Tag: Sverige

  • Som på räls – Europas mest spännande tågrutter

    Som på räls – Europas mest spännande tågrutter

    Tack och lov rör det på sig återigen på rälsen ute i Europa. Efter tågcharterns död är det dags för andra kortare, mer nischade sträckor att ta vid. RES slår sig ner i sätena på tre av Europas mest spännande tågrutter.

    3 X Tågrutter i Europa

    Italo i Italien
    Lita på italienarna när det gäller att resa med stil. De två grundarna till Italo, höghastighetståget som just har börjat köra mellan Milano och Neapel, har ett förflutet på lyxvarumärkena Ferrari respektive Tod’s. De ultra- sköna sätena är tillverkade av designföretaget Poltrona Frau, och förströelse väntar i såväl restaurangvagn som biovagn.
    ntvspa.it

    Sázava Pacific i Tjeckien
    Tåglinjen Sázava Pacific tuffar fram genom den vilda och vackra Sázavadalen i Tjeckien. Rutten, som skapades för industriella syften under slutet på 1800-talet, är en tur genom den tjeckiska historien – med en rad spännande stopp på vägen. Sázava Pacific utgår från Prag.
    czech.cz

    Blå tåget i Sverige
    Mellan torsdagar och söndagar trafikerar Blå Tåget sträckan Göteborg och Uppsala, med stopp i Skövde, Hallsberg och Stockholm. De blåmålade tågen är miljövänliga trots sin klassiska look från 1960-talet. I restaurangvagnen är borden dukade med vita linnedukar, och i en vagn finns till och med en pianobar.
    blataget.com

     

  • Ett med naturen

    Ett med naturen

    Lediga rum & priser Treehotel

    Alla har vi fantiserat om att någon gång bo i en koja. Nu blir drömmen verklighet, på Treehotel i Norrbotten.

    ”I en tid av urban rotlöshet blir Trädet en symbol för en plats som alltid finns där, en plats vi alltid kan återvända till” skriver Jonas Selberg Augustsén på sin hemsida, regissören till den svenska dokumentären Trädälskaren. Filmen handlar i grova drag om ett försök att stilla människans rotlöshet genom att bygga en trädkoja och under inspelningen bodde teamet på Brittas Pensionat i Harads, Norrbotten. Ägaren till pensionatet, Britta Jonsson Lindvall, hade länge drömt om att utöka pensionatet och genom filmen föddes idén om Treehotel. Tre år senare hänger fem rum och en bastu flera meter upp i luften. Rummen är designade av framgångsrika svenska arkitekter som SandellSandberg, Bertil Harström, Mårten och Gustav Cyren, Bolle Tham och Martin Videgård och alla rum bär namn som speglar deras utseende: The Birds Nest, The Blue Cone, The Cabin, The MirrorCube, The Ufo, A Room With A View.

    – Visionen är att skapa 24 rum designade av 24 olika arkitekter. Förhoppningsvis ska alla stå klara inom fem år, säger Sofia Lindvall, pressansvarig för Treehotel och dotter till Kent och Britta, grundarna av projektet.

     

     

    Treehotel samarbetar enbart med lokala producenter och ställer hårda krav på att arkitekterna tänker ekologiskt. Att träden inte skadas har varit ytterst viktigt, berättar Sofia.
    ­­– Vi använder varken spik eller skruv när vi hänger upp rummen. Istället hålls de uppe med selar och speciella klämmor som fästs runt träden. Eftersom tall även växer på bredden justerar vi klämmorna en gång om året så att träden ska fortsätta växa.

    Rummen är utrustade med el och belysning men saknar vanlig dusch. Istället är alla rum utrustade med en Rukka Moinika, en slags vattentank i glas som rymmer tre liter vatten.

    Det ekologiska tänket märks även i utbudet av aktiviteter. Treehotel erbjuder inte snöskoterturer utan satsar på naturnära upplevelser som snövandring, hundspann, pimpelfiskning och längdskidåkning vintertid. På sommaren finns goda möjligheter till trekking, kajakpaddling och midnattsritt på hästryggen.
    – Vi erbjuder även en så kallad village walk där man blir guidad genom Harads och får avslutningsvis fika hemma hos någon i byn som berättar sin historia. Säger Sofia Lindvall.

    Treehotel öppnade i juli 2010 och riktar sig till alla som vill komma nära naturen och uppleva något unikt.

    – Det är en rofylld känsla att sova i en trädtopp, säger Sofia Lindvall.

     

     

    Treehotel/Brittas Pensionat
    Edeforsväg 2 A
    960 24 Harads

     

     

  • Fullmatad skuta i Åre

    Det är inte bara backarna som drar. Anledningen till att Åre blir allt populärare som internationell skidort har en annan angenäm orsak. För när det gäller kvaliteten på maten finns det få ­konkurrenter. RES Leslie Anthony, en av världens mest respekterade skidskribenter, förklarar varför han så gärna reser hit.

    Text: Leslie Anthony Foto: Mattias Fredriksson Översättning: Klas Ericsson

    Hotell i Åre

     

    Villa Tottebo ligger på en liten hylla alldeles ovanför Åresjön. ­Under en kväll i mars ser man ljusen från de inramade fönstren flöda ­nerför kullen mot den gamla tågstationen. Strålarna tränger genom ­gardinerna och lyser upp nakna trädgrenar och ­snöflingorna som ­kommer svävande in från norr. Det är så det gamla Åre måste ha sett ut nattetid, den gamla bondbyn dit artonhundra­talets turister kom för att få frisk luft och andas ut städernas smuts ur lungorna. Inomhus däremot ger restaurangens uppdaterade viktorianska stil en lika tydlig bild av det moderna Åre – den världsberömda fjällorten och själva epicentret för den svenska skidkulturen, som börjat bli en internationell angelägenhet lika mycket tack vare sina backar som sin högklassiga mat.

    Villa Tottebo var det första stället i Åre som verkligen gjorde ­intryck när jag åt där under mitt första besök 2001, och sedan dess har inte mycket förändrats i det stora huset med alla sina rum. Lite färg har tillkommit här och där, några föremål har bytt plats och man har skapat en modern bar och ett öppet kök som känns ­väldigt nutida Stockholm.

    Rummet i vilket jag sitter den här gången är exakt detsamma som senast, det med den stora öppna spisen där de tända ljusen på bordet ser ut som små släktingar till brasan. Det är alltid skönt när både det förflutna och nuet samsas under samma tak.

    Själva huset byggdes ursprungligen som ett familjehus av en rik köpman och låg här långt innan Åreskutan strax ovanför ­täcktes av skidbackar. Byggnaden var dock sedan länge övergiven och ­nergången när Per-Åke Kristiansson och hans partners köpte den tidigt 1995. Den sommaren, med hjälp av en mindre armé av folk från orten och en enorm truck, flyttade de det massiva huset till sin nuvarande plats nära tågstationen. Villa Tottebo öppnade i ­december samma år och har varit ortens mest hyllade restaurang i drygt tolv år, även om ­konkurrensen är betydligt hårdare nu än när stället öppnade.

    Mitt emot mig sitter Per-Åkes bror Thomas. Som många ­affärsmän i Åre var han en gång professionell skidåkare, ­medlem av det svenska puckelpistlandslaget och juniorvärldsmästare 1987. Efteråt var han proffs i usa, där han fick mer pengar och sämre hälsa: han slet av korsbanden i bägge knäna, vilket övertygade ­honom om att ett arbete med Bulamössor var ett säkrare sätt att fortfarande få jobba med sporten han älskade.

    Men när han satt och stirrade ut på det sagolika vädret ­genom ett fönster i Lillehammer under de olympiska spelen slog det ­honom att han faktiskt var längre ifrån det han egentligen ville syssla med än han någonsin kunnat ana. Så för åtta år sedan tog han sin lilla krog­erfarenhet och slog sig ihop med sin bror, samt bytte en ekonomi­utbildning mot en sommelierutbildning i ­Stockholm. Som en ­naturlig konsekvens vet han mycket om vin och ­presenterar stolt en Pieropan Soave Classico för mig, ett italienskt vitt vin gjort på druvor (nittio procent garganega och tio procent trebbiano di soave) som endast växer på Soaves sluttande kullar. Vinet har en syrlig karaktär med päronliknande eftersmak som passar väl ihop med varje tugga av de vinkokta karljohansvamparna i tryffelolja med vichysoisse på pumpa.

    Precis som sÅ mÅnga andra som besöker orten inledde jag min resa vid Åres och Östersunds gemensamma flygplats efter en kort flygtur från Stockholm. Den timslånga taxituren till Åre går genom ett landskap bestående av gran, tall och dvärgbjörkar. Chauffören nickade mot Storsjön och berättade att han var uppvuxen på en av dess många öar. Han berättade också om det legendariska ­odjuret men erkände att han aldrig någonsin sett det.
    – Jag har aldrig varit full nog, sade han med en så allvarlig stämma att jag fick intrycket av att han verkligen hade försökt. Sedan kom Åreskutan i sikte. En ensam topp som reste sig över låga kullar. Det gick genast att se varför det tusen meter höga ­berget är ovanligt för Sverige, och hur massivet kan erbjuda så olika ­sorters terräng – Åre är en av få skidorter i världen som kan erbjuda ­fallinjer i alla riktningar. Den lägre framsidan var täckt av träd, och vida, lågvinklade snöfält. Dessa klättrade nästan ända upp till ­toppen, bara en kort promenad från den högsta liften.

    Strax efter den magnifika synen kunde jag ställa ner mina ­väskor i ett bekvämt rum på det treåriga hotellet Holiday Club – en passande representant för det nya Åre, mitt emot tågstationen. Där bytte jag mina reskläder mot pjäxor och överlämnade mig direkt i bergets händer.

    På väg nerför en av de vida, öppna backarna kände jag den ­behagliga känslan av skarpa kanter mot kall, torr snö, och det ­påminde mig om varför jag gillar Åre så mycket. Här finns ­utrymme att låta skidorna ta en dit man känner för, men också möjlighet att ta av och upptäcka alla möjliga skrymslen och vrår – i området finns över hundra pister, ett fyrtiotal liftar och en enorm yta, än så länge ouppmätt, av ren offpist-terräng.

    Men det är själva längden på åken som gjort Åre så populärt i skidvärlden. Den här dagen var backarna tomma eftersom alla var på ­andra sidan berget för att titta på 2007 års alpina världscup fis, den första som hållits här sedan 1954 men samtidigt bara den senaste i en serie årliga högprofilerade evenemang som placerat Åre på kartan.

    Den svenska skidturismindustrin började här 1935, och ­landets ­första kabinbana installerades 1948. Men långt innan dess hade folk åkt skidor i Åre. Faktum är att man åkt här så tidigt som på elvahundra­talet då pilgrimer från hela Europa stannade till här på sin väg mot Sankt Olafs grav i Nidaros (numera mest känt som Trondheim, en och en halv timme bort med bil). Den historiska kyrkan med sin klassiska stapel – Åre gamla kyrka – dateras till tolvhundra­talet. När järnvägen anlände 1882 drog den första stora ­turistboomen i gång. På den tiden var dalens invånare till största delen sysselsatta med odling, jakt och fiske. Den första skidliften är nittioåtta år. Kabinbanan, som byggdes 1976 och fortfarande är den enda i hela landet, släpper av dig framför stugan som byggts på toppen av Åreskutan av den svenska turist­föreningen 1892, och som fortfarande är landets högst belägna kafé.

    Antalet internationella gäster har ökat under de senaste åren: ryssar, ester, litauer, finnar, belgare och holländare tar sig hit i allt större grupper. Men det är snarare norrmännen, med sina oljepengar, som i allt högre grad tar över skidorten, köper fastigheter, finansierar projekt och skickar horder av skidåkare från Trondheim för att bli berusade inne på Åres många nattklubbar.

    Tillbaka pÅ Tottebo dyker plötsligt en flaska pinot noir från Nya Zeeland upp på bordet. Lagrad på ekfat smakar den av peppar och frukt, men liknar inte alls den kaliforniska varianten. Dock ­passar den utmärkt tillsammans med älgen som skurits till en tunn ­carpaccio och serveras på elliptiska benvita tallrikar med blomkål och peppar­rotscréme, inramad av röda och gula betor.

    Jag frågar Thomas Kristiansson om alla nya ställen och ­planerade byggnadsprojekt hotar hans verksamhet. Det tror han inte. ­Tottebo har legat i framkant på restaurangscenen och är i dag en av de få krogar som håller öppet hela året. Thomas tror att nyckeln till framgång är att behålla känslan av elegant bekvämlighet.
    – Vi vill inte ha hit folk som inbillar sig att en slips är ett måste för att äta hos oss, säger han. Det vore farligt på en skidort.

    Samtidigt har jag problem med att påminna mig om att jag verk­ligen är på en sådan. En chardonnay, Bramito del Cervo, gör sällskap med en röding som är täckt i ett tunt lager brödsmulor och parmesan och serveras med kantareller och dill, fänkålspuré och potatis.

    Den följs av Zenato Ripassa, en smakrik valpolicella som ­balanserar det lika smakrika sprängda tjäderbröstet, fantastiska frikadeller (gjorda på tjäderlåret), organiska babymorötterna och bönpuré i sherrybuljong.

    Därefter kommer vaniljmarinerade päron, med en krämig ­lokal getost placerad i ena änden av tallriken. I den andra änden finns en klick grön komjölksost och en fårost från den södra delen av ­Storsjön – bredvid en hjortronkompott.

    Allt detta serverat av en före detta skidåkarmogul.

    KÖpmannen som kÖpte det här huset en gång i tiden skulle ha chockerats, men jag tycker att middagen på Tottebo ramar in den snabba kulinariska evolutionen i Åre. Vi har kommit lång väg från svenska köttbullar med lingonsylt utan att egentligen ha lämnat dem bakom oss överhuvudtaget.

    Småkonstigt nog drivs det ett antal olika brödraprojekt i Åre. Kristianssons driver Tottebo och skidåkarna Klaus och Frank ­Wersén ­driver etablissemanget med samma namn – en bland lokal­befolkningen ­omtyckt bistro som bland annat serverar en fantastisk pizza och har ett imponerande ölsortiment. Och så finns ­bröderna ­Dahlbom – ­Anders (årets kock 1992) och Jonas (årets kock 1996) – som precis anlänt till Årescenen. De är männen bakom den ­klassiska Göteborgskrogen Trädgår’n, men som bestämde sig för att stadslivet var för hektiskt och samlade ihop sitt pick och pack och drog norrut. Förra året invigdes deras Dahlbom på ­Torget. Både baren och restaurangen blev snabbt oerhört populära i stan, och närmast flaggskepp för det nya kontinentala Åre. Och därmed förstås ett ställe jag måste besöka.

    Rummet är djupt och lågt i tak, men dekorerat i den samtida urbana stil som smälter samman newyorksk popkonstsensibilitet med nordiskt chic belysning och som övertygar dig om att varje person därinne är cool på riktigt även innan du hunnit slå dig ner. Servitörerna passar in perfekt och en tacksam Jonas, som dragits ut från köket, ger intryck av att befinna sig i himmelriket där han driver en helt ny restaurang mitt bland dessa omgivande sagoberg. Som om tyngden och kraven från stadslivet lyfts från hans axlar och ersatts med något som enbart är roligt och inspirerande.
    – Jag gillar verkligen Åre, säger han. Det var helt klart rätt ­beslut. Jag tror att många människor skulle ge vad som helst för att få starta om från början på en plats som den här.

    När vi sätter oss vid bordet får vi de vanliga knäckebröden som start, men konformade smörhögar och korianderkryddad ­hummus serveras till, och det blir ännu mer elegant med lite försiktigt ­sprinklat salt över. En italiensk gewurztraminer hälls i ­glasen, som alltid fruktig men mycket torrare än de tyska varianterna. ­Vinet ackompanjeras av lättkokt lax kryddad med saffran och stjärn­anis, tillsammans med en skopa av salt bläckfiskbläck mixat med ­vitlök och olivolja.

    DÄrefter kommer en tallrik pilgrimsmusslor med rotfrukter och skogssvamp på bordet tillsammans med ett glas krispig fransk ­chablis. Pilgrimsmusslornas färska sötma skvallrar om att de är färska från västkusten – Jonas har fortfarande kvar kontakten med Göteborg.

    Det står klart att det är dags att byta kulinariska instrument när servitören häller upp ett glas Mariestadsöl och visst, en klassisk svensk gatuköksmåltid kommer in. Men en som förvandlats till en gourmeträtt – grillad lammkorv i en rulle med fantastiskt potatis­mos. Jag testar den med den skarpa honungssenap som brukar före­dras av de flesta packade svenskar men märker att jag gillar den rena smaken av rätten betydligt bättre.

    Skogshöna med citrussås och kåldumplings följer. Och en efter­rätt av lätta chokladtryfflar på banan, med äpple, chili, mint och olivolja. Det är som en ceviche utan fisk. Jonas bara ler när jag ­frågar om dess uppkomst.
    – Vi kan testa vad som helst här nu – folk kommer överallt ifrån och är öppna för vad som helst.

    Under en lifttur samma dag koncentrerade jag mig på att ­verkligen titta ner mot dalen. Åre består egentligen av fem stora skidcentrum utmed sjön. Byn är det största, mest internationellt kända och den perfekta partydestinationen. Åre Björnen är stället dit du tar med dig barnen, med låga pister, barnpassningsmöjligheter och after ski-evenemang för de små. Duved är bra både för nybörjare och halvavancerade åkare. Ullådalen är en bra startpunkt för snöskoter­baserad skidåkning såväl som längd. Och turåkning. Rödkullen är fortfarande under utveckling, men där det finns ­potential för boende­möjligheter i backarna.

    Det är knappast något man tänker på, tack vare galenskaperna i huvudorten, men det finns faktiskt också möjligheter till lugn och ro i det här bergsparadiset. Just denna variation är en av ­anledningarna till att Åre har kommit fram som en vacker party­huvudstad med en bred palett av sociala, sportorienterade och konstnärliga aktivi­teter, bebodd av sportstjärnor, filmmakare, foto­grafer och andra industripersoner som får ur sig allt från kläder till special­utrustning och prisbelönta tidningar. MuchBetter: https://onlinecasinos-australia.com/casino-payment/muchbetter.html Och alla verkar hänga i Dahlboms bar i natt: stora grupper av snowboardåkare och skidåkare talar om den ­exceptionella snön, aficionados grälar om Anja ­Pärsons ­meriter, ­musiknördar hänger framför dj:n som spelar de senaste inter­nationella househitsen och en annan grupp ­diskuterar om det fortfarande går att få biljetter till en kommande spelning med The Soundtrack of our lives på Bygget.

    Givetvis Är det hög volym och endast ståplats kvar när jag lyckas tränga mig in. Bredvid mig tjuvlyssnar jag på ett brittiskt par. De var här för tio år sedan när Åre var en betydligt sömnigare liten stugby.
    – Förutom berget känner jag knappt igen stället, säger kvinnan som står och sippar på en mango mojito – en drink som inte ens fanns vid den tiden.
    – Jag vet vad du menar, säger mannen, men frågan är om du gillar det?
    – Oh ja, svarar hon, jag gillar det absolut – allt verkar så mycket bättre, så mycket större och ändå verkar allt vara likadant på något sätt.

    Precis. Då och nu kan visserligen ha förenats väldigt hastigt, men de verkar ha det väldigt fint tillsammans.

     

    FAKTA
    MAT I ÅRE NERE I DALEN

    Villa Tottebo
    Historisk miljö men modernt
    tänkande och ett nutida kök
    på Åres mest klassiska och
    högklassiga krog.
    Adress: Parkvägen 1
    Tel. 0647-506 20
    www.villatottebo.se

    Dahlbom på Torget
    När de lämnade Göteborg
    var det hit som bröderna
    Dahlbom tog sina prisbelönta
    matkunskaper.
    Adress: Årevägen 78
    Tel. 0647-508 20
    www.dahlbompatorget.se

    Werséns Snabb service
    Stort ölutbud och Åres bästa pizza.
    Adress: Årevägen 101
    Tel. 0647-505 05
    www.wersens.se

    Bakfickan
    I lokalerna låg en gång Åres
    första bank. I dag serveras här
    högkvalitativ mat och vinlistan
    är outstanding.
    Adress: Hotel Diplomat Åregården
    Tel. 0647-179 60
    www.aregarden.se

    Broken American Bar & Grill
    Öl, hamburgare, burritos och bönor
    i en trivsam ­atmosfär, med väggarna
    dekorerade med föremål från den
    lokala skidhistorien.
    Adress: Torget
    Tel. 0647-506 33
    www.broken-are.com

    MAT I ÅRE UPPE PÅ BERGET

    Buustamons Fjällgård
    En av Åres bästa restauranger
    finns i dess högst ­belägna hotell,
    sjuhundratjugofem meter över
    havet.
    Adress: Buustamon 142
    Tel. 0647-531 75
    www.buustamonsfjallgard.se

    Timmerstugan
    Ägarna till Broken nere vid torget äger ­
    Timmerstugan, men här är köket inspirerat
    av det franska och det italienska.
    Tel. 0647-531 06
    www.broken-are.com

    Café Hyddan
    Ett mysigt ställe i en gammal
    byggnad vid Fjällängen, som är
    absolut bäst för den som vill ha
    en kopp varm choklad eller kaffe
    till sin våffla.
    Tel. 0647-177 20

    Åreskutans toppstuga
    Våfflor och annan fika på
    1 420 meters höjd nära toppen
    gör detta till den högst belägna
    serveringen i Sverige.
    Tel. 0647-177 20

    Lilla Tyrolen
    En perfekt liten restaurang i Björnen.
    Här serveras tre olika gourmetmenyer.
    Tel. 0647-324 24
    www.lilla-tyrolen.se

     

    NATTLIV
    Såväl Dahlbom på Torget, Åregården som Werséns är fantastiska festställen på nätterna. Andra säkra favoriter är de här.

    Granen Hotel & Residences
    Mysig afterski. En av de bästa barerna
    som ligger nära själva backarna.
    Adress: Tottvägen 127
    Tel. 0647-515 60
    www.aregranen.se

    Bygget
    När band som Soundtrack
    of our lives kommer till
    byn för att spela är det
    i nattklubbsdelen av den
    här restaurangen de gör
    det. Och då blir det
    fullständigt vansinnigt röj.
    I vanliga fall är det bara galet.
    Adress: Åre Fjällby
    Tel. 0647-123 45
    www.bygget.se

    Tott Hotel
    En bit Stockholmsnattliv.
    Särskilt måndagarna är
    extra bra med house-dj:er
    och klubbkänsla.
    Adress: Tottvägen 111
    Tel. 0647-150 00
    Lediga rum & priser

    Country Club
    Högljutt och extremt packat.
    Är det vad du vill ha är detta
    ditt ställe.
    Adress: Hotel Diplomat Åregården
    Tel. 0647-179 60
    www.diplomathotel.com

    FRÅN RES NR 02 – 2008