuröbata
    Tokpopulära asiatiska krogen Kuröbata serverar japansk-koreansk fusionmat. Försvinnande goda dumplings, vårrullar och tataki i delvänligt format. Namnet är en påhittad ordlek där krögaren slängd in ett ”ö” som en flört med sin svenska publik. Missa inte deras roliga sakeutbud och välskakade cocktails med sting. Se till att boka bord i förväg.
    Plaça del Progrés 9, Santa Catalina
    kurobata.com

    Canela
    För en familjär och mysig restaurangupplevelse är Canela perfekt. Bästa platserna är de vid baren runt det öppna köket. Maten är spansk med roliga influenser utifrån. Som tomattartaren, en flört med råbiff, fast gjord på solmogna italienska tomater. Eller ibericofyllda vårrullar med dipp på mango. Vinlistan har också flera bra lokala producenter.
    Calle Sant Jaume 13
    facebook.com/canela.santjaume

    El Chaflan de Patxi
    Köttkrogen Patxi har ett mycket gott rykte. Så bra faktiskt att man måste boka bord minst tre dagar i förväg för att få äta deras någon av deras grillade köttbitar ”a la parilla”. I baren är det högre omsättning på sittplatserna så kommer du tid går det att få sig en munsbit här. Stammisklientel är högt, både bland internationella gäster och lokalbor.
    Carrer d’Espartero 28, Son Armadans

    Boende

    Cort
    Mitt emot stadshuset ligger boutiquehotellet Cort, med väggarna klädda i det mallorkinska tyget lenguas mallorquinas. Det finns bara ett dubbelrum här, resten är sviter. Toppsviten ligger inuti ett torn med privat terrass och egen jacuzzi. Stället öppnades för fyra år sedan och drivs av en norska. Dubbelrum från cirka 2 300 kronor per natt.
    Plaça de Cort 11
    Lediga rum & priser

    San Fransesc
    Hotell San Fransesc öppnade för två år sedan efter omfattande renoveringar där man tog stor hänsyn till den gamla palatsliknande byggnaden. Här finns 42 rum, en restaurang med bra rykte, takpool med tillhörande bar som kvällstid svidar om till sushirestaurang mellan tisdag och söndag. Dubbelrum från cirka 2 900 kronor per natt.
    Plaça de Sant Francesc 5
    Lediga rum & priser

    Can Alomar
    Ett boutiqehotell med oslagbar adress mitt i Palma stad är Can Alomar med två terrasser, en restaurang med Nikkei-inriktning till höger och på andra sidan med bar. Bakom stället står koncernen It som även i år öppnar Sant Jaume med restaurangen Tomeu. Dubbelrum från cirka 2 800 kronor.
    Carrer de Sant Feliu 1
    Lediga rum & priser

    Nakar
    Designhotell med en av Palmas bästa utsikter från takterrassen som också har en liten pool och är ett poppis drinkställe på kvällen. Rummen är stilrent inredda i ljusa färger och läget är pangbra – mitt i stan. Härifrån är det nära till restauranger och barer. Dubbelrum från cirka 1 700 kronor.
    Avenida de Jaume III 21
    Lediga rum & priser

    Cap Rocat
    Ett av stans allra lyxigaste hotell ligger inrymt i ett gammal fort söder om Palma stad. Här sover man bokstavligen med historiens vingslag. Det finns bara 24 rum och 22 av dem är sviter. Läget är lite undangömt vid en havsbukt som går att spana ut över från hotellets pool. Eget gym och tennisbana får man på köpet. Dubbelrum från cirka 7 200 kronor.
    Ctra de Cap Enderrocat, Cala Blava
    Lediga rum & priser

    Att dricka

    La Molienda
    Öns bästa kaffe serveras av baristorna inne på pyttelilla La Molienda. Urgoda bakverk där morotskakan sägs vara en av de bästa att matcha koppen med. Stället ligger lite undangömt på ett gatuhörn – men det är värt promenaden.
    Carrer del Bisbe Campins 11

    Brassclub
    Bli bordserverad hantverkscocktails här på en av Palmas proffsigaste barer. Brassclub fatlagrar sin egen Negroni och gör urbra drinkar för runt 100 kronor styck, som den på tequila, Frida Mule, en hommage till mexikanska konstnärinnan Frida Kahlo.
    Passeig de Mallorca 34
    brassclub.com

    Toque de Queda
    En bar inredd som om det vore ett vardagsrum. Tapas beställs på japanskt manér i ett anteckningsblock. På dryckessidan finns fler olika sorters bubbelvin att välja mellan. Stället stänger redan vid 23-tiden så kom tidigt.
    Carrer de Can Cavalleria 15b
    facebook.com/toquedequedamallorca

    Annibal 23
    En nyöppnad, pytteliten vinbar är Annibal 23 som har många ekologiska viner och runt fem röda och fem vita på glas som byts ut dagligen. Baren drivs av en fransman och publiken är ett potpurri av olika nationaliteter och onekligen populär bland öns svenskar.
    Calle Annibal 23, Santa Catalina
    annibal23.es

    Chapeau 1987
    Cocktailbar med pippi på whiskey. Bartendern här har vunnit Bacardis bartävling i år och sedan dess räknas baren till en av Palmas bästa. Låt bartendern skräddarsy en cocktail utefter preferenser, men välj med fördel någon av drinkarna med whiskey eller bourbon.
    Passeig de Mallorca 24
    facebook.com/Chapeau1987

  • Prag – kosmopolitisk cocktail

    Prag – kosmopolitisk cocktail

    Öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två? Jodå, i Prag förstås. I över tusen år har staden samlat en brokig skara kulturer som tillsammans skapat en mix som få städer kan matcha.

    Text: David Grudd
    Foto: Elinor Wermeling 

    Se hotell i Prag

    Vem hade väl kunnat tro det? I gränden som osade av öl, svett och tårar sprider sig nu doften av kaffe och nybakat bröd. Skrål har blivit sorl, neonet har slocknat och på kullerstenarna, där högklackade skor nyss vinglade hemåt, vandrar i stället sandaler i motsatt riktning. Ja, trots allt som hände i går har Prag redan vaknat. Med sminket på.

    Tidig morgon har blivit sen morgon i staden som länge tillhört våra weekendfavoriter och som nu i vår är hetare än någonsin bland svenska resenärer. När Sifo nyligen undersökte svenskarnas resplaner var det bara den ”eviga ettan” London som slog Prag på fingrarna. Nu skiner vårsolen över de otaliga parkerna – ”halva stan” är grön – och på den flod vi kallar Moldau, men som här heter Vltava och ingenting annat. Skiner på sjutton broar, hundra spiror och ännu fler arkitekturstilar. För här, har jag lärt mig, finns de alla samlade. Sida vid sida.


    Helgdagar är marknadsdagar i Prag. Under våren finns ett brett utbud av marknader att välja mellan. 

    Mitt i barockkvarteret Lillsidan ligger såväl den romanska Sankt Georg-basilikan som renässanspalatset Schwarzenberg. På promenadavstånd från neoklassicistiska Ständernas teater, där Mozarts Don Giovanni hade urpremiär 1787, återfinns dekonstruktivismens flaggskepp, Tančící dům, ”Det dansande huset”, och så vidare. Ska någon stil nämnas framför de andra måste det ändå bli gotiken. Höga spiror och spetsiga bågar är två av Prags mest utmärkande kännetecken och mästerverken är många: Pragborgen, Týnkyrkan, Vituskatedralen – om gotiken var ett band skulle Prag tveklöst vara gruppens Greatest Hits.

    Lägg därtill en knivsudd kubism och en nypa rokoko, en redig näve palats av alla dess slag och ett av världens mest berömda judiska kvarter och du har en kulturell smältdegel som – efter världskrigens förstörelse – saknar motstycke. Hur kommer det då sig? Öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två? Jodå, Kipling. Här i Prag har mötena dem emellan varit många genom åren och om nu torg kunde tala hade Staroměstské náměstí, Gamla stadens torg, kunnat berätta allt om hur en riktig kosmopolitisk cocktail ska blandas.

    Här på torget gör sig man sig nu redo för en ännu en dag. Skyltar sätts ut, bord torkas. Souvenirer ställs fram och i det sydvästra hörnet, vid det berömda astronomiska uret, utplånar en luttrad städpatrull de sista resterna efter den blöta gårdagskvällen. Patrullens förman tänder en cigarett samtidigt som han skrockar åt nästa sak att hamna i sopkorgen, ett flygblad som på ett mindre smickrande vis förkunnar någon brittisk ynglings stundande äktenskap.

    I nästan tusen år har det här torget varit Prags mittpunkt och dess bidrag till stadens rika historia är stort. Här finns spår från snart sagt samtliga som styrt staden genom årens lopp: husiter och katoliker, tyskar och habsburgare, nazister och kommunister. Här har nya herrar utropats, gamla avrättats. Krigsutbrott sörjts och krigsslut firats. Förföljelser inletts och stoppats. En stad och ett torg som sett så mycket tar förstås brittiska svensexor med en axelryckning.


    På Prags kaféer har berömdheter som Kakfa och Einstein suttit och fikat. I dag upplever kaffet en renässans i staden. 

    Ett stenkast från torget ligger den över 500 meter långa och nästan tio meter breda Karlsbron. Precis som så mycket annat i staden uppfördes den på uppdrag av den tysk-romerske kejsaren och tillika böhmiske kungen Karl IV. Denne landsfader beslöt sig för att bosätta sig i Prag och att göra staden till sitt rikes självklara säte. Söder om den gamla staden lät han anlägga en ny stadsdel, Nové Město, regionens första universitet inrättades och katedraler byggdes. Under Karl IV:s tid vid tronen växte Prag från en provinsiell stad till en av Europas största städer.

    Bron som bär hans namn fick han dock aldrig se färdig. Den stod klar först 1402, runt 25 år efter hans död, och var sedan i mer än 400 år den enda vägen över Vltava inom Prag. I dag har den sällskap av 16 andra broar, men är jämte Pragborgen stadens mest berömda sevärdhet. En delvis utskälld sådan. Ja, vissa menar att det inte ens är en sevärdhet. Man ser ju inget för allt folk.

    Från tidig morgon till sen kväll bedrivs här nämligen en närmast outtröttlig kommers där tecknare, trollkonstnärer och gatumusikanter av alla tänkbara sorter och klass spelar huvudrollerna. Den här dagen är inget undantag. Tvärtom är trafiken sällsynt tät när vi sakta vandrar över den gotiska stenbron. Ett porträtt kanske? Ett lyckobringande smycke? Ett bidrag till dockteatern Tomten Strut och Snurre Snigel? Vi nekar ännu en propå i raden när de peruanska panflöjterna plötsligt överröstas. Kan det vara självaste Karl IV, tänker jag, som vänder sig i sin grav? Nej, det är visst bara enmansorkestern Alexander Zoltan, som med sin banjo och sitt munspel, lyckas trumfa de sydamerikanska tonerna.

    Allt spektakel till trots. I min mening finns ingen starkare symbol för Prag. När föregångaren Judithbron dukade under för högvatten ville man åter föra Vltavas stränder samman. Det lyckades Karlsbron med, men, som vi tidigare berört, blev föreningen mellan öst och väst mer vidsträckt än så. Här har besökare från alla väderstreck både välkomnats och – som vi svenskar väl känner till – nekats inträde till Prags stadskärna. Men det mest häpnadsväckande med detta historiska monument är förmodligen ändå att det står kvar än i dag. Trots alla strider som utkämpats och fastän dess strategiska betydelse varit uppenbar för alla. Att ingen på allvar försökt förgöra bron är faktiskt märkligt. Kanske har man avskräckts av dess beryktade stadga. Sägnen säger nämligen att Karl IV lät blanda färska ägg från rikets alla bönder i murbruket för att göra bron så stabil som bara möjligt.


    Tjeckerna dricker överlägset mest öl i världen. Avståndet ner till irländarna på andra plats är mer än 25 liter per år och person. 

    För stunden mätta på kultur och historia lämnar vi trängseln runt Karlsbron för att stilla ett annat begär. På lokalbornas inrådan tar vi spårvagnen till de stadsdelar som angränsar Gamla staden i väster. När Prag så äntligen fick välja sina egna härskare i slutet av 1900-talet påbörjades, precis som på så många andra europeiska platser, en amerikanisering av samhället. Musik, mode och mat sveptes in i stjärnbaneret och mycket av dåtidens kännetecken har faktiskt konserverats under den fram till våra dagar – hockeyfrillan är till exempel allt annat än en myt.

    På senare år har dock samma våg som nått övriga europeiska storstäder också kommit hit till Prag. Med konstgallerier, second hand-butiker och startupföretag breder denna nationalitetslösa strömning ut sig i staden och det som allra tydligaste i tidigare ruffiga stadsdelar som Karlín och Vršovice och i de gamla bohemkvarteren i Žižkov. Där har det bastanta tjeckiska köket jagats iväg, knödeln är borta och i traditionellt köttälskande Prag är det inte längre en plåga att vara vegetarian. Den djupt rotade kafékulturen har vaknat till liv i en ny tappning där baristor i sekelskiftesmustascher predikar i kaffekonstens ädla lära. Den än stoltare öltraditionen har också den injicerats med nytt blod. Staropramen, Pilsner Urquell och de andra stora drakarna pryder med sina klassiska skyltar fortfarande entréerna till de flesta inrättningar med utskänkningstillstånd, men allt fler mikrobryggerier startas nu upp och berikar den ölscen som många menar är världsledande.

    Alla Europas arkitekturstilar, en amerikaniserad populärkultur och trendkänslig tillväxt i Prags ytterkanter. Finns då inget tjeckiskt i denna tjeckernas huvudstad? Naturligtvis. Frågar du mig hittar man mest av de dragen i de gamla ölstugorna precis bortom stadens hets och larm. Sparsamt inredda och dovt belysta ser de inte mycket ut för världen, men inunder beige puts och mörkt trä sitter något alldeles särskilt i väggarna. Vissa ställen är uppsluppna, andra frambringar snarare känslan av att här har det nog bytts portföljer under Kalla kriget. Somliga premierar alltjämt ett illa utvecklat luktsinne, men de blir snart utrotningshotade när rökförbudet slutligen når till denna krogcigarettens sista utpost nu till sommaren.

    I Tjeckien dricker man mer öl än någon annanstans på jordklotet. Medeltjecken sätter i sig nästan 160 liter om året – att jämföra med svenskens 52 liter – och med tanke på att man i andra, sydligare delar av landet föredrar vin borde den genomsnittliga Pragbon dessutom få i sig mer än så. Kvantiteten går dock inte ut över kvaliteten. Det må låta högtravande, men i Prag spelar öl verkligen roll. Stor roll.

    Här häller man minsann inte bara upp en pilsner. Det ska ske på rätt sätt och vem som helst kan inte stå vid fatet. Man märker snabbt att servitörerna på de mer ambitiösa ställena därför åtnjuter en högre ställning än på andra platser inom det europeiska ölbältet. Spelreglerna är dessutom annorlunda. På traditionsbundna, tjeckiska ölstugor beställer du till exempel bara en gång. Därefter kommer en ny öl in när du druckit upp den förra och så fortsätter det tills du säger något annat. Enligt gängse regler genom att lägga underlägget ovanpå ditt glas.

    Stor del i den där typiska Pragkänslan har förstås även ölstugornas klientel. Så här på behörigt avstånd från turiststråken består de mest av lokala förmågor och jag vill ta tillfället i akt och framhäva detta garvade släkte. Det gör de nämligen sällan själva. För att inte säga aldrig.

    I tydlig kontrast till den pompösa stad de lever i är de Pragbor vi möter under ölstugornas tegelvalv synnerligen lakoniskt lagda. Våra försök till att hylla stadens skönhet tystas ideligen ned. Äsch, den är väl alls inte märkvärdig, menar ett äldre garde på ett hak i Žižkov och förvandlar snart samtalet till något som mest liknar den där sketchen där Monty Pythons medlemmar tävlar om vem som haft den allra jävligaste barndomen. Underfundig sarkasm, beska aforismer – att en satirklassiker som Jaroslav Hašeks Švejk skrevs just här i Prag blir med ens självklart för oss.

    Mindre självklar är vår handskrivna nota, men det går med till slut. Vi lägger underläggen på glasen, betalar och ger oss ut i den ljumma Pragnatten. Där allt nu börjar om på nytt igen. Sorl blir till skrål, neonljuset flammar och över kullerstenarna raglas det återigen fram med de mest opraktiska former av fotbeklädnad.

    Miniguide 

    Bo 

    Romanticky Hotel U Raka 
    Mysigt, familjeägt hotell med en tillhörande pittoresk trädgård. Ligger nära Pragborgen och den historiska stämningen är verkligen påtaglig ända in i rummen. Lugnt läge i en annars livlig stad. Dubbelrum från cirka 1 300 kronor natten.
    Černínská 93/10

    Lediga rum & priser

    Nyx Prague 
    Modernt designhotell med utmärkt läge vid Vaclavplatsen. Härifrån har du alla stora sevärdheter på promenadavstånd. Dubbelrum från cirka 900 kronor natten.
    Panská 1308/9 

    Lediga rum & priser

    Mat & Dryck 

    Atmosféra Cafe Pub 
    På förhand är det inget som talar för att den här mysiga och jovialiska innegårdspuben ska servera alldeles utsökt kött, men det är precis vad den gör. Den omfattande menyn kunde vara hämtad från vilken sportsbar som helst, men vad gör det när råvarorna håller hög klass. Ett prisvärt ställe att börja kvällen på, bara en kort promenad från Karlsbron.
    Smetanovo nábř. 327/14

    Bar 23
    Avslappnad och livlig bar med personlig prägel i de lugnare delarna av Nové Mesto. Bra drinkar, trevlig personal och håller öppet ända in på småtimmarna.
    Křemencova 149/23

    Bad Flash Bar 
    Är dina ölpreferenser av det mer moderna slaget är det här stället för dig i Prag. Med ett dussin sorter på fat och flera hundra på flaska täcker Bad Flash Bar in det mesta och det bästa av det som händer hos stadens mikrobryggerier. Pretentiöst med täckning för det.
    Krymská 126/2

    Estrella 
    Litet och enkelt men med ombonad inredning och vänlig service. Menyn är kort, men innehåller några av de bästa vegetariska rätterna som Prag kan erbjuda. Missa inte risotton!
    Opatovická 159/17

    Lucerna Music Bar
    Märklig – och rolig nattklubb med något äldre publik och musik därefter. På helgerna är det 1980- och 90-tal som gäller och för säkerhets skull visas även de tillhörande musikvideona upp i denna generöst tilltagna teatersalong. Håller öppet även under veckorna med livespelningar av olika slag.
    Vodičkova 704/36

    Moment – Kvarana & Bistro 
    Vegetariskt kafé med frukost och lunch som torde locka även den mest inbitne köttälskaren. Ett ljust och fräscht inslag i en stad där man annars ofta får äta i mörkret.
    Slezská 62

    U Kurelu 
    Så här ska det se ut och så här har det också sett ut i sisådär hundra år. En hederlig ölstuga med trevlig atmosfär som tyvärr stänger någon timme för tidigt. Bra käk!
    Chvalova 1119/1

    Restaurace U Pinkasu 
    Den verkliga klassikern bland stadens tusentals ölsjapp. 1842 bryggdes den första flaskan Pilsner Urquell och året därpå slog U Pinkasů upp dörrarna i centrala Prag. Stort ställe med flera mindre ölhallar och i källaren finns tappen från 1843 fortfarande kvar för allmän beskådan.
    Jungmannovo nám. 15/16

  • Paradiset  Seychellerna

    Paradiset  Seychellerna

    115 öar strax söder om ekvatorn. För många är Seychellerna själva sinnebilden av paradiset och det är lätt att förstå varför. Följ med till värmen, kulturen och den kanske vackraste stranden på hela jorden.

    Text & foto: Daniel Olsén

    Hotell på Mahe

    Planet har just landat på ön Mahé. Tio timmar i luften och kontrasten mot det Paris jag lämnade kunde knappt vara större. Åtminstone inte sett till storlek och temperatur. Den fuktiga luften är lika varm som mitt frukostkaffe och i den lilla terminalen ringlar sig köerna till passkontrollen långa. Så här på morgonen har fler plan än vårt landat och flygplatsen är inte rustad för folkmassor av denna omfattning.

    Mahé är den största av Seychellernas totalt 115 öar. Här ligger landets huvudstad Victoria och här bor också merparten av de omkring 90 000 invånarna. Invånare som till största delen består av människor av afrikansk, fransk, indisk eller kinesisk härkomst och som tillsammans bidrar till en mix av kulturer och språk. Landet kallas därför ibland för ”The Rainbow Nation”  – ett namn som klingar klart bättre nu sedan Seychellerna nyligen avkriminaliserade homosexualitet.

    Förutom kreol är även franska och engelska officiella språk och det av koloniala skäl. Seychellerna var länge ett ökänt tillhåll för  pirater, men dess läge mellan Afrika och Asien gjorde ögruppen  till ett viktigt handelsnav. Fransmännen tog kontroll över Seychellerna 1756, men kapitulerade utan motstånd 1794 och överlät ögruppen till britterna. Det brittiska arvet är än i dag påtagligt, här kör man på vänster sida och mitt i Victoria står en kopia av Big Ben i miniformat.

    Resen går vidare från den största till den näst största ön, Praslin, fyra mil nordost om Mahé. Jag köper biljett till båtresan som tar omkring en timme. Det går även att flyga, men varför inte passa på att komma ut på sjön en stund? Havet är kristallklart och de fläktande vindarna är varma. När båten lägger till och vi ligger i lä trycker hettan på. Ordentligt. Är det så här bikramyoga känns, månntro?

    Genom djungel och små städer fortsätter färden mot hotellet. På dammiga asfaltsvägar och väldigt, väldigt nära vägkanternas djupa diken. Dikena är grävda för att dränera bort regnvatten och det behövs sannerligen. För regna, det kan det göra här. Visserligen är skurarna ofta korta, men mängden vatten är minst sagt imponerade. På Praslin bor omkring 6 500 personer och att nästan alla arbetar inom turismnäringen på ett eller annat  sätt är lätt att se. Här är det gott om hotell och fantastiska stränder – de två mest kända är Anzo Lazio och Anse Georgette – samt en golfresort med Seychellernas enda 18-hålsbana, Lemuria Championship Golf Course.

    Här finns också naturreservatet Vallée de Mai, en tät palmskog med enormt många spännande växter och djur, däribland den sällsynta svarta papegojan. Bland växter sticker dubbelkokosnöten, coco de mer, ut. Den växer bara här på Seychellerna och har blivit en symbol för landet. Träden de växer på kan bli över 30 meter höga och den jättelika nöten kan väga upp till 30 kilo. Ingenting man vill ha i huvudet alltså.

    Vallée de Mai är verkligen en speciell plats. Att vissa placerar självaste Edens lustgård här är, väl framme, lätt att förstå. Parken är välskött och det finns gott om promenadstigar som löper i olika slingor. Att vandra här under palmtaket är en mäktig känsla och vinden som viner bland palmbladen högt ovanför huvudet skapar ett onaturligt ljud som nästan känns metalliskt.

    Öster om Praslin, en halvtimmes båtresa bort, ligger grannön La Digue. Det är den minsta av Seychellernas bebodda öar och här hittar du världens antagligen vackraste strand, Anse Source d’Argent. Få stränder är lika fotograferade som denna paradisremsa och jag känner med ens igen den från otaliga bilder. De enorma rundade stenblocken ligger mjukt i den ljusa finkorniga sanden. Stranden är långgrund och dyningarna mjuka. Detta är en plats man aldrig vill lämna, men så blir tyvärr fallet för min del.

    Något rödbränd är jag tillbaka på Mahé ett par dagar senare. Ett solskydd håller på att byggas i färjeterminalen, men det är dessvärre inte färdigt än på ett tag. Därför får jag leta efter mitt bagage i hamnens stekande hetta. Så småningom finner jag  vad jag söker och kort därefter även min chaufför för resans  avslutande dagar. En pratglad man som varvar roliga anekdoter med påståenden av tvivelaktig sanningshalt. ”Seychellerna har fyra gånger fler tjejer än killar”, berättar han till exempel, ”därför är killar omåttligt populära här.” Min okulära besiktning genom fönsterrutan säger dock något helt annat, men han håller fast vid sin uppfattning.

    Mahé har många små hotell och vandrarhem, men det börjar även byggas enorma komplex, främst av ryska intressenter. Det skapar verkligen kontraster. Här blandas stort och smått. Vräkigt och modest. Huvudstaden Victoria är ingen stor stad, men här finns mycket att titta på. På Victoria Market kryllar det av människor och här finns en uppsjö av spännande kryddor, exotiska fiskar, frukt och grönsaker. Färgerna och dofterna exploderar. Staden är inte svår att hitta i och det går bra att gå omkring till fots. Mellan hamnen och flygplatsen ligger Eden Island, en konstgjord halvö med hotell, restauranger och klubbar och ett populärt tillhåll för turister.

    Nattlivet på Mahé är ganska begränsat. Visst finns det en del klubbar som Boardwalk på Eden Island, Tequila Boom vid Beau Belle och Katiolo Nightclub vid Anse Faure, men utbudet är inte i överflöd. Musiken som spelas känns igen från hemma, men jag är ute efter mer lokala toner och frågar därför min chaufför om vägledning.

    – Barrel, svarar han snabbt, men lägger in en brasklapp. Det är inte för alla, det kan vara rätt mycket stök och slagsmål, men där hittar du Mahés bästa musik. Lokala musiker som spelar reggae och hiphop. Du kommer älska det!

    Hotellreceptionisten har en annan uppfattning. Hon skakar bestämt på huvudet och det gör omkring hälften av de personerna jag frågar. Jag velar fram och tillbaka, men bestämmer mig till slut för att lyssna på den andra halvan, de som säger att jag borde gå dit. Väl utanför ger chauffören mig några sista tips för att undvika bekymmer. Det ska jag undvika och det ska jag absolut undvika. Jag tackar för råden, fattar mod och beger mig på skakiga steg mot entrén. Som visar sig vara stängd…

     

    Miniguide

    Snabbfakta

    Invånare: Cirka 90 000.

    Språk: Kreol, franska och  engelska.

    Valuta: Seychellisk rupie.

    Tidsskillnad: +3 timmar vintertid, +2 timmar sommartid.

    Resa dit: Flyg från Sverige med mellanlandning. Total restid från cirka 15 timmar.

    Resa runt: Färjor förbinder de större öarna i Seychellerna. Cat Coco är det största bolaget som har snabbgående färjor. Biljett köps i land innan avfärd. På de större öarna går lokalbussarna ofta, men inte direkt efter någon tidtabell. Det kostar bara några kronor att åka. Att åka taxi på Seychellerna kostar nästan lika mycket som i Sverige.

    Boende

    Constance Lémuria Resort
    Ön Praslins största hotell är ett tämligen överdådigt sådant. Här bor man i separata villor längs stranden och tröttnar man på sol och bad finns en egen 18-hålsgolfbana att svinga loss på. Glöm inte att packa en skjorta om du är man – klädkod gäller på hotellets samtliga restauranger och barer vilket exempelvis innebär att du som man måste ha en krage på skjortan, täckta skor och långbyxor på kvällen. Håll stilen! Dubbelrum från cirka 7 000 kronor natten.
    Anse Kerlan, Praslin
    Lediga rum & priser

    Hilton Seychelles  Northolme Resort & Spa
    Ett av huvudön Mahés finare hotell som ligger på den norra delen med utsikt till grannön Silhouette. Hotellrummen består av små villor på styltor vid vattenbrynet. James Bond-fans lär njuta lite extra, Ian  Fleming bodde på det här hotellet när han sökte inspirationen till Ur dödlig synvinkel och delar av filmen spelades även in här. Barn under 13 år är inte välkomna. Dubbelrum från cirka 5 700 kronor natten.
    N Coast Road, Glacis
    Lediga rum & priser

    Mat & Dryck

    The Fish Trap
    Restaurangen på La Digue  ägs av två bröder och  öppnade 2015 och är populär bland både turister och lokal-invånarna. Här äter man grillad fisk precis vid strandkanten, ett stenkast från hamnen där färjorna lägger till.
    La Digue
    facebook.com/www.fishtraprestau.sc

    The Boardwalk Bar & Grill
    En modern restaurang, bar och lounge på en brygga ute på den konstgjorda ön Eden Island i Victoria. Här spelar liveband och dj:s.
    Eden Island, Mahé
    facebook.com/The-Boardwalk-Bar-Grill

    Jardin du Roi Spice Garden
    En restaurang uppe i Mahés berg som även har en stor kryddträdgård med anor tillbaka till 1700-talet. Här kan man gå på en rundvandring bland muskot, kanel och en mängd andra kryddväxter innan man äter lunch i den enkla, men mysiga huvudbyggnaden.
    Anse Royale, Mahé

    Tequila Boom
    En nattklubb av klassisk sort, populär bland turister. Här spelas all typ av modern musik, ofta tillsammans med professionella dansare.
    Beau Vallon, Mahé

    Se & göra

    Vallée de Mai
    Ett naturreservat på Praslin som är upptaget på Unescos världsarvslista. Här kan man gå på promenad under de stora trädkronorna. Det är här man hittar den för Seychellerna ikoniska nöten coco de mer.

    Cykla
    På ön La Digue hyr man cyklar billigt. De är i ganska dåligt skick, men ön är inte jättestor så det går ganska bra att trampa omkring på de små gatorna och grusvägarna.

    L’Union Estate
    En gård från kolonialtiden  som var mittpunkt för La Digues huvudsyssla; kokosnötsplan­tagen. I dag fungerar den som en temapark med bland annat en kyrkogård från kolonialtiden. Här hittar du även de enorma landsköldpaddorna.

    Victoria Market
    Victoria Market är en livlig plats på Mahé, fylld av tropiska frukter, grönsaker och fisk. Här hittar du även en hel del souvenirer.

    La Plaine St Andre
    En restaurang på Mahé som även är ett romdestilleri. Här kan man följa tillverkningen från att sockerrören krossas till fermentering och buteljering. Avslutas lämpligen med en romprovning.
    takamakarum.com/la-plaine

    Domaine de Vals de Prés
    En gammal plantage på Mahé med byggnader i klassisk kreolsk stil. I dag är plantagen lite av en hantverksby där du hittar mängder av handgjorda föremål; allt från kläder till prydnader. Här finns även Maison de Coco, ett hus byggt enbart av kokosnötsmaterial.