Tag: Skidor

  • Så lurar du skidtjuven

    Så lurar du skidtjuven

    Skidor och snowboards är ett hett byte för tjuven – utrustning för omkring 15 miljoner stjäls varje år från Sveriges skidanläggningar enligt en uppskattning från försäkringsbolaget If. Här är några tips på hur du undviker att få semestern förstörd på grund av klåpiga fingrar. 

    Skidor och snowboards stjäls för miljontals kronor varje år. Enligt en uppskattning från försäkringsbolaget If stjäls utrustning värd omkring 15 miljoner kronor varje år från Sveriges skidanläggningar. Trots det låser få fast skidorna när det är dags för en lunch eller fika i backen. 

    – Det finns nog inga dyra ägodelar som vi är så slarviga med som skidor och snowboards. Vajerlås och stöldsäkra ställ har funnits i decennier, men har fortfarande inte slagit igenom, säger Lars Silfverswärd, ansvarig för skadeförebyggande verksamhet på If.

    Han påpekar också vikten av att förebygga en stöld även om försäkringen skulle täcka. 

    – Det ju inte så roligt att behöva stå skidlös i backen. 

    Så lurar du skidtjuven

    • Tillfället gör tjuven. Det vanligaste är att skidor stjäls utanför restauranger, caféer och värmestugor. Ett sätt att förhindra dessa stölder är att använda sig av ett vajerlås.
    • Många skidor stjäls från bilars takboxar. Lämna sålunda ingen utrustning i bilen. 
    • Har du ny utrustning: notera det unika tillverkningsnumret. Pensla märk-DNA på skidorna och sätt på ett varnande klistermärke – sålunda kan de spåras tillbaka till dig och det försvårar för tjuven att sälja dem vidare. 
    • Om du inte har möjlighet att låsa fast skidorna när du ska pausa i backen: ställ höger och vänsterskidan på helt olika ställen och para ihop dem med någon annans skidor från ditt sällskap.  
  • Fritt fall i italienska Alagna

    Fritt fall i italienska Alagna

    Få skidorter slår Alagna på fingrarna när det gäller höjdmeter. Svindlande långa nedfarter med osedvanligt stort svängrum gör den italienska bergsbyn till en av skidvärldens riktiga pärlor. Men akta knäna.

    Text och foto: Mattias Fredriksson

    Hotell i Alagna

    Vintern 1992 var äckligt grön. Snögränsen gick nästan uppe vid glaciärerna, och förhållandena var så usla att vi inte ens brydde oss om att släpa skidorna till den första kabinbanan. Liften ledde upp till en liten by där det anslutande dieseldrivna fornfyndet hade stängt för lunch.

    Vi hittade en servering inne bland mörkbrunt lärkträ med utvändiga loftgångar, som doldes bakom fasadhöga torkställningar. Jag hade aldrig tidigare sett liknande hus i Italien.

    När den andra kabinbanan äntligen brummade i gång fastnade näsan i utsikten. För ett tränat öga, som lärt sig att garnera stora snömängder på bart berg och sedan söka möjliga åklinjer, rådde inga tvivel. Detta var en sällsynt tilltalande omgivning. Ryktet hade talat sanning. Alperna hade åter slagit mig med häpnad.

    Tredje kabinbanan gjorde saken seriös. Ute på glaciären vid den nötta bergstationen fanns två korta pister utmed två lika korta och snart döende släpliftar. Det var allt. Enligt pistkartan skulle Alagna ingå i ett större skidområde tillsammans med två andra skidorter, och visst kunde man se det med kikare, men den närmsta liften låg först en fallhöjdskilometer söderut. Ingen pist eller markering ledde dit, och dessutom var man tvungen att pricka en smal ravin någonstans i det okända, vilken sedan mynnade ut över en fjällsjö där det gällde att hålla rejäl fart för att slippa staka. Man kunde även skråa mot väster till Salzapasset och få en enastående bred fjällsida som drog ända ner till följande dalbotten, i vilken skarpa moränåsar tillfälligt bromsade upp innan skogsspåret flög åkaren vidare mot liften. Salzaåket gav större fallhöjd än vad exempelvis berömda skidorter som Sankt Anton kan prestera, och norrut väntade det gigantiska Malfatta­åket som efter en brant och lång inledning svängde utför en sidodal innan rododendronbuskarna och sedan drog vidare mot en förbeställd taxi. Ett åk som brukade ta halva dagen och med en fallhöjd som var bland det grövsta jag någonsin hade hört talas om – 2 300 meter.

    Fegisalternativet, och det enda sättet att ta sig tillbaka till Alagna på skidor, bestod av en svart pist som rusade ner till en linbana med gistna träflak, som man fick springa ombord på i farten med skidorna i handen. Saken var klar. Jag behövde någon att hålla i handen.

    I dag har skidåkningen moderniserats radikalt, men Alagna förblir ett ställe där du fortfarande bara fixar tre till fyra åk per dag. De stora fallhöjderna gör att tiden inte räcker för fler åk, eller kanske på att det mesta tycks stå stilla. Till skillnad från böndernas traditionella trähus uppe på fjällsidorna, har Alagna stenfasader från 1800-talets senare hälft. En tid då bergsvandringar var högsta mode, och frisk luft i ren miljö var det enda kända sättet att undvika den fruktade sjukdomen lungtuberkulos som skördade offer likt ett aids utan bromsmedicin. I Alagna öppnades ett par hotell och några mindre sommarpalats, samt den än i dag besöksvärda Ristorante Unione med dess intakta teater våningen ovanför. Man byggde även flera bergshyttor uppe på glaciärerna mot Schweiz. En av dessa – Capanna Regina Margherita – bär sitt namn efter en savojisk drottning som även kommit att ge namn åt en välkänd pizza. Hyttan placerades på kanten till ett avgrundsstup på otroliga 4 559 meters höjd, och räknas fortfarande som Europas högst belägna boende.

    Vid mitten av förra århundradet satsade man på vintersport, vilket aldrig gav nämnvärd utdelning. Utförsåkningen var och förblir alltför avancerad. Räddningen kom från skidortsgrannarna Champoluc och Gressoney som köpte upp liftbolaget, ersatte Alagnas gamla liftspöken med den senaste teknologin, skapade en ordentlig pist ner till byn och kopplade samman orterna till ett skidområde som fick namnet Monterosa Ski.

    Dagens liftsystem innefattar 38 liftar, vilket är en tämligen blygsam siffra jämfört med andra alporter. Räknar vi sedan bort enskilda liftar som ligger alltför avlägset i geografin, och drar av för rullband, babyliftar och dubbleringar, återstår 16 liftar i sammanhängande system. Inte mycket, men de täcker tre dalar och bjuder på ovanligt stora åkytor. Flera pister drar hela vägen från topp till dal. De böljar utför fjällsidorna och följer dess naturliga fallinjer. Långa, illröda nedfarter som skurna för dagens fartdrivande carvingskidor. Vi snackar skidglädje.

    De lokala krafter som skapat Monterosa Ski har uppenbarligen haft det egna nöjet framför ögonen, och delvis blundat för det kommersiella effektivitetsträvandet som annars försöker utnyttja varje tänkbar fjällyta. Här är det tilltalande glest mellan nedfarterna och påfallande lite folk. Stoppsladden kommer först när benen säger ifrån, och åkare med bättre resbudget kan uppgradera besöket med helikopterskidåkning. Arrangemanget bjuder på en riktig resa för 2 300 kronor. Du släpps av med en bergsguide uppe bland glaciärerna och får ett långt åk utför isfloden ner till den berömda skidorten Zermatt i Schweiz. Efter en snabb lunch tar ni kabinbanorna nästan lika högt upp igen, och använder eftermiddagen till att spåra ytterligare en brant glaciär ner mot en by strax norr om Monterosa Ski, varifrån ni slutligen drar järnet genom hela liftsystemet till Alagna. Spännande, vackert och med utförsåkning motsvarande nio olympiska störtlopp, vilket – återigen – kräver en skapligt stabil åkare som förmår att hålla tempot om ni ska hinna hem till hotellet innan sista liften stänger.

    Det ser så förrädiskt enkelt ut när din rutinerade bergsguide drar iväg, men offpist suger kraften ur den oerfarne. Glöm kortsvängarna när berget är stort. Försök istället att surfa på skidornas rörelseenergi och fäst blicken så långt fram som du bara vågar i långa, runda och framför allt jämna svängar. På stora berg som i Alagna gäller det att äta så mycket fallhöjd som möjligt i varje sväng. Vissa storbergsåk har varit rena tidsresan. En gång när jag kippade efter andan längs ett välkänt offpiståk som kallas Otro, pekade min lokala bergsguide mot en väglös liten by längre ner i den snöfyllda sidodalen. Hans mor och farmor bodde i ett av husen, och levde ett liv som fortgick ungefär på samma sätt som när de första turisterna dök upp. Han sa att modern brukade besöka Alagna vid bröllop och begravningar, och han tvivlade på att farmodern någonsin hade sett en bil.

    Bergsguiden tillhörde Walserfolket. En alemansk stam med rötter i nuvarande Bayern som migrerade hit över glaciärerna med barn och boskap för 1 000 år sedan. Som sist anlända fick man hålla till godo med den odlingsbara mark som fanns kvar, vanligtvis längst inne i dalvindlingarna och ofta på hög höjd. En snar och ofrånkomlig överbefolkning tvingade sedan ut kommande generationer på vidare migration över alppassen, vilket gör att dagens Walsertyskar lever utspridda över hela Alperna – från östra Frankrike, via Schweiz och västra Österrike, till sydtyska Kleinwalsertal. Snälla beräkningar menar att det i dag finns cirka 20 000–40 000 Walsertyskar, men det är okänt hur många som fortfarande talar språket tiitsch. Och precis som min bergsguide heter man gärna Walser i efternamn.

    Trots moderna liftar och en byslogan om ”Freeride Paradise”, är det fortsatt lugnt i Alagnas gränder. Italienska friluftsfamiljer från Poslätten bilar in över helgerna tillsammans med en varierande skandinavkoloni som hoppas på sol efter snara snöfall. All skidåkning i Alagna kräver nämligen bra väder. Slår busvädret till sitter du där och kommer ingen vart. Bergen är dessutom kända för sina starka vindar, och snötillgången under de senaste 20 åren har minst sagt varit lynnig. I vintras hade jag lika gärna kunnat spela bort respengarna på lotto. Ändå återvänder jag så snart jag har möjlighet, för när Alagna har bra med snö finns det inget skidområde som är bättre, och flera storåk väntar ännu på mina spår. Dessutom finns det ju numera en ordentlig pist ner till byn. I sämsta fall serveras det ett tokrace över snön som preparerats till perfekt manchester varje morgon – i fantastiska 1 668 höjdmeter.

  • Fem klassiska toppar i Alperna

    Fem klassiska toppar i Alperna

    Det finns hundratals skidorter i Alperna, men bara några riktiga klassiker. RES skidexpert Mattias Fredriksson guidar dig till fem av dem.

    Text och foto: Mattias Fredriksson

    September 1864 slog hotellägaren Johannes Badrutt vad med fyra av sina gäster, som bott på hotellet i Sankt Moritz över sommaren. Badrutt hävdade att Sankt Moritz var vackrare på vintern och inte alls så mörk och hemsk som många trodde. Han erbjöd sina gäster att komma tillbaka till julhelgen och stanna sålänge de behagade – hade han fel skulle han bjuda dem på resan mellan London och Sankt Moritz.

    LYXIGAST I ALPERNA

    De fyra gästerna antog vadet och strax före jul kom de tillbaka, med familjer och vänner i släptåg. Engelsmännen blev så betagna av Engadindalen att de stannade hela vintern. Så kickade Alpernas förstavintersportort i gång och i dag är Sankt Moritz känd som den lyxigasteskidorten i Alperna.

    Inte undra på att skådisarna du ser på bioduken, allehanda jetset och finansvärldens hotshots trivs här. Sankt Moritz är pälsar, pudlar ochprivata jetplan – när det kommer till flärd ligger de flesta andraskidorter i världen i lä vid en jämförelse. Det är lite mycket, men också ganska kul. Dessutom är de flesta så upptagna av att imponera påvarandra att det inte är någon puderstress på berget.
    Det finns fyra större liftsystem runt Sankt Moritz. Åkningen räknastill den bästa i Alperna, inte minst i skidområdet Corviglia, däralpina skid-VM kördes 2003, eller i någon av de andra pisterna som ärlika breda och välpreparerade som i USA.
    När lågtrycken kommer in från Italien faller ibland mycket snö. Mensolen lyser oftare – enligt turistbyrån har Sankt Moritz 322 soldagar.Med sitt läge, 1 856 meter över havet, och omgivet av höga berg, är detdock ett riktigt köldhål. Den snö som faller varar länge och därmed gårdet att hitta fin skidåkning långt efter ett snöfall.

    RESA DIT

    Flyg till Zürich. Fortsätt med tåg i tre timmar eller hyrbil överJulierpass (två tusen meter) i drygt två och en halv timme. Det går också att flyga till München eller Milano men det är något längre.

    RESTAURANGER

    Nobu@Badrutt’s Palace
    Den världskände sushimästaren Tobuyuki Matsuhisa, eller Nobu som han ärmest känd som, driver denna restaurang med sitt Europateam. Trendigt,kändistätt och extremt gott.
    Via Serlas 27
    +41-81-837 28 23
    badruttspalace.com

    Pizzeria Caruso
    En riktigt bra italienare med grymma pizzor och utsökt pasta. Ganska enkel men också ganska billig, med Sankt Moritz mått mätt.
    Via Tegiatscha 17
    +41-81-836 00 00
    laudinella.ch

    BOENDE

    Crystal Hotel
    Centralt läge mitt i Sankt Moritz Dorf. Inte det allra lyxigaste hotellet i Sankt Moritz men väl fyrstjärnigt och med trevliga rum ochbra service. Ett bra alternativ för den som vill bo inne i byn utan attbli ruinerad.
    Via Trauter Plazzas
    +41-81-836 26 26
    Dubbelrum från 2 250 kronor

    Lediga rum & priser

     

    Hotel Laudinella
    Stort trestjärnigt prisvärt hotell mitt i Sankt Moritz Bad, nära skidområdet Corviglia.
    Via Tegiatscha 17
    +41-81-836 00 00
    Dubbelrum från 2 000 kronor

    Lediga rum & priser

     

    Information
    stmoritz.ch

     

    Zermatt
     

    ZERMATT
    I SKUGGAN AV MATTERHORN

    Om berget Matterhorn (4 478 meter överhavet) hade legat i Frankrike eller Österrike hade vi antagligen knapptkänt till Zermatt. Tobleroneberget är en extremt välkänd bergsklump ochett så starkt varumärke att detta spetsiga och imponerandepyramidliknande berg förefaller vara mer känt än landet Schweiz självt.Nåja, nästan i alla fall.
    Redan 1865 bestegs det mytomspunna berget för första gången och tackvare de driftiga människorna vid bergets fot började turismen blomma iZermatt redan för drygt hundrafemtio år sedan. Järnvägar, spårvagnar,kabinbanor och sittliftar anlades tidigt kring den lilla bergsbyn. Somi många av Schweiz välkända turistorter kom skidåkningen efterklättrings- och vandringsturismen, men i dag är skidåkningen denstörsta turistnäringen vintertid.

    Det finns fyra skidområden i Zermatt, bland annat Klein Matterhorndär du kan åka utför på glaciären året runt. Hit upp går också Europashögst belägna lift med 3 820 meter över havet. Zermatt är Schweizsydligaste skidort, men ändå belägen mitt i Alperna och omringad av merän ett dussin bergstoppar kring tre till fyra tusen meter. Läget ärdramatiskt. Och läckert. Längst in i Visperdalen, på drygt 1 600 metershöjd, handlar det om en sak: livet i bergen. Långt innan miljödebattenkom i gång blev Zermatt en bilfri by, vilket betyder ett lugn och entystnad som ger din semester i Zermatt en ytterligare dimension.

    Resa dit
    Flyg till Genève eller Zürich, sedan vidare med tåg sista två timmarna.Zermatt är en by som är fri från motordrivna fordon så skippa hyrbilen,den får du ändå parkera nere i dalen och ta tåget sista biten.

    RESTAURANGER

    Chez Heini
    Serverar bra lamm och annat kött. Har egen underhållning med lokal touch. En upplevelse, inte bara för matens skull.
    Wiesty 45
    +41-27-967 16 30
    dandaniell.ch

    Style Hotel
    Ett hotell med en bra restaurang som använder sig av organiska och till stor del lokalproducerade råvaror. Internationellt kök.
    Untere Mattenstrasse 50
    +41-27-966 56 66
    stylehotel.ch

    BOENDE

    Hotel Julen
    Klassiskt och hemtrevligt fyrstjärnigt hotell med halvpension mitt i byn. Har en egen trevlig restaurang.
    Riedstrasse 2
    +41-27-966 76 76
    Dubbelrum från 1 250 kronor

    Lediga rum & priser

     

    The Omnia
    Fyrstjärnigt designhotell med trettio rum, läckert beläget på enklippavsats ovanför stan. För dig som vill bo på ett coolt hotell medextra allt.
    Auf dem Fels
    +41-27-966 71 71
    Dubbelrum från 3 130 kronor
    Lediga rum & priser
     

    INFORMATION
    zermatt.ch

    Chamonix

    CHARMONIX MOUNT BLANC
    ALPINISMENS HUVUDSTAD

    Världens bästa skidort? En stad medvackert läge men överskattad skidåkning? Chamonix är lite heaven andhell och en skidort som många har en sorts hatkärlek till.
    Oavsett vilket, är Chamonix legendariskt och något av ett måste om duälskar skidåkning. Men gillar du inte äventyrlig offpiståkning iglaciärmiljö eller smala korridorer kan Chamonix vara en mardröm – omdu inte anlitar en bergsguide som introducerar dig i denna underbaravärld.

    Salsgolv till pister och orörda puderfält nära backarna är detdäremot ont om: få skidorter i världen samlar så många duktiga skid-och snowboardåkare, vilket gör att det vita guldet spåras upp illakvickt efter ett snöfall. Dessutom ska det sägas att de prepareradepisterna i Chamonix lämnar en hel del i övrigt att önska, det ärabsolut inte för piståkningen du ska åka dit.
    Hur som helst går det inte att bortse från att denna stad, medtretton tusen invånare, har ett makalöst vackert läge vid foten av MontBlanc (4 807 meter över havet). Bergen tornar upp sig likt väggar runtstaden, som ett Manhattan gjort i snö: man blir nästan vimmelkantig närman går där nere på marken. Skillnaden är att Chamonixdalen andashundratio procent skidåkning och alpinism. Det är lite skruvat – ettställe där trender skapas, testas och förs vidare.

    RESA DIT
    Flyg till Genève, vidare med buss, tåg eller hyrbil. Transfern tar ungefär en timme och en kvart (tretton mil).

    RESTAURANGER

    Munchie
    Svenskägd, prisvärd restaurang. Modernt kök med asiatiska influenser,serverat av en ung och trevlig personal. Trendigt utan att varapretentiöst.
    87 Rue des Moulins
    +33-450-53 45 41
    munchie.eu

    Albert 1er
    Högklassig gourmetrestaurang med internationellt kök. Två stjärnor iGuide Michelin och ypperlig service. Håll dig till menyerna och undvikà la carten så blir inte plånboken tom. Adress: 38 Route du Bouchet
    +33-450-55 95 48
    hameaualbert.fr

     

    BOENDE

    Hotel Gustavia
    Svenskägt hotell med perfekt läge precis vid tågstationen. Trestjärnigtmed fyrtiosju rum. Drick din afterskiöl på hotellets legendariska barChambre Neuf.
    272 Avenue Michel-Croz
    +33-450-53 00 31
    Lediga rum & priser
     

    Dubbelrum från 950 kronor

    Hotel Albert 1er
    Ett av Chamonixdalens bästa hotell. Rustikt, litet och mysigt, men ändåmodernt. Ovanligt bra service för att vara ett hotell i Chamonix.
    38 Route du Bouchet
    +33-450-55 95 48
    Dubbelrum från 1 600 kronor

    Lediga rum & priser
     

    INFORMATION
    chamonix.com

     

    Sankt
     

    SANKT ANTON AM ARLBERG
    SNÖSÄKERT SMÖRGÅSBORD

    Man brukar kalla Sankt Anton ochArlbergområdet för den alpina skidåkningens vagga. När Hannes Schneiderbörjade lära ut alpin utförsåkning i Saint Christophe vid Arlberg Passi början av nittonhundratalet var det början på det moderna sättet attåka skidor. Parallellsvängen med fixerad häl spreds sedan som en löpeldöver hela världen.
    Många gånger är små, pittoreska skidorter med bara ett fåtal liftar debästa. Samtidigt har stora skidorter sina fördelar. Det fina medArlberg är att här finns både och. På ett liftkort får du åttiotreliftar och tillgång till tre grymma skidsystem där Sankt Anton, Rendl,Saint Christophe och Stuben tillsammans utgör det största.

    Det totala smörgåsbordet av sköna åk och enorma ytor gör Arlbergtill ett av Alpernas bästa skidområden. Den naturliga terrängen kännsnästan designad för att ha roligt i på skidor och bräda. Få andraskidorter är dessutom så snösäkra som de i Arlbergområdet, åtminstoneom vi talar om skidorter utan glaciärskidåkning.
    Sankt Anton är en internationell skidort, men den österrikiskakulturen är stark. Vi snackar tyrolerhattar, weissbier och joddel.Strohrom, Jägermeister och klassiskt afterskibröl. Hoppa över afterskinpå svenskägda Krazy Kanguruh och besök Ski- und Heimatmuseum i SanktAnton – en mycket intressant lektion i skidhistoria.

    Resa dit

    Flyg till München eller Zürich, fortsätt med tåg eller hyrbil. Transfern tar mellan två och tre timmar oavsett.

    RESTAURANGER

    Hazienda
    Mysig gourmetrestaurang med ett varierat och modernt kök och en trevlig bar. Bra vinlista, särskilt det österrikiska.
     Dorfstrasse 56
    +43-5446-29 68
    hazienda.at

    The Museum
    Skidmuseetsrestaurang är en av de vackraste sittningarna du kan göra i byn.Perfekt i samband med ett besök på museet. Lika bra för en romantiskmiddag som för ett stort sällskap.
    Rudi Matt Weg 10
    +43-5446-24 75
    museum-restaurant.at

    BOENDE

    Lux Alpina Hotel
    Luftigt fyrstjärnigt hotell med modern arkitektur. Designhotell, med trevlig atmosfär och bra läge nära Rendlgondolen.
    Arlbergstrasse 41
    +43-5444-63 01 08
    Dubbelrum från 1 200 kronor per person inklusive halvpension

    Lediga rum & priser

    Hotel Alte Post
    Gammalttraditionellt fyrstjärnigt hotell från artonhundratalet med högstandard. Centralt läge på huvudgatan mitt i byn, några minuter frånliftarna. Rustik hotellbar.
    Dortstrasse 11
    +43-5446-255 30
    Lediga rum & priser
     

    Dubbelrum från 1 695 kronor

    INFORMATION
    stantonamarlberg.com

    Garmisch

     

    GARMISH-PARTENKIRCHEN
    BAYERNS BÄSTA

    Kanske tänker dupå backhoppning när Garmisch-Partenkirchen kommer på tal – och minns entrött nyårsdag framför tv:n eftersom tysk-österrikiska backhopparveckandå brukar göra ett stopp här. Varje säsong kommer också den alpinavärldscupen till i Garmisch och 2011 kommer alpina-VM avgöras här.Garmisch är Tysklands största skidort och värd ett besök. Inte minst omdu är i München och inte har så mycket tid, det ligger bara drygt entimme från Bayerns huvudstad.

    Garmisch är visserligen intenågon av Alpernas mest snösäkra skidorter, eftersom den bara ligger 706meter över havet. Ibland är åkningen dock bra, men Garmisch bör besökasom snöförhållandena är väldigt goda. Glaciäråkningen på Zugspitze– Tysklands högsta berg (2 962 meter över havet) – ger en extrasäkerhet, även om den inte är särskilt upphetsande.

    Garmisch-Partenkirchen ligger alltså i Bayern och i ett väldigttraditionellt område med mycket bönder. Det vimlar av klassiska ölhakmed sköna locals. Däremot förekommer knappt någon afterskikultur iGarmisch-Partenkirchen. Antagligen för att det faktiskt är tvåsammanbyggda städer (med totalt 30 000 invånare) som råkar ha ettganska stort skidområde i bergen ovanför. Det mesta i traditionellafterskiväg pågår där skidåkningen finns, men ett tips är att besöka K2Lodge vid foten av skidsystemet Hausberg. Lodgen har tydligaamerikanska influenser, något du kan notera lite här och där iGarmisch. Sedan många år tillbaka finns det nämligen en amerikanskmilitärbas här.

    RESA DIT
    Flyg till München, fortsätt med hyrbil knappt en och en halv timme såär du på plats. Du kan också åka tåg hela vägen men det stannar påmånga ställen och tar mer än två timmar.

    RESTAURANGER

    Mukkefuck
    Skönt hak med bland annat grymma sallader. Bayerskt men med en tvist. Känns som att vara på besök i någons vardagsrum.
    Zugspitzstrasse 3
    +49-8821-734 40
    mukkefuck.de

    Frauendorfer
    En traditionell bayersk restaurang iPartenkirchen. Vill du prova rejäl bergsmat och öl i stora sejdlar ärdet här stället. Färgstarka stamgäster med stora skägg ochtraditionella kläder.
    Ludwigstrasse 24
    +49-8821-92 70

    BOENDE

    Partenkirchner Hof
    Delar avhotellet är närmare hundra år gammalt, med andra ord är det etttraditionellt hotell fast med alla tänkbara bekvämligheter. Rymligarum.

    Bahnhofstrasse 15
    +49-8821-94 38 70
    Dubbelrum från 1 000 kronor

    reindls.com

    Dorint Sporthotel Garmisch
    Fyrstjärnigthotell med rejält spa. Centralt läge med närhet till många restaurangeroch shopping. Väldigt fin utsikt över Zugspitze.
    Mittenwalder Strasse 59
    +49-8821-70 60

    Lediga rum & priser

    Dubbelrum från 1 260 kronor

    INFORMATION
    garmisch-partenkirchen.de

  • Fullmatad skuta i Åre

    Det är inte bara backarna som drar. Anledningen till att Åre blir allt populärare som internationell skidort har en annan angenäm orsak. För när det gäller kvaliteten på maten finns det få ­konkurrenter. RES Leslie Anthony, en av världens mest respekterade skidskribenter, förklarar varför han så gärna reser hit.

    Text: Leslie Anthony Foto: Mattias Fredriksson Översättning: Klas Ericsson

    Hotell i Åre

    are6.jpg

     

    Villa Tottebo ligger på en liten hylla alldeles ovanför Åresjön. ­Under en kväll i mars ser man ljusen från de inramade fönstren flöda ­nerför kullen mot den gamla tågstationen. Strålarna tränger genom ­gardinerna och lyser upp nakna trädgrenar och ­snöflingorna som ­kommer svävande in från norr. Det är så det gamla Åre måste ha sett ut nattetid, den gamla bondbyn dit artonhundra­talets turister kom för att få frisk luft och andas ut städernas smuts ur lungorna. Inomhus däremot ger restaurangens uppdaterade viktorianska stil en lika tydlig bild av det moderna Åre – den världsberömda fjällorten och själva epicentret för den svenska skidkulturen, som börjat bli en internationell angelägenhet lika mycket tack vare sina backar som sin högklassiga mat.

    Villa Tottebo var det första stället i Åre som verkligen gjorde ­intryck när jag åt där under mitt första besök 2001, och sedan dess har inte mycket förändrats i det stora huset med alla sina rum. Lite färg har tillkommit här och där, några föremål har bytt plats och man har skapat en modern bar och ett öppet kök som känns ­väldigt nutida Stockholm.

    Rummet i vilket jag sitter den här gången är exakt detsamma som senast, det med den stora öppna spisen där de tända ljusen på bordet ser ut som små släktingar till brasan. Det är alltid skönt när både det förflutna och nuet samsas under samma tak.

    Själva huset byggdes ursprungligen som ett familjehus av en rik köpman och låg här långt innan Åreskutan strax ovanför ­täcktes av skidbackar. Byggnaden var dock sedan länge övergiven och ­nergången när Per-Åke Kristiansson och hans partners köpte den tidigt 1995. Den sommaren, med hjälp av en mindre armé av folk från orten och en enorm truck, flyttade de det massiva huset till sin nuvarande plats nära tågstationen. Villa Tottebo öppnade i ­december samma år och har varit ortens mest hyllade restaurang i drygt tolv år, även om ­konkurrensen är betydligt hårdare nu än när stället öppnade.

    Mitt emot mig sitter Per-Åkes bror Thomas. Som många ­affärsmän i Åre var han en gång professionell skidåkare, ­medlem av det svenska puckelpistlandslaget och juniorvärldsmästare 1987. Efteråt var han proffs i usa, där han fick mer pengar och sämre hälsa: han slet av korsbanden i bägge knäna, vilket övertygade ­honom om att ett arbete med Bulamössor var ett säkrare sätt att fortfarande få jobba med sporten han älskade.

    Men när han satt och stirrade ut på det sagolika vädret ­genom ett fönster i Lillehammer under de olympiska spelen slog det ­honom att han faktiskt var längre ifrån det han egentligen ville syssla med än han någonsin kunnat ana. Så för åtta år sedan tog han sin lilla krog­erfarenhet och slog sig ihop med sin bror, samt bytte en ekonomi­utbildning mot en sommelierutbildning i ­Stockholm. Som en ­naturlig konsekvens vet han mycket om vin och ­presenterar stolt en Pieropan Soave Classico för mig, ett italienskt vitt vin gjort på druvor (nittio procent garganega och tio procent trebbiano di soave) som endast växer på Soaves sluttande kullar. Vinet har en syrlig karaktär med päronliknande eftersmak som passar väl ihop med varje tugga av de vinkokta karljohansvamparna i tryffelolja med vichysoisse på pumpa.

    are3.jpg

    Precis som sÅ mÅnga andra som besöker orten inledde jag min resa vid Åres och Östersunds gemensamma flygplats efter en kort flygtur från Stockholm. Den timslånga taxituren till Åre går genom ett landskap bestående av gran, tall och dvärgbjörkar. Chauffören nickade mot Storsjön och berättade att han var uppvuxen på en av dess många öar. Han berättade också om det legendariska ­odjuret men erkände att han aldrig någonsin sett det.
    – Jag har aldrig varit full nog, sade han med en så allvarlig stämma att jag fick intrycket av att han verkligen hade försökt. Sedan kom Åreskutan i sikte. En ensam topp som reste sig över låga kullar. Det gick genast att se varför det tusen meter höga ­berget är ovanligt för Sverige, och hur massivet kan erbjuda så olika ­sorters terräng – Åre är en av få skidorter i världen som kan erbjuda ­fallinjer i alla riktningar. Den lägre framsidan var täckt av träd, och vida, lågvinklade snöfält. Dessa klättrade nästan ända upp till ­toppen, bara en kort promenad från den högsta liften.

    Strax efter den magnifika synen kunde jag ställa ner mina ­väskor i ett bekvämt rum på det treåriga hotellet Holiday Club – en passande representant för det nya Åre, mitt emot tågstationen. Där bytte jag mina reskläder mot pjäxor och överlämnade mig direkt i bergets händer.

    På väg nerför en av de vida, öppna backarna kände jag den ­behagliga känslan av skarpa kanter mot kall, torr snö, och det ­påminde mig om varför jag gillar Åre så mycket. Här finns ­utrymme att låta skidorna ta en dit man känner för, men också möjlighet att ta av och upptäcka alla möjliga skrymslen och vrår – i området finns över hundra pister, ett fyrtiotal liftar och en enorm yta, än så länge ouppmätt, av ren offpist-terräng.

    Men det är själva längden på åken som gjort Åre så populärt i skidvärlden. Den här dagen var backarna tomma eftersom alla var på ­andra sidan berget för att titta på 2007 års alpina världscup fis, den första som hållits här sedan 1954 men samtidigt bara den senaste i en serie årliga högprofilerade evenemang som placerat Åre på kartan.

    Den svenska skidturismindustrin började här 1935, och ­landets ­första kabinbana installerades 1948. Men långt innan dess hade folk åkt skidor i Åre. Faktum är att man åkt här så tidigt som på elvahundra­talet då pilgrimer från hela Europa stannade till här på sin väg mot Sankt Olafs grav i Nidaros (numera mest känt som Trondheim, en och en halv timme bort med bil). Den historiska kyrkan med sin klassiska stapel – Åre gamla kyrka – dateras till tolvhundra­talet. När järnvägen anlände 1882 drog den första stora ­turistboomen i gång. På den tiden var dalens invånare till största delen sysselsatta med odling, jakt och fiske. Den första skidliften är nittioåtta år. Kabinbanan, som byggdes 1976 och fortfarande är den enda i hela landet, släpper av dig framför stugan som byggts på toppen av Åreskutan av den svenska turist­föreningen 1892, och som fortfarande är landets högst belägna kafé.

    Antalet internationella gäster har ökat under de senaste åren: ryssar, ester, litauer, finnar, belgare och holländare tar sig hit i allt större grupper. Men det är snarare norrmännen, med sina oljepengar, som i allt högre grad tar över skidorten, köper fastigheter, finansierar projekt och skickar horder av skidåkare från Trondheim för att bli berusade inne på Åres många nattklubbar.

    Tillbaka pÅ Tottebo dyker plötsligt en flaska pinot noir från Nya Zeeland upp på bordet. Lagrad på ekfat smakar den av peppar och frukt, men liknar inte alls den kaliforniska varianten. Dock ­passar den utmärkt tillsammans med älgen som skurits till en tunn ­carpaccio och serveras på elliptiska benvita tallrikar med blomkål och peppar­rotscréme, inramad av röda och gula betor.

    are11.jpg

    Jag frågar Thomas Kristiansson om alla nya ställen och ­planerade byggnadsprojekt hotar hans verksamhet. Det tror han inte. ­Tottebo har legat i framkant på restaurangscenen och är i dag en av de få krogar som håller öppet hela året. Thomas tror att nyckeln till framgång är att behålla känslan av elegant bekvämlighet.
    – Vi vill inte ha hit folk som inbillar sig att en slips är ett måste för att äta hos oss, säger han. Det vore farligt på en skidort.

    Samtidigt har jag problem med att påminna mig om att jag verk­ligen är på en sådan. En chardonnay, Bramito del Cervo, gör sällskap med en röding som är täckt i ett tunt lager brödsmulor och parmesan och serveras med kantareller och dill, fänkålspuré och potatis.

    Den följs av Zenato Ripassa, en smakrik valpolicella som ­balanserar det lika smakrika sprängda tjäderbröstet, fantastiska frikadeller (gjorda på tjäderlåret), organiska babymorötterna och bönpuré i sherrybuljong.

    Därefter kommer vaniljmarinerade päron, med en krämig ­lokal getost placerad i ena änden av tallriken. I den andra änden finns en klick grön komjölksost och en fårost från den södra delen av ­Storsjön – bredvid en hjortronkompott.

    Allt detta serverat av en före detta skidåkarmogul.

    are9.jpg

    KÖpmannen som kÖpte det här huset en gång i tiden skulle ha chockerats, men jag tycker att middagen på Tottebo ramar in den snabba kulinariska evolutionen i Åre. Vi har kommit lång väg från svenska köttbullar med lingonsylt utan att egentligen ha lämnat dem bakom oss överhuvudtaget.

    Småkonstigt nog drivs det ett antal olika brödraprojekt i Åre. Kristianssons driver Tottebo och skidåkarna Klaus och Frank ­Wersén ­driver etablissemanget med samma namn – en bland lokal­befolkningen ­omtyckt bistro som bland annat serverar en fantastisk pizza och har ett imponerande ölsortiment. Och så finns ­bröderna ­Dahlbom – ­Anders (årets kock 1992) och Jonas (årets kock 1996) – som precis anlänt till Årescenen. De är männen bakom den ­klassiska Göteborgskrogen Trädgår’n, men som bestämde sig för att stadslivet var för hektiskt och samlade ihop sitt pick och pack och drog norrut. Förra året invigdes deras Dahlbom på ­Torget. Både baren och restaurangen blev snabbt oerhört populära i stan, och närmast flaggskepp för det nya kontinentala Åre. Och därmed förstås ett ställe jag måste besöka.

    Rummet är djupt och lågt i tak, men dekorerat i den samtida urbana stil som smälter samman newyorksk popkonstsensibilitet med nordiskt chic belysning och som övertygar dig om att varje person därinne är cool på riktigt även innan du hunnit slå dig ner. Servitörerna passar in perfekt och en tacksam Jonas, som dragits ut från köket, ger intryck av att befinna sig i himmelriket där han driver en helt ny restaurang mitt bland dessa omgivande sagoberg. Som om tyngden och kraven från stadslivet lyfts från hans axlar och ersatts med något som enbart är roligt och inspirerande.
    – Jag gillar verkligen Åre, säger han. Det var helt klart rätt ­beslut. Jag tror att många människor skulle ge vad som helst för att få starta om från början på en plats som den här.

    När vi sätter oss vid bordet får vi de vanliga knäckebröden som start, men konformade smörhögar och korianderkryddad ­hummus serveras till, och det blir ännu mer elegant med lite försiktigt ­sprinklat salt över. En italiensk gewurztraminer hälls i ­glasen, som alltid fruktig men mycket torrare än de tyska varianterna. ­Vinet ackompanjeras av lättkokt lax kryddad med saffran och stjärn­anis, tillsammans med en skopa av salt bläckfiskbläck mixat med ­vitlök och olivolja.

    are12.jpg

    DÄrefter kommer en tallrik pilgrimsmusslor med rotfrukter och skogssvamp på bordet tillsammans med ett glas krispig fransk ­chablis. Pilgrimsmusslornas färska sötma skvallrar om att de är färska från västkusten – Jonas har fortfarande kvar kontakten med Göteborg.

    Det står klart att det är dags att byta kulinariska instrument när servitören häller upp ett glas Mariestadsöl och visst, en klassisk svensk gatuköksmåltid kommer in. Men en som förvandlats till en gourmeträtt – grillad lammkorv i en rulle med fantastiskt potatis­mos. Jag testar den med den skarpa honungssenap som brukar före­dras av de flesta packade svenskar men märker att jag gillar den rena smaken av rätten betydligt bättre.

    Skogshöna med citrussås och kåldumplings följer. Och en efter­rätt av lätta chokladtryfflar på banan, med äpple, chili, mint och olivolja. Det är som en ceviche utan fisk. Jonas bara ler när jag ­frågar om dess uppkomst.
    – Vi kan testa vad som helst här nu – folk kommer överallt ifrån och är öppna för vad som helst.

    Under en lifttur samma dag koncentrerade jag mig på att ­verkligen titta ner mot dalen. Åre består egentligen av fem stora skidcentrum utmed sjön. Byn är det största, mest internationellt kända och den perfekta partydestinationen. Åre Björnen är stället dit du tar med dig barnen, med låga pister, barnpassningsmöjligheter och after ski-evenemang för de små. Duved är bra både för nybörjare och halvavancerade åkare. Ullådalen är en bra startpunkt för snöskoter­baserad skidåkning såväl som längd. Och turåkning. Rödkullen är fortfarande under utveckling, men där det finns ­potential för boende­möjligheter i backarna.

    Det är knappast något man tänker på, tack vare galenskaperna i huvudorten, men det finns faktiskt också möjligheter till lugn och ro i det här bergsparadiset. Just denna variation är en av ­anledningarna till att Åre har kommit fram som en vacker party­huvudstad med en bred palett av sociala, sportorienterade och konstnärliga aktivi­teter, bebodd av sportstjärnor, filmmakare, foto­grafer och andra industripersoner som får ur sig allt från kläder till special­utrustning och prisbelönta tidningar. MuchBetter: https://onlinecasinos-australia.com/casino-payment/muchbetter.html Och alla verkar hänga i Dahlboms bar i natt: stora grupper av snowboardåkare och skidåkare talar om den ­exceptionella snön, aficionados grälar om Anja ­Pärsons ­meriter, ­musiknördar hänger framför dj:n som spelar de senaste inter­nationella househitsen och en annan grupp ­diskuterar om det fortfarande går att få biljetter till en kommande spelning med The Soundtrack of our lives på Bygget.

    are12.jpg

    Givetvis Är det hög volym och endast ståplats kvar när jag lyckas tränga mig in. Bredvid mig tjuvlyssnar jag på ett brittiskt par. De var här för tio år sedan när Åre var en betydligt sömnigare liten stugby.
    – Förutom berget känner jag knappt igen stället, säger kvinnan som står och sippar på en mango mojito – en drink som inte ens fanns vid den tiden.
    – Jag vet vad du menar, säger mannen, men frågan är om du gillar det?
    – Oh ja, svarar hon, jag gillar det absolut – allt verkar så mycket bättre, så mycket större och ändå verkar allt vara likadant på något sätt.

    Precis. Då och nu kan visserligen ha förenats väldigt hastigt, men de verkar ha det väldigt fint tillsammans.

     

    FAKTA
    MAT I ÅRE NERE I DALEN

    Villa Tottebo
    Historisk miljö men modernt
    tänkande och ett nutida kök
    på Åres mest klassiska och
    högklassiga krog.
    Adress: Parkvägen 1
    Tel. 0647-506 20
    www.villatottebo.se

    Dahlbom på Torget
    När de lämnade Göteborg
    var det hit som bröderna
    Dahlbom tog sina prisbelönta
    matkunskaper.
    Adress: Årevägen 78
    Tel. 0647-508 20
    www.dahlbompatorget.se

    Werséns Snabb service
    Stort ölutbud och Åres bästa pizza.
    Adress: Årevägen 101
    Tel. 0647-505 05
    www.wersens.se

    Bakfickan
    I lokalerna låg en gång Åres
    första bank. I dag serveras här
    högkvalitativ mat och vinlistan
    är outstanding.
    Adress: Hotel Diplomat Åregården
    Tel. 0647-179 60
    www.aregarden.se

    Broken American Bar & Grill
    Öl, hamburgare, burritos och bönor
    i en trivsam ­atmosfär, med väggarna
    dekorerade med föremål från den
    lokala skidhistorien.
    Adress: Torget
    Tel. 0647-506 33
    www.broken-are.com

    are12.jpg

    MAT I ÅRE UPPE PÅ BERGET

    Buustamons Fjällgård
    En av Åres bästa restauranger
    finns i dess högst ­belägna hotell,
    sjuhundratjugofem meter över
    havet.
    Adress: Buustamon 142
    Tel. 0647-531 75
    www.buustamonsfjallgard.se

    Timmerstugan
    Ägarna till Broken nere vid torget äger ­
    Timmerstugan, men här är köket inspirerat
    av det franska och det italienska.
    Tel. 0647-531 06
    www.broken-are.com

    Café Hyddan
    Ett mysigt ställe i en gammal
    byggnad vid Fjällängen, som är
    absolut bäst för den som vill ha
    en kopp varm choklad eller kaffe
    till sin våffla.
    Tel. 0647-177 20

    Åreskutans toppstuga
    Våfflor och annan fika på
    1 420 meters höjd nära toppen
    gör detta till den högst belägna
    serveringen i Sverige.
    Tel. 0647-177 20

    Lilla Tyrolen
    En perfekt liten restaurang i Björnen.
    Här serveras tre olika gourmetmenyer.
    Tel. 0647-324 24
    www.lilla-tyrolen.se

     

    NATTLIV
    Såväl Dahlbom på Torget, Åregården som Werséns är fantastiska festställen på nätterna. Andra säkra favoriter är de här.

    Granen Hotel & Residences
    Mysig afterski. En av de bästa barerna
    som ligger nära själva backarna.
    Adress: Tottvägen 127
    Tel. 0647-515 60
    www.aregranen.se

    Bygget
    När band som Soundtrack
    of our lives kommer till
    byn för att spela är det
    i nattklubbsdelen av den
    här restaurangen de gör
    det. Och då blir det
    fullständigt vansinnigt röj.
    I vanliga fall är det bara galet.
    Adress: Åre Fjällby
    Tel. 0647-123 45
    www.bygget.se

    Tott Hotel
    En bit Stockholmsnattliv.
    Särskilt måndagarna är
    extra bra med house-dj:er
    och klubbkänsla.
    Adress: Tottvägen 111
    Tel. 0647-150 00
    Lediga rum & priser

    Country Club
    Högljutt och extremt packat.
    Är det vad du vill ha är detta
    ditt ställe.
    Adress: Hotel Diplomat Åregården
    Tel. 0647-179 60
    www.diplomathotel.com

    are8.jpg

    FRÅN RES NR 02 – 2008